Viktigt ge strukturerat stöd åt ungdomar som ska slussas över till vuxensjukvård
Ett program för unga personer med medfödda hjärtfel för att underlätta övergången från barn- till vuxensjukvård leder till ökad delaktighet, självständighet och högre grad av empowerment om programmet genomförs personcentrerat och med ett ungdomsmedicinskt arbetssätt, visar en ny avhandling
Tack vare förbättrad vård och behandling överlever allt fler barn som diagnosticeras med långvariga sjukdomstillstånd till exempel medfödda hjärtfel, diabetes och organtransplanterade till vuxen ålder. Många behöver livslång uppföljning, behandling och stöd men när byte sker från barn- till vuxensjukvård vid 18 års ålder ställs det stora krav på individen gällande ansvar, delaktighet och att ta till sig kunskaper om sin hälsa.
Avgörande att ungdomar förbereds
Det är väl känt att ungdomar i övergången till vuxenlivet och vuxensjukvården behöver utveckla färdigheter för att bli delaktiga i sin sjukdom och vård i vuxenlivet. Därför har särskilda övergångsprogram utvecklats och visat sig vara effektiva i att förbereda ungdomarna inför både vuxenlivet och skiftet av vårdgivare till vuxensjukvården.
Markus Saarijärvi, doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet har forskat på sådana övergångsprogram berättar:
Att införa sådana överföringsprogram till att bli en del av rådande rutiner kan vara en utmaning och kräver kunskap om vilka stödjande och hindrande faktorer som finns. Vidare är det viktigt att försöka förstå mekanismen, hur förändringen hos ungdomen sker mot att bli en självständig ung vuxen
Personcentrerad ansats
Studien visade att ungdomar som deltagit i programmet menade att det person- och ungdomscentrerade arbetssättet var viktigt. Mötena med övergångskoordinatorn/specialistsjuksköterskan, som var tränad i personcentrerad vård och använde ungdomsanpassade kommunikationsverktyg skapade en trygg miljö där de vågade dela med sig av sina erfarenheter. Detta var en viktig bidragande faktor till ökad delaktighet, kunskap och självständighet i deras vård och behandling.
Resultaten belyste också delar av programmet som var svårare att genomföra och implementera. Exempel på sådana faktorer var ungdomarnas och sjukvårdspersonalens mottaglighet och vilja att engagera sig i programmet, organisationsfaktorer vid deltagande sjukhus och föräldrarnas behov.
En kostnadseffektiv lösning
Övergångsprogrammet innebär inte ökade kostnader för hälso- och sjukvården om de införs som en del av vården. Markus Saarijärvi utvecklar:
"Vi kunde se att kostnaderna för programmet var begränsade till endast övergångskoordinatorn som i vår studie arbetade utöver den ordinarie personalstyrkan. Skulle man införa programmet som en del av den vanliga vården kommer detta vara en arbetsuppgift för specialistsjuksköterskor som redan arbetar på mottagningen".
"Vi behöver också studera vad de långsiktiga effekterna är av en strukturerad övergång från barn- till vuxensjukvården och om vi kan spara pengar på längre sikt om de unga personerna är mer förberedda och insatta i sin situation" anser Markus.
Disputation
Markus Saarijärvi försvarar sin avhandling den 18/2 2022.
Doktorandprojektet är affilierat till Academic Centre for Nursing and Midwivery, KU Leuven och Markus får därmed en dubbel doktorsexamen.
Markus Saarijärvi Ingår i forskargruppen Vård vid övergångar inom hälso- och sjukvård. Markus undervisar inom sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård och han har klinisk erfarenhet från intensivvård, transplantationssjukvård, hjärtsjukvård samt flyktingmedicin.