Nätläkare – populärt och priskänsligt för unga
Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Framväxten av vård online via mobilappar har medfört förändringar i tillgänglighet och efterfrågan på vård. I den nu aktuella studien, publicerad i The Economic Journal, är det 19- och 20-åringars konsumtionsmönster som analyseras.
Underlaget bygger på uppgifter om ungdomar i regionerna Stockholm och Västra Götaland. Under studieperioden hade 19-åringarna avgiftsfria digitala vårdbesök medan 20-åringarna behövde betala patientavgift.
Patienternas priskänslighet var uppenbar. Deltagarna som hade passerat 20-årsstrecket hade hälften så stor konsumtion av läkarkonsultationer via vårdappar. Generellt hade kvinnor högre konsumtion än män, och ett större tapp när de hade fyllt 20.
Värdet av att stilla oro
– Det man söker digital vård för är ofta enkla åkommor, vård som du är priskänslig för att söka. Det betyder inte nödvändigtvis att vården är onödig. Det är viktigt att tänka på att om man inte har tillgång till medicinsk expertis är det svår att avgöra vilket vårdbehov man faktiskt har. Att stilla människors oro har också ett värde, säger Gustav Kjellsson, forskare i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet.
Forskarna bedömer att 45 procent av de läkarkonsultationer som 19-åringarna gjorde via vårdappar skulle ha blivit av om det hade krävts ett besök på en vårdcentral eller annan vårdinrättning, resten var konsumtion utöver det.
– Ofta handlar det om luftvägsinfektioner, hudåkommor och vård relaterad till sexuell och reproduktiv hälsa, exempelvis hantering av preventivmedel för kvinnor som hade kunnat tas omhand av en barnmorska. Det vi ser är att det sker en förflyttning till mer läkarvård, säger Gustav Kjellsson.
Kostnadsneutral volymökning
Forskarna såg inga direkta negativa medicinska effekter av att det görs fler digitala besök och färre fysiska, på efterföljande vård eller risken för komplikationer. Ett bifynd är att unga män, som generellt är mindre benägna att söka vård, ökade sina besök på ungdomsmottagningar.
– Det kan vara en effekt av en första digital läkarkonsultation. Tillgängligheten kanske gör det enklare att söka hjälp för åkommor som är jobbiga, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar, säger Gustav Kjellsson.
Den svenska debatten om nätläkare handlar om vårdkvalitet, resursfördelning, huruvida primärvården avlastas, och inte minst om hur regionerna ersätter upphandlade privata nätläkare. Mot den bakgrunden är det ytterligare ett resultat i studien som sticker ut, menar forskarna: att den ökade vårdkonsumtionen hos 19- och 20-åringarna inte gav högre total produktionskostnad.
– Det är intressant att våra skattningar indikerar att den ökade vårdvolymen är mer eller mindre kostnadsneutral. Regionernas kostnader för digital vård beror inte främst på produktionskostnader utan på ersättningsmodellerna till privata nätläkare, konstaterar Gustav Kjellsson.
