Gymnasiet allt mer segregerat

Forskarna Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation har utvecklats i Göteborg.

– Det viktigaste resultatet är att olika typer av skolsegregation utvecklas på olika sätt och skiljer sig mellan grundskola och gymnasium. Ska man motverka segregationen måste man förstå att det är olika mekanismer som driver de här processerna, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet.

Kraftig ökning av betygsbaserad segregation

Bild

Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil över tid, särskilt i grundskolan. Däremot har den prestationsbaserade segregationen, uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever, ökat kraftigt, framför allt i gymnasieskolan.

I Göteborgs kommun är nivåerna högre än i övriga Västra Götalandsregionen. I den urbana skolmarknaden finns många gymnasieskolor och hård konkurrens om populära utbildningar. Det bidrar till att elever sorteras tydligare efter meritvärden.

– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman.

Trendbrott efter gymnasiereformen

Ett tydligt trendbrott syns runt 2011–2013, i samband med gymnasiereformen GY11 och skärpta behörighetskrav. Därefter ökade den prestationsbaserade och etniska segregationen i gymnasiet.

Fler lågpresterande elever hamnade på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala huvudmän. Omkring 80 procent av eleverna i den lägsta prestationsgruppen i gymnasiet går i kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor har en större andel högpresterande elever.

– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.

Påverkar skolans kompensatoriska uppdrag

När elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor påverkas både resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Enligt forskarna riskerar utvecklingen att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.

– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.

Hon hoppas att resultaten i studien blir ett viktigt underlag för politiska beslut om hur skolvalet, resursfördelningen och ansvarsfördelningen mellan kommunala och fristående huvudmän bör utformas för att minska segregationen.
Text: Ragnhild Larsson