Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2019-06-18 09:00

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Våra nya professorer 2019 - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Våra nya professorer 2019

Professorsinstallationen där uppklädda professorer får ta emot sitt hedersbetygUnder 2019 installerades 38 nya professorer vid Göteborgs universitet. I korta filmer presenterar de nya professorerna sin forskning och hur det är att vara professor vid Göteborgs universitet.

Sahlgrenska akademin

Eva Angenete, professor i kirurgi

Eva Angenete, professor i kirurgi, forskar om tjock- och ändtarmscancer samt om analcancer. Målet är att utvärdera nuvarande kirurgiska metoder samt att utveckla ny kirurgisk teknik och andra behandlingsformer. Ett annat mål är att förstå mer om varför och vilka tumörer som svarar på behandling samt när man kan undvika kirurgi. Ett viktigt fokus är patienternas livskvalitet och funktion efter behandlingen samt att identifiera behov av stöd och hjälp före, under och efter behandling.

Se filmen med Eva Angenete


Isabella Björkman-Burtscher, professor i neuroradiologi

Isabella Björkman-Burtscher forskar om det centrala nervsystemet. Med hjälp av avancerad teknik synliggör hennes forskargrupp hjärnans struktur och funktion samt utforskar hur hjärnan påverkas av sjukdom. Arbetet innebär ett intensivt samarbete mellan olika professioner.

Se filmen med Isabella Björkman-Burtscher

 

Mats Geijer, professor i diagnostisk radiologi

Mats Geijer forskar på muskler och skelett med syftet att förbättra radiologisk diagnostik och behandling av olika sjukdomar. Flera projekt berör sjuklig förändring av vävnader, artros i höftleder samt komplikationer och samsjuklighet vid den reumatiska sjukdomen spondylartrit. Utveckling av diagnostiken, exempelvis vid ligamentskador i handleden eller vid benmärgscancer, sker med hjälp av bland annat lågdos-datortomografi, samt med högfälts-magnetkamera, ofta i samarbete med andra universitet i Sverige.

Se filmen med Mats Geijer


Kristina Holmgren, professor i arbetsterapi

Kristina Holmgren leder forskargruppen TIDAS som arbetar med tidig identifiering av arbetsrelaterad stress, hälsa, sjukfrånvaro och återgång till arbete, en viktig uppgift eftersom det saknas metoder och praxis som tidigt identifierar personer som riskerar att bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Forskargruppen utvecklar och testar metoder för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro samt studerar sambanden mellan arbetsengagemang och arbetsklimat.

Se filmen med Kristina Holmgren


Eva Jakobsson Ung, professor i omvårdnad

Eva Jakobsson Ung arbetar med patientnära vårdforskning och har bland annat belyst hur vård genomförs i livets slutskede, hur patienten upplever och tolkar symtom samt effekterna av personcentrerad vård. Hennes forskning ligger i linje med samhällets förväntningar på en human vård.

Se filmen med Eva Jakobsson Ung

 


Martin Johansson, professor i patologi

Martin Johanssons forskning tar avstamp i hans kliniska verksamhet där han ägnar sig åt njurpatologi och urologisk patologi. Hans forskargrupp studerar njurcancer och den unika metabolism som denna cancertyp uppvisar och hur denna kan angripas med nya cancerbehandlingar. Dessutom studerar gruppen hur den mänskliga njuren regenererar sina celler efter njurskada, vilket kan resultera i nya behandlingsprinciper vid akut och kronisk njurskada.

Se filmen med Martin Johansson


Michael Kann, professor i klinisk virologi

Michael Kanns huvudintresse är att förstå effektiviteten hos virus på enskild cellnivå. Det är främst två virus han arbetar med: hepatit B-virus (HBV) och adeno-associerade virus (AAV). HBV är mycket effektivt och orsakar cirka 600 000 dödsfall per år. AAV däremot leder inte till sjukdom och används därför som bärare av gener vid genterapi. Tyvärr är AAV mycket ineffektivt vilket innebär att tusentals virus måste till för att infektera en enda cell. Målet är därför att minska effektiviteten hos HBV för att undertrycka dess förmåga att orsaka sjukdom men att öka effektiviteten hos AAV för att möjliggöra en mer effektiv behandling av genetiska sjukdomar.

Se filmen med Michael Kann


Erik Lekholm, professor i bioinformatik

Fokus för Erik Lekholms forskargrupp är cancergenomik. Med hjälp av kraftfulla datorer och stora biologiska dataset studerar gruppen förändringar i tumörcellers arvsmassa. Forskningen kan i förlängningen leda till nya läkemedelsmåltavlor eller biomarkörer.

Se filmen med Erik Lekholm

 

Elmir Omerovic, professor i kardiologi

Elmir Omerovic forskar om takotsubosyndromet, eller brustet hjärta. Det är ett syndrom där negativ stress kan leda till att stora delar av hjärtat slutar pumpa blod, men där hjärtat också har förmåga att självläka till normal funktion. Syndromet rapporterades för första gången i Japan 1991 och Elmir Omerovic var den förste i Sverige som 2005 diagnosticerade syndromet. Takotsubo drabbar främst kvinnor och misstas ofta för hjärtinfarkt eller hjärtsvikt av annan orsak.

Se filmen med Elmir Omerovic


Per-Arne Svensson, professor i medicinsk vetenskap

Per-Arne Svenssons forskning handlar om molekylära, genetiska och kliniska studier av kardiometabola och endokrina sjukdomar. På senare år har hans forskning varit fokuserad på långtidseffekterna av fetmakirurgi. Han undervisar även blivande sjuksköterskor i anatomi och fysiologi.

Se filmen med Per-Arne Svensson

 


Helle Wijk, professor i omvårdnad

Helle Wijks forskning fokuserar på den fysiska och psykosociala vårdmiljöns utformning och innehåll och dess betydelse för patientens hälsa, återhämtning och välbefinnande. Hennes studier omfattar även vårdmiljöns inverkan på personalens förutsättningar att bedriva god och säker vård. Forskningen är tvärvetenskaplig och bedrivs ofta i samarbete med forskare vid Chalmers arkitektur.

Se filmen med Helle Wijk
 

Humanistiska fakulteten

Andrea Castro, professor i spanska

Andrea Castro forskar om 1800-talets latinamerikanska litteratur och kultur. I VR-projektet Konservativa sinnen: Litterära föreställningar och pressen i 1800-talets Latinamerika, studerar hon bortglömda litterära texter i Argentina för att upptäcka hur dessa uttryckte konservativa värderingar under landets konsolidering som modern latinamerikansk nation. Hennes tidigare forskning har huvudsakligen fokuserat på liberalismen, som bland annat bidrog till skapandet av de nya nationernas institutioner.

Se filmen med Andrea Castro


Stina Ericsson, professor i svenska språket

Stina Ericsson är intresserad av relationen mellan språk och samhälle inom fältet sociolingvistik. Bland annat forskar hon om hur skyltar, byggda miljöer samt talat och skrivet språk delar in människor i olika kategorier, och hur detta kan upplevas som antingen inkluderande eller exkluderande. Kunskap om detta kan hjälpa till i utformningen av mer inkluderande miljöer för alla.

Se filmen med Stina Ericsson


Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria

Katarina Leppänen forskar om skönlitteratur som forum för politiska ställningstaganden. Medan de direkta politiska debatterna och pamfletterna ofta ger en endimensionell bild av den önskvärda utvecklingen finns det i litteraturen möjlighet att komplicera och ifrågasätta. I fokus står kvinnliga författare i Finland och Estland vid 1900-talets början.

Se filmen med Katarina Leppänen

 

Åsa Wengelin, professor i svenska språket

Åsa Wengelin forskar om människors läs- och skrivprocesser och vad som påverkar dessa. Exempel på frågeställningar är vad som gör en text svår eller lätt att förstå samt om det spelar någon roll för texten om man skriver med penna, tangentbord eller röstinmatning. Särskilt intresserar hon sig för skrivande hos personer med olika typer av läs- och skrivsvårigheter.

Se filmen med Åsa Wengelin
 

Konstnärliga fakulteten 

Kajsa G Eriksson, professor i bild

Kajsa G Eriksson utforskar skärningspunkten mellan konst, teknologi, vardagsliv, utomhusaktiviteter och väderfenomen. Syftet är att utveckla experimentella konstformer och utomhuspedagogik som är användbara i tvärvetenskaplig forskning som tar sig an komplexa problem. Det handlar bland annat om att öka människors miljöengagemang i förhållande till klimatförändringen och att hitta nya sätt att minska ojämlikheter när miljö/människa/maskin interagerar.

Se filmen med Kajsa G Eriksson


Tarja Karlsson Häikiö, professor i visuell och materiell kultur

Tarja Karlsson Häikiö forskar inom ett brett fält kring visuellt kunnande. Det handlar bland annat om förskolebarns möte med samtidskonst, betydelsen av kollegiala samtal för bedömning i bildämnet samt stöd till lärare som undervisar nyanlända elever i bild. Hon ingår i forskningsnätverken BIG, Barnkulturforskning i Göteborg, och SAKS, Studier av konstnärligt seende.

Se filmen med Tarja Karlsson Häikiö


Tyrone Martinsson, professor i fotografi

Tyrone Martinsson forskar huvudsakligen inom miljörelaterad fotografi. För närvarande intresserar han sig främst för hur förmedlingen av klimatförändringarna kan se ut. Det handlar om att expandera traditionella metoder i fotografi genom att använda högupplösta stereovyer som ger möjlighet att uppleva arktiska miljöer virtuellt och på så sätt visualisera komplexa passager i tid.

Se filmen med Tyrone Martinsson


Staffan Mossenmark, professor i musikalisk gestaltning

Staffan Mossenmark forskar kring frågor som rör konstnärlig pedagogisk aktivism, exempelvis att aktualisera agoran, samt att skapa ökad tillhörighet och inkludering inom områdena kunskap och makt och dess hierarkier. Genom att utveckla forskningsmetoder via konstnärliga praktiker och skapa kommunikativa verktyg för det offentliga rummet via demokratiförstärkande aktivism, hoppas han att hans forskning får en praktisk tillämpning.

Se filmen med Staffan Mossenmark


Elena Raviola, professor i design

Elena Raviola är intresserad av hur kreativt och kulturellt arbete organiseras och hur relationen mellan ekonomi och kultur förändras genom digitalisering. Hennes forskning undersöker vardagliga och mindre vardagliga förhandlingar, konflikter och kompromisser mellan företagande och kreativa professioner samt nya sätt att organisera det kreativa och kulturella arbete som utvecklas med bland annat artificiell intelligens.

Se filmen med Elena Raviola

Handelshögskolan

Gregor Noll, professor i internationell rätt

Gregor Nolls forskning handlar i huvudsak om två frågor: Hur digitalisering och AI påverkar efterlevnaden av rättsliga regler, särskilt i militära sammanhang, samt hur staters migrationskontroll förhåller sig till skyddet av flyktingar. Särskilt tittar han på vad konsekvenserna blir om EU:s migrationskontroll förflyttas söder- och österut.

Se filmen med Gregor Noll
 

Samhällsvetenskapliga fakulteten 

Karl Ask, professor i psykologi

Karl Ask forskar inom rättspsykologi och studerar bland annat trovärdighetsbedömningar, förhörstekniker, juridiskt beslutsfattande och känslors roll i rättsväsendet. Målet är att bidra till ökad rättssäkerhet genom att öka förståelsen för exempelvis människors förmåga att minnas, berätta och övertyga.

Se filmen med Karl Ask


Carl Cassegård, professor i sociologi

Carl Cassegård forskar om hur miljörörelsen förändrats över tid, inte minst i fråga om utopier och framtidsvisioner. Särskilt intresserar han sig för den klimataktivism som, snarare än att teckna apokalypsen som ett framtida hot som går att avvärja, tar avstamp i redan pågående katastrofer. Med sin forskning vill han bidra till ökad förståelse för hur klimatförändringarna ger upphov till nya visioner, värderingar och praktiker, och av den roll sociala rörelser spelar i utarbetandet av dessa.

Se filmen med Carl Cassegård


Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap

Göran Duus-Otterströms forskning handlar till stor del om klimaträttvisa, det vill säga om hur kostnader förenade med olika klimatåtgärder borde fördelas mellan individer, länder och generationer. Han har inom detta område undersökt olika historiska principer, i synnerhet idén att nedärvt ”smutsigt” välstånd kan läggas nuvarande människor till last. Han forskar även om rättvisa straff och om relationen mellan statens legitimitet och dess rätt att kräva medborgarnas lydnad.

Se filmen med Göran Duus-Otterström


Ann Towns, professor i statsvetenskap

Ann Towns forskar om kön och ojämlikhet i mellanstatliga relationer, såsom inom diplomatin, som länge varit helt mansdominerad men som nu ser en ökande andel kvinnor. Hennes forskning har rönt intresse bland diplomater, i Utrikesdepartementet och inom FN, alltså bland internationella aktörer som använder resultaten i pågående förändringsarbete. Hon driver också GenDip, ett forskningsprogram och internationellt nätverk om kön och diplomati.

Se filmen med Ann Towns


Åsa Wettergren, professor i sociologi

Åsa Wettergren forskar inom emotionssociologi, bland annat om hur känslor spelar roll för professionellt handlande i det svenska rättssystemet. Resultaten kan användas för att utveckla reflektion och medvetenhet kring centrala demokratiska värden som objektivitet och rättssäkerhet, och därmed stärka rättssystemets funktionalitet och legitimitet. Hon studerar också känslor i sociala rörelser, exempelvis klimatrörelsen, för att förstå drivkrafter för och mot aktivism.

Se filmen med Åsa Wettergren

Utbildningsvetenskapliga fakulteten 

Johannes Lunneblad, professor i pedagogik

Johannes Lunneblads forskning behandlar i huvudsak förskolans och skolans uppdrag i relation till det mångkulturella samhället. Han har speciellt intresserat sig för vad marknadsanpassningen av utbildningssystemet samt en ökad boendesegregation har inneburit för möjligheten att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning.

Se filmen med Johannes Lunneblad

 

Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap

Johan Södermans forskning berör samhälleliga, pedagogiska och kulturella aspekter av barn- och ungdomskulturer, sociala rörelser och folkbildning. Med sin forskning vill han uppmärksamma hur ungas lärande, kreativitet och bildning kan ske utanför olika institutioner, exempelvis inom den globala hiphopkulturen.

Se filmen med Johan Söderman

 

Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik

Kajsa Yang Hansens forskning rör skolans likvärdighet. Inom ramen för förändrade möjligheter att lära och skolans försämrade kompensatoriska förmåga, undersöker hon bland annat faktorer som kan ha orsakat svenska elevers sjunkande kunskapsnivå från 1990-talet och framåt. I sin forskning använder hon avancerade kvantitativa metoder.

Se filmen med Kajsa Yang Hansen

 

Ali Yildirim, professor i pedagogiskt arbete

Ali Yildirim forskar på lärarutbildningsprocesser i skolan och kunskapsutveckling hos lärare. Hans arbete med didaktiska klassrumsstudier syftar till att påverka pedagogiska processer i olika sammanhang genom vetenskaplig forskning och informerad praxis.

Se filmen med Ali Yildirim


 

Naturvetenskapliga fakulteten

Larisa Beilina, professor i tillämpad matematik

Bröstcancer, landminor och ”osynliga material” kan alla beräknas med hjälp av olika typer av vågekvationer. Larisa Beilinas forskning fokuserar på lösningen av så kallade koefficienta inversa problem (CIPs). Hon har bland annat tagit fram en egen metod att göra detta, den adaptiva finita elementmetoden för tidsberoende vågekvationer.

Se filmen med Larisa Beilina

 

Göran Broström, professor i oceanografi

Göran Broström forskar kring transport av olika saker i havet, främst olja och plast men även hur plankton transporteras. Hans expertis ligger inom ytvågors påverkan på driften. En förbättrad beskrivning av olika transportvägar ökar förståelsen för hur föroreningar sprids och kan även hjälpa till i arbetet att skydda haven.

Se filmen med Göran Broström

 

Marica B Ericson, professor i fysikalisk kemi

Biomedicinsk fotonik handlar om forskning baserad på växelverkan mellan ljus och materia, med fokus på biomedicinska tillämpningar. En central teknik är multifotonmikroskopi där infrarött laserljus med korta ljuspulser används för att studera biologiska prover på cellnivå. Tekniken har betydelse vid behandling och diagnostik av cancer, samt vid utveckling av nya förbättrade målsökande läkemedel.

Se filmen med Marica B Ericson


Gergely Katona, professor i biokemi

Maskiner skapade av människan är konstruerade med monteringsanvisningar där varje del placeras på sin avsedda plats. Stora proteinmolekyler däremot antar sin slutliga form utan vare sig ritning eller montör. Gergely Katonas forskning handlar om att lära sig bemästra denna process som kan spara både tid och energi vid design och produktion av mikroskopiska maskiner.

Se filmen med Gergely Katona


Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik

För att undersöka materia under extrema förhållanden använder Mattias Marklund de kraftfullaste lasrar som någonsin konstruerats. Materia som utsätts för en sådan laserpuls sönderdelas omedelbart i sina beståndsdelar, som sedan kan studeras. Laserljuset kan vara så extremt att ny materia skapas. Resultaten kan användas inom kemi och biologi eller för att återskapa händelser som liknar det vi ser i närheten av svarta hål.

Se filmen med Mattias Marklund


Fabien Roquet, professor i fysisk oceanografi

Fabien Roquet forskar på vad som styr havsströmmarna i ett globalt perspektiv. Med hjälp av sjöelefanter utrustade med mätinstrument har han bland annat samlat in en stor mängd data om strömmarna i Södra ishavet. I sin forskning kombinerar han observationer, teori och numerisk modellering för att skapa en bättre bild av det fysiska havet och dess inflytande på jordens klimat.

Se filmen med Fabien Roquet

 

Erik Sandblom, professor i biologi

Erik Sandblom forskar om hur fiskars fysiologi påverkas av förändringar i vattenmiljön. Denna kunskap är viktig för att förstå hur klimatförändringen med ökad temperatur och förändrade syrgasnivåer och salthalt påverkar fiskars överlevnad och utbredning. Han använder också fysiologiska mätmetoder för att kvantifiera och identifiera djurvälfärd och stress i odlad fisk.

Se filmen med Erik Sandblom

 

Johan Uddling, professor i botanisk ekofysiologi

Johan Uddlings forskning handlar om hur förändringar i miljön påverkar växter och olika processer i deras ekosystem. Han utforskar till exempel hur stigande koldioxidhalt, klimatförändringar och luftföroreningen marknära ozon påverkar träd och grödor i olika ekosystem från norra Sverige till ekvatorn. Hans forskningsresultat används inom internationellt miljöarbete och kan även bidra till utformningen av mer hållbara samhällen. Han har såväl studerat som disputerat vid Göteborgs universitet.

Se filmen med Johan Uddling

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2019-06-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?