Beforskade lösningar finns redan på problem som tas upp i statlig utredning om ökad tillgänglighet

För att stärka vårdens tillgänglighet och öka patienternas delaktighet bör hälso- och sjukvården samskapas, och alla i teamet samt hela organisationerna måste vara inkluderade. Att stärka samskapandet av framtida forskning är också viktigt, för att möjliggöra en utveckling bort från vårdens stuprörstänkande. Ett tydligt nationellt lärandemål för hälso- och sjukvårdsprofessionsutbildningarna för att möjliggöra omställningen till en personcentrerad nära vård behövs också. För att utvärdera delaktighet kan den svenska och europeiska standarden för patientmedverkan i personcentrerad vård användas. Dessa förslag lämnar Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) i sitt remissyttrande på det slutbetänkande som nu har överlämnats till regeringen av Delegationen för ökad tillgänglighet.

Delegationen för ökad tillgänglighet har sedan i november 2021 arbetat med att ta fram förslag på ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med särskilt fokus på kortare väntetider. Områden som har undersökts är bland andra vårdgarantin och nära och tillgänglig vård.

GPCC stödjer de flesta av de bedömningar och förslag som görs i utredningen. Men gällande utredningens del i ”att stödja regionernas och kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård” föreslår GPCC att kunskap och verktyg, baserade på forskning som har pågått i över tio års tid används.

Specifika och fördjupade synpunkter:

#1. Stärk patientens, närståendes och medborgarnas möjlighet att vara delaktig i omställning till en nära och tillgänglig vård genom att använda befintlig kunskap

Utredningen omfattar förslag på hur vården ska bli mer tillgänglig för patienten (sid 259-271) och till viss del för vårdens medarbetare (sid 276).

En av utredningens bedömningar är att genom att tydliggöra de ekonomiska resurserna för medarbetare så kommer detta att stärka medarbetarens engagemang till omställningen till en mer nära vård.

GPCC vill tydliggöra att denna bedömning inte stärks av den forskning som finns. GPCC har under drygt 10 års tid, finansierad av regeringen, bedrivit[1] och följt forskning om vad som krävs i den organisatoriska omställningen till en personcentrerad nära vård. GPCC vill, baserat på den forskning som gjorts, lyfta fram följande avgörande komponenter som stöd för att facilitera omställningen till en personcentrerad nära vård:

-        Samskapande av vård och personcentrering inom teamet självt, i dialog med patienten, såväl som inom organisationer

-        Hela organisationen behöver vara inkluderad

-        Strategier för patienternas och allmänhetens engagemang är centrala i praktiken, forskningen och politiken

#2. Framtida forskning bör samskapas

Utredningen pekar på behov av ny kunskap och enligt utredningens bedömning (s. 341) bör regeringen tillsätta två olika program för forskning och ge FORTE och VR ett särskilt strategiskt uppdrag. 

GPCC ställer sig bakom bedömningen att ytterligare forskning behövs. I utredningen läggs stor vikt på enskilda professioner eller organisatoriska utlysningar. Baserat på GPCCs forskning så ökar delaktigheten och effekten av en intervention om den skapas tillsammans. Det innebär att vi förordar ett forskningsprogram som bygger på frågeställningen ”hur skapar vi större delaktighet inom hälso- och sjukvården” snarare än stuprörsutlysningar som riskerar att manifestera redan befintliga mönster.

GPCC vill också lyfta fram betydelsen av att inkludera allmänheten, patienter och närstående som samskapare i forskning.

#3. Säkerställ att den kunskap som finns används

Utredningen lämnar begränsade förslag gällande utbildning.

GPCC vill understryka betydelsen av att innehållet i utbildningarna kvalitetssäkras.

Staten har ett övergripande ansvar för att hälso- och sjukvården bedrivs enligt de nationella målen om god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen och i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen (PSL) samt patientlagen (PL). Det är däremot vårdgivarens ansvar att den hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig har rätt kompetens för att kunna ge en god och säker vård. Framtida professioner utbildas dessutom på universitet och högskolor.

GPCC vill betona, likt den slutsats som framkommer i Vård- om omsorgsanalys rapport (Rapport 2021:10) ”En lag som kräver omtag- Uppföljning av patientlagens genomslag, med en fördjupning om valfrihet”, att om en omställning ska ske så bör universitet och högskolor stärka professionsutbildningarna när det gäller att tillämpa Patientlagen och använda metoder med dokumenterat god effekt på personcentrerad vård.

Då utredningen lyfter fram betydelsen av en utökad VFU kommer den att ske i samverkan med högskolor och universitet och innehållet i den utbildningen bör då kvalitetssäkras så att innehållet leder till en ökad kunskap, kompetens och förmågor som leder till en ökad delaktighet.

GPCC har i en granskning av de fyra största professionsutbildningarna inom hälso- och sjukvård (arbetsterapeut-, fysioterapeut-, läkar- och sjuksköterskeprogrammen) med avseende på innehåll av personcentrering i de styrande dokumenten, endast identifierat lokala lärandemål på några av programmen.[2] Om det ska ske en omställning med full kraft så bör de nationella programmen inkluderas in den omställningen. Ett förslag är att formulera ett tydligt nationellt lärandemål gällande omställningen till en personcentrerad nära vård.

#4. Utvärdera delaktighet med hjälp av den europeiska standard som finns

Utredningen föreslår olika bedömningar för att säkerställa omställningen till en god och nära vård (sid. 287). GPCC vill understryka betydelsen av att använda redan befintliga sätt att mäta omställningen till en god och nära vård och i synnerhet delaktighet.

Under 2020 publicerades en svensk och europeisk standard för personcentrerad vård (SS-EN 17398:2020). Med denna standard som utgångspunkt kan personcentrerad vård iimplementeras, beskrivas och utvärderas.

De som har deltagit i framtagandet av GPCCs remissyttrande är:

Mari Lundberg, fysioterapeut, professor, Gästprofessor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.  Ledare för strategiska fokusområdet Möjliggörande av omställning till personcentrerad hälso- och sjukvård och omsorg och styrgruppsledamot, GPCC.

och 

Joakim Öhlén, professor i omvårdnad, fil.dr. i vårdpedagogik, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Centrumföreståndare, GPCC.

Artiklar:

[1] Britten, N., Ekman, I., Naldemirci, Ö., Javinger, M., Hedman, H., & Wolf, A. (2020). Learning from Gothenburg model of person-centred healthcare. BMJ 370.

[2] Wallengren, C., Billig, H., Björkman, I., Ekman, I., Feldthusen, C., Lindström Kjellberg, I., & Lundberg, M. (2022). Person-centered care content in medicine, occupational therapy, nursing, and physiotherapy education programs. BMC Medical Education, 22(1), 1-10.

Länkar:

Mer information om verktyg för personcentrerad vård, inklusive standarden

Mer information om patienters och allmänhetens medverkan i forskning