Praktiknära forskning i fokus på Mötesplats CUL
Hur kan forskarutbildade lärare bidra till skolors utveckling? Och vad krävs för att samarbetet mellan akademi och skola ska göra verklig skillnad? Det var centrala frågor när Mötesplats CUL samlade forskare, doktorander och skolhuvudmän i början av december.
Årets tema var praktiknära forskning och forskarutbildade lärare i dagens samhälle. I centrum stod samspelet mellan vetenskaplig kunskap och skolans praktik.
Elin Ericsson, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet, betonade institutets roll i det hon beskriver som ett ekosystem för skolforskning.
– Skolforskningsinstitutet ska inte direkt påverka skolan, utan tillhandahålla en vetenskaplig bas. Genom aktuella och systematiska forskningsöversikter över praktiknära forskning gör vi kunskap tillgänglig för lärare, förskollärare rektorer, skolchefer och andra aktörer. Undervisningen i skolan och förskolan ska bedrivas på vetenskaplig grund, och där är vår uppgift att bidra med ett stabilt underlag, säger Elin Ericsson.
Samverkan krävs
Behoven formuleras ofta i skolor och förskolor, men också genom politiska beslut, rapporter och inspektioner. För att kunskapen ska få genomslag krävs en fungerande samverkan.
– Det är värdefullt med lektorer i kommunen eller på skolan som kan fungera som broar mellan två världar. Tid är en avgörande faktor. Det behövs också kunskap om hur man tar del av och använder forskning hos dem som arbetar med pedagogiska frågor, säger Elin Ericsson.
Hon menar att samarbetet ofta fungerar bra om rektorer och chefer skapar goda förutsättningar och gärna själva deltar i praktiknära forskningsprojekt. Lärare, rektorer och forskare behöver mötas i ögonhöjd och samverka i både det teoretiska och praktiska.
Teknik som öppnar klassrummet
Elin Ericsson lyfte också konversations-AI som ett exempel på hur praktiknära forskning kan omsättas i undervisningen, som i hennes ULF-projekt "AI Speak”. Genom digitala miljöer kan elever öva målspråket och få direkt återkoppling, något som annars är svårt i stora undervisningsgrupper. Tekniken kan stärka elever som är rädda för att tala och samtidigt ge lärare underlag för att anpassa undervisningen.
– Det tar tid att göra skillnad. När akademi och skola möts kan vi arbeta stegvis och reflekterat, vilket kan vara svårt att hinna med i vardagen i skolan, säger Elin Ericsson.
Rektors vardag i fokus
För doktoranden Linnea Rosengren handlar den praktiknära forskningen om att synliggöra rektorernas arbete i osäkra tider.
– Jag vill bidra med en fördjupad förståelse för hur rektors arbete blir till i relationer mellan styrdokument, ekonomiska ramar, lokaler, digitala system och organisatoriska lösningar. I små kommuner framträder dessa relationer särskilt tydligt i vardagens ledarskapspraktiker, säger Linnea Rosengren.
När forskningen sker nära verksamheten blir det möjligt att fånga sådant som annars förbises som materiella villkor, relationer och organisatoriska detaljer. Samtidigt finns det utmaningar.
– Forskning kräver tid för analys och reflektion, medan skolvardagen ofta präglas av snabba beslut. Det kan skapa en spänning mellan olika tidslogiker och arbetssätt. Dessutom behöver man som forskare skapa ett visst analytiskt avstånd, samtidigt som man är en del av samma organisation som studeras, säger Linnea Rosengren.
Långsiktighet och tydliga strukturer
För att samverkansdoktoranders kompetens ska tas till vara krävs tydliga uppdrag och strukturer.
– Kommuner och skolor behöver skapa tid och former för kollegialt lärande, så att man kan skapa förståelse för forskningens resultat tillsammans med lärare och skolledare. Det är också viktigt att dra nytta av de nätverk och seminarier som finns vid universitetet, säger Linnea Rosengren.
Under Mötesplats CUL blev det tydligt att praktiknära forskning inte är en snabb lösning, utan ett långsiktigt arbete. När forskarutbildning och praktik möts kan nya perspektiv växa fram med potential att stärka skolans utveckling på vetenskaplig grund.
