Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Fridays for Future, 2019.
Foto: Unsplash
Länkstig

Så omvandlas vetenskaplig kunskap till samhällelig praktik

Vad krävs för att vetenskapen om klimatförändringar ska få verkligt genomslag? I en ny bok förklarar sociologen Göran Sundqvist vad glappet mellan vetenskaplig kunskap och politisk handling beror på, och vad som kan göras åt det. 

Bild
Omslag Vem bryr sig?

FN:s klimatpanel har presenterat forskning om klimatförändringar och dess konsekvenser sedan 1990-talet, men kunskapen har ännu inte lett till en verklig omställning. Enligt Göran Sundqvist, professor i sociologi, beror passiviteten på att kunskapen inte gjorts till en självklar del av samhällets sektorer och människors vardagsliv. 

Han jämför med hur områden som utbildning och hälsovård har hanterats. Politiska makthavare i de rika välfärdsländerna har till exempel beslutat att bygga ut skol- och hälsoväsendet, göra sektorerna tillgängliga och till viss del obligatoriska. 

– De politiska ledarna har aldrig trott att det räcker med att ropa ut att utbildning och hälsa är viktigt. Men klimatfrågan handlar fortfarande i hög utsträckning om rapporter och alarmerande budskap. 

De politiska ledarna har aldrig trott att det räcker med att ropa ut att utbildning och hälsa är viktigt. Men klimatfrågan handlar fortfarande i hög utsträckning om rapporter och alarmerande budskap.

De skarpa klimatmålen finns på plats, både globalt och nationellt men åtgärder för omställning saknas. Enligt det gällande Parisavtalet är det globala målet att begränsa uppvärmningen till under två grader och Sverige har ett nationellt mål om att bli fossilfritt till år 2045. Trots detta kan få svenskar ge en tydlig bild av hur de institutionella systemen och livsstilarna i ett fossilfritt välfärdssamhälle ska se ut.

Göran Sundqvist föreslår att makthavare och politiska partier översätter kunskapen till konkreta politiska visioner och handlingsprogram som visar hur de uppsatta målen ska nås. Han menar att bristen på visioner och ledarskap för att skapa klimatanpassade praktiker är skriande.  

Politik avgör vad som blir vardagsrutin

I oktober kommer Göran Sundqvists nya bok som förklarar hur vetenskapliga hypoteser kan bli till allmänt erkänd kunskap och omvandlas till något som uppfattas som självklar samhällspraktik. Ett exempel på en sådan process är upptäckten av bakterierna. Efter det vetenskapliga genombrottet infördes en rad förändringar av sjukvårdspraktiken och av samhällslivet i stort. 

- Idag utför de allra flesta av oss handlingar som handtvätt och tandborstning utan att reflektera över att det handlar om att hålla bakterierna borta. Det har skapats en sömlös väv mellan vetenskaplig kunskap, samhällsinstitutioner, som till exempel tandvård, och vardagshandlingar. De självklara vardagshandlingarna uppstår dock inte i ett vacuum utan genom att politiska makthavare tar frågorna på allvar.

Bild
Göran Sundqvist

Han gör en annan liknelse med hur politiska beslutsfattare hanterat coronaviruset. Långtgående begränsningar av människors vardagsliv har införts och tillsammans med olika stödsystem för att restriktionerna ska kunna upprätthållas, som till exempel slopad karensdag för att lättare kunna följa rekommendationen om att stanna hemma från arbetet.

– Makthavarna hade aldrig någon förväntan om att kunskaper och rekommendationer skulle vara tillräckliga i sig själva. 

Makthavarna hade aldrig någon förväntan om att kunskaper och rekommendationer skulle vara tillräckliga i sig själva.

I boken förklarar Göran Sundqvist att klimatforskning saknar relevans för att den under lång tid stått utanför våra vardagspraktiker, att kunskapen har isolerats och ”satts på piedestal”.

– Den politiska styrningen för att ställa om är otydlig och närmast obefintlig. En social inbäddning av kunskapen handlar om att skapa förbindelser och närhet mellan kunskap, åtgärder och lösningar av olika slag, som tekniska, ekonomiska eller livsstilsbaserade. För att bli angelägen måste kunskapen underordnas ett samhälleligt syfte.

För att bli angelägen måste kunskapen underordnas ett samhälleligt syfte.

Enligt författaren präglas den politiska samtiden av en naiv tro på att den vetenskapliga kunskapen tillsammans med framtida tekniska lösningar är tillräckliga för att hantera klimatförändringarna. 

När detta sker kommer klimatkunskapen att bli en självklar del av olika samhällspraktiker på samma sätt som vi idag borstar tänderna.

– I boken visar jag hur det skulle kunna vara på ett annat sätt, där kunskap aktivt används i ett politiskt reformarbete. När detta sker kommer klimatkunskapen att bli en självklar del av olika samhällspraktiker på samma sätt som vi idag borstar tänderna. Om kunskapen får konsekvenser för människors vardagsrutiner kan ett fossilfritt samhälle bli till verklighet.

Publikation: Vem bryr sig? Om klimatforskning och klimatpolitik
Författare: Göran Sundqvist, 2021