Det är nu 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval, efter en lång kamp om att få sina röster hörda. Som inom många andra sociala och politiska rörelser hade musiken en given plats, som nu lyfts fram i ett forskningsprojekt om musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt.
Marita Rhedin är universitetslektor i musikvetenskap, och hon forskar om musikens roll i den kamp om kvinnlig rösträtt som utspelade sig under flera års tid. Sångerna var, menar Marita, medel för att stärka kampandan, bygga upp en kollektiv identitet och artikulera ett gemensamt mål. Men kvinnorna och deras kamp kunde också kommenteras och kritiseras i sånger.
I forskningsprojektet är tillgängliggörande och iscensättning centrala perspektiv. Under våren 2021 har Estradkören från Göteborg, där Marita Rhedin själv är medlem, spelat in fyra av rösträttssångerna, med syftet att bland annat bredda tillgängligheten.
En av sångerna, Allmän rösträtt, sjöngs egentligen inte av rösträttskvinnorna, utan är en av flera sånger från populärkulturen som kommenterade och ibland kritiserade förändringarna i fråga om maktbalans och rollfördelning mellan man och kvinna.
Video (3:37)
Allmän rösträtt- Estradkören
Estradkörens nya video "Allmän rösträtt" är gjord som en del av forskningsprojektet "Rösträttens sånger". Projektledare: Marita Rhedin, Göteborgs universitet
I sången nämns både deras omfångsrika hattar och diverse knep som kvinnorna ämnade ta till för att få sin vilja igenom, som att vägra sköta hushållssysslor eller uppfylla de äktenskapliga kraven.
Projektet stöds av Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond för vetenskapliga m.fl. ändamål, samt Adlerbertska Forskningsstiftelsen.
