I projektet Life Lophelia har 160 konstgjorda rev sänkts ner i Skagerraks djup. Under slutkonferensen fick ett fyrtiotal deltagare se både rev och levande ögonkorall vid Väderöarna strax utanför Grebbestad.
– Målet är stora, levande och välmående korallrev i svenska vatten, likt det som finns i norska Tisler, säger Anita Tullrot, projektledare på Länsstyrelsen.
Först syns bara vita partiklar, plankton och andra levande organismer, som rusar förbi på bildskärmarna på forskningsfartyget Nereus. Under båten, som ligger still vid Väderöarna utanför Bohusläns kust, rör sig en undervattensrobot ner mot botten, medan båtens passagerare nyfiket väntar på vad som ska dyka upp framför robotens kamera.
Det är det andra gänget för dagen, och ungefär hälften av de cirka 40 deltagarna i Life Lophelia projektets slutkonferens, som hölls strax utanför Grebbestad i början av september. En del av konferensen är att åka ut med Nereus, se på levade ögonkorall som finns 90 meter ner i Koster-Väderöfjordens djup, och även skåda de konstgjorda rev som projektet la ut förra året. Där är förväntningen att nya korallrev ska börja växa.
Bild
Anita Tullrot, projektledare på Länsstyrelsen, tillsammans med flera av konferensens deltagare ute på forskningsfartyget Nereus.
Foto: Mikael Andersson
– Här har vi lagt ner över 60 konstgjorda revstrukturer, säger Anita Tullrot på projektledare på länsstyrelsen.
Korallerna vid Väderöarna växer
Projektet Life Lophelia startade 2019 och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Västra Götaland och Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Budgeten ligger på drygt 30 miljoner kronor, varav den största delen kommer från EU. Det övergripande målet är restaurering av korallrev av ögonkorall på sex platser i den svenska delen av Skagerrak. På fyra av platserna finns det idag bara dött korallgrus kvar, på Säckenrevet finns det ett fåtal levande koraller medan revet vid Väderöarna är på tillväxt.
– I början av 2000-talet hittades det bara döda koraller här. Men från 2013 och framåt har vi sett levande koraller som tillväxer i det här området, vilket såklart är mycket glädjande, säger Anita Tullrot.
Bild
Ann Larsson, forskare på institutionen för marina vetenskaper, har lett forskarteamet. Här berättar hon om ögonkorallernas betydelse som habitat för andra arter i havet.
Foto: Mikael Andersson
– De undersökningar vi gjort inom projektet visar på bäst förutsättningar vid just det här revet. Vi hoppas så klart att det ska bli tillväxt av koraller även på de andra platserna, men det är Väderöarna som vi har störst förhoppning på.
Mycket forskning i projektet
Förra året sänktes 160 konstgjorda rev ner på de olika platserna. Det föregicks av ett långt och grundligt arbete, med bland annat kartläggning av bottnarna. Ett forskarteam på Tjärnö marina laboratorium gjorde olika miljömätningar och jobbade med att hitta de bästa platserna för de konstgjorda reven. Forskarna testade även olika material och utformning av reven för att hitta lämpligt material som korallernas larver attraherades av.
Bild
Under LifeLophelia har forskarna undersökt vilken fauna som finns på de olika platserna där de konstgjorda reven sedan sattes ut. Här berättar Susanna Strömberg om ett av experimenten.
Foto: Mikael Andersson
– Vi har lärt oss väldigt mycket under det här projektets gång och det är såklart väldigt roligt och stimulerande att få fram ny kunskap kring ögonkorallerna och hur vi kan hjälpa dem komma tillbaka, säger Ann Larsson, forskare på Institutionen för marina vetenskaper och den som lett forskarteamet i projektet.
– Vi har forskat kring ögonkoraller under flera år på Tjärnö marina laboratorium, bland annat kring deras reproduktion. Det var såklart viktiga bitar som vi hade med oss in i projektet, säger hon.
I norska Tisler finns målbilden
På Nereus skärps plötsligt koncentrationen vid bildskärmarna. Undervattensroboten har nått botten och filmar de levande korallerna. Efter några minuter dyker även ett av de konstgjorda reven upp. Här syns ännu inga levande koraller, det är för tidigt, men flera andra organismer har satt sig på revet. En trollhummer tittar yrvaket fram från en av hålorna mot undervattenrobotens kraftiga strålkastare, till åskådarnas stora intresse.
Bild
Det är inte helt lätt att få syn på de konstgjorda reven i havets djup, men med hjälp av undervattensroboten går det att komma riktigt nära.
Foto: Mikael Andersson
– Det här projektet går mot sitt slut men vi kommer att fortsätta övervaka utvecklingen av reven. Vi har infört både fiske- och ankringsförbud för att skydda de här områdena men vi räknar med att det kommer att ta några år för korall-larverna att sätta sig och börja bilda egna rev här, säger Anita Tullrot och lyfter fram det norska revet av ögonkoraller utanför Tisler, strax norr om Kosteröarna, som en målbild för det svenska projektet.
– Där finns det ett levande korallrev som är ungefär 1 200 gånger 200 meter stort. Vi har inte rätt förutsättningar med bottnar och strömmar för att få så stora rev i Sverige, men det är ett livskraftigt rev. Det är så vi hoppas att de här reven också ska utvecklas på sikt, säger Anita Tullrot.
Bild
Ann Larsson, Susanna Strömberg och Iga-Maria Nestorowicz från institutionen för marina vetenskaper samt Ann Larsson, länsstyrelsen Västra Götaland har alla jobbat intensivt med Life Lophelia.
Foto: Susanne Liljenström
Life Lophelia
Projektet LIFE Lophelia har utvecklat en metod för att restaurera rev av djuphavskorallen ögonkorall, Lophelia pertusa. Forskning och metodutveckling har skett på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, för att ta fram lämplig form och ytstruktur på konstgjorda revstrukturer som korallarverna vill sätta sig på och växa vidare till korallrev. Man har även undersökt miljöförhållandena i de områden som ska restaureras. Länsstyrelsen i Västra Götaland är projektägare och har genomfört noggrann kartläggning av bottnarna samt förstärkt skyddet med totalt fiskeförbud. Projektet har en budget på 32 miljoner och finansieras av Europeiska unionens Life-fond, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet.