Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bilden visar detalj av tjärad kyrkport på Gotland
Tjärad kyrkport på Gotland.
Foto: Arja Källbom
Länkstig

Tjära på trätak

Produktionen av tjära i Sverige har under 1900-talet i princip helt upphört. Det har lett till ett stort kunskapsbortfall inom området. I Hantverkslaboratoriets skrift Tjära på trätak tas ett första steg mot att återta kunskapen kring tillverkningsmetoder, materialkarakteristik, användning och historia.

Kunskapsöversikt och handledning

Skriften bygger på litteraturstudier och intervjuer med kunskapspersoner. Arbetet har genomförts av hantverkaren Arja Källbom. Syftet har varit att göra en sammanställning av kunskapsläget och en handledning som länsstyrelser, stift, beställare, hantverkare och antikvariska medverkande kan ha nytta av i samband med tjärning av stavspåntak. Arbetet har delvis utförts inom ramen för Hantverkslaboratoriets projekt Kvalitetssäkring av stavspåntak som finansierats genom kulturmiljövårdsbidraget. 

Stort kunskapsbortfall

Tjära har producerats under mer än tusen år, både småskaligt och storskaligt med ett stort antal metoder. Under stormaktstiden var Sverige världens största exportör av tjära, som användes till skepp, byggnader och inom folkmedicinen. Både löv- och barrträtjära användes. Omkring mitten av 1900-talet övergavs töretjära till förmån för andra produkter. Det resulterade i att vi nu har brutna traditioner och ett stort kunskapsbortfall kring inhemsk tillverkning, kvalitetsbestämning och materialkarakteristik samt kunskaper om applicering, då tjärtillverkningen i princip dog ut. I Finland och Norge har mer av kunskapen återtagits. Där har exempelvis tärning av kyrktak i stavspån blivit föremål för forskningsprojekt och avhandlingar. 

Ytfilm som skyddar

En förstklassig tjära kan enkelt uttryckt liknas vid en slags lack, med hartssyror lösta i terpentin. Tjära på t.ex. stavspåntak fungerar som ett offerskikt, och tjärans uppgift är att bilda en hartsrik, fernissa- liknande ytfilm som skyddar underlaget mot solens nedbrytande inverkan och väta. Dess uppgift är inte att ge en mörk kulör eller att fungera som en fungi- cid/biocid. Tjäran mörknar för varje lager som stryks om det sker tillräckligt ofta. Syftet med tjärning är således att ge en blank, reflekterande yta efter applicering. I praktiken tjäras inte taken, av kostnadsskäl, tillräckligt ofta initialt för att denna film ska kunna byggas upp.

 

Bilden visar omslaget till Hantverkslaboratoriets publikation Tjära på trätak