Svenskar söker sin personliga historia via DNA-tester

Släktforskning var länge något som främst den äldre generationen intresserade sig för, men i takt med att digitala tjänster vuxit fram har viljan att söka sina rötter även ökat bland yngre svenskar. Intresset för att ta personliga DNA-tester har under de senare åren ökat explosionsartat. 

I en ny studie undersöker forskare varför svenskar valt att göra ett personligt DNA-test, med syftet att identifiera sociala och kulturella attityder. Forskarna är kopplade till Centrum för kritiska kulturarvsstudier och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och den nationella enkätundersökningen gjordes i samarbete med Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.

Individuella släktrelationer viktiga

Studien visar att DNA-testens attraktionskraft framför allt är kopplad till upptäckten av individuella släktrelationer, okända familjeband och en önskan om att förstå sin personliga bakgrund.

Till skillnad från de polariserade debatter som blossat upp kring DNA-forskning inom arkeologi – där genetiska resultat ofta kopplas till etnonationalistiska narrativ – visar studien att svar kring den nationella identiteten inte är det viktigaste för svenskar som gör kommersiella DNA-test. Här står den personliga genealogin i centrum, inte identitetspolitik.

– Studien visar att den nationella identiteten inte spelar en framträdande roll, säger Kristian Kristiansen, professor emeritus i arkeologi och en av forskarna bakom studien.

– Kanske kan det ha att göra med att Sverige är ett emigrationsland, där många som gör ett DNA-test kan hitta släktingar även utanför Sverige, särskilt i Nordamerika.

Nytt sätt att förhålla sig till familjehistoria

Motiven bakom att ta ett DNA-test domineras tydligt av viljan att lära känna sin egen historia och sin plats i historien. Mer introspektiva motiv, som att vilja veta ”vem man är” eller att känna ”en vördnad inför människans existens”, visar sig spela en mindre roll i beslutet.

Studien belyser hur DNA-test som riktar sig direkt till konsumenten utgör ett nytt sätt att förhålla sig till familjehistoria, där genetiska data kompletterar – och i vissa fall utmanar – traditionell, dokumenterad släktforskning. 

Forskarna menar att insikterna är viktiga för både arkeologer, historiker och kulturarvssektorn, eftersom DNA-resultat i allt högre grad påverkar hur människor förstår sitt förflutna.

Text: Jenny Högström Berntson och Johanna Hillgren