Forskare ska undersöka om PISA speglar elevernas kunskap

PISA är en internationell kunskapsutvärdering som vart tredje år undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Resultaten från den har haft stor påverkan för både allmänhetens och politikers uppfattning om tillståndet i svensk skola. Nu ska forskare undersöka giltigheten i PISA:s provpoäng 2018 genom att analysera bortfallet av elever samt relationen mellan PISA-resultaten, elevernas betyg och nationella provresultat.

Bild

– För första gången kommer registerdata från SCB om elevernas betyg och resultat på nationella prov att kunna kopplas till deras resultat i PISA. Det ger oss en unik möjlighet att studera vad PISA mäter jämfört med betyg och nationella prov för olika grupper av elever, säger Stefan Johansson, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Tre delstudier ska genomföras inom forskningsprojektet. I den första ska forskarna undersöka rimligheten i det stora bortfallet av elever i Sverige i PISA 2018. Det har nämligen visat sig att ett stort antal elever inte skrev provet, trots att de var utvalda. I den andra delstudien ska relationen mellan PISA, elevernas betyg och nationella prov undersökas för att ta reda på om elever underpresterar på PISA. I den tredje delstudien ska forskarna undersöka om elevernas motivation kan förklara skillnader mellan resultaten på PISA och nationella prov och betyg.

– Projektet kan ge svar på hur robusta resultaten i PISA är. Är elever omotiverade och underpresterar i PISA så kan arrangörerna av PISA behöva fundera på om fler incitament behövs för att elever ska ta provet på större allvar. Till exempel feedback på sin egen och sin skolas prestation.