Obesitas hos barn och ungdomar
Professor Elisabeth Fernell ger en översikt över obesitas hos barn och ungdomar och dess koppling till utvecklingsneurologiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom ADHD.
Begreppet obesitas, som till stor del ersatt ordet fetma, definieras utifrån ett mått på BMI (Body Mass Index), BMI = vikt i kilo / (längd × längd i meter). För barn och ungdomar används en specialanpassad version av BMI; Iso-BMI där obesitas definieras som ett värde på ≥ 30. Övervikt definieras enligt ett Iso-BMI mellan 25–30.
I det Svenska Nationella vårdprogrammet för behandling av obesitas hos barn och ungdomar (2023) (1) framhålls vikten av tidig diagnos och att en tydlig samverkan sker genom hela vårdkedjan: barnhälsovården, elevhälsans medicinska insats, primärvården och den specialiserade vården. I vårdprogrammet framhålls att kombinerad levnadsvanebehandling (KLB), innefattande stöd till beteendeförändringar avseende matvanor och fysisk aktivitet, är grunden i all obesitasbehandling och syftar till hälsosam viktutveckling.
Förutom särskilda medicinska aspekter på obesitas som tas upp i vårdprogrammet (risk för högt blodtryck, risk för förhöjda blodfetter, leverpåverkan, ortopediska besvär och nedsatt tandhälsa) poängteras också att olika funktionsnedsättningar kan bidra till obesitas hos barn, ungdomar och även vuxna.
Flera utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan även påverka ätbeteende. De kognitiva/exekutiva svårigheterna vid ADHD innebär problem med exempelvis självreglering, impulskontroll, planering, att styra beteendet på ett målinriktat sätt och att kunna hämma ett beteende. ADHD är den vanligaste utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningen hos barn. Förekomsten är ca 5-8% i världen (2) Symtombilden varierar mycket, både mellan individer och under livet. ADHD finns i olika former, dels med uttalad överaktivitet och impulsivitet men också en form, som domineras av stora svårigheter med uppmärksamhet/koncentration, Attention-Deficit Disorder (ADD) men där överaktivitet/rastlöshet och brister i impulskontroll inte ingår.
Skribent
Elisabeth Fernell
Funktionsnedsättningar/ESSENCE
Funktionsnedsättningar vid obesitas kan förekomma både enskilt eller i olika kombinationer. ADHD är således vanligast men även intellektuell funktionsnedsättning och autism är funktionsnedsättningar som kan förekomma hos barn med obesitas. Det är inte ovanligt att barn med autism och även de som har intellektuell funktionsnedsättning även har svårigheter som stämmer med ADHD. Begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmntal Clinical Examinations) belyser just att det är vanligt att funktionsnedsättningar förekommer i kombinationer (3).
Det är således viktigt att i de team som utreder och ger insatser till barn med obesitas och till deras föräldrar uppmärksamma teckan på ADHD och även annan utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning (4, 5).
En omfattande studie av Cortese och medarbetare (6) visade en stark koppling mellan obesitas och ADHD; en risk för ökat födointag med åtföljande viktökning. Förekomsten av obesitas hos vuxna ökade med 70% om det förelåg samtidig ADHD och med 40% hos barn med ADHD, jämfört med för individer som inte har ADHD.
En hel del forskningsbaserad kunskap visar att symtom vid ADHD kan bidra till överätande, särskilt av lättillgängliga matfrestelser (snabbmat). Födoämnen med fett och socker kan precis som vissa droger leda till ett beroende, och överätande vid ADHD kan vara en form av självmedicinering (7).
I en amerikansk studie undersöktes inverkan av ADHD på BMI och blodtryck över tid; med och utan läkemedelsbehandling för ADHD. Studiegruppen utgjordes av barn och ungdomar i åldrarna 6–19 år som besökte en barnmedicinsk mottagning för övervikt/fetma. Resultaten visade att ungdomar med ADHD, som behandlades med läkemedel för ADHD, hade en signifikant snabbare minskning av BMI jämfört med ungdomar med ADHD som inte fick sådan läkemedelsbehandling. Bakomliggande faktorer till viktökning/obesitas inkluderade överätning, hetsätning och konsumtion av mer ohälsosam mat med högt kaloriinnehåll. I studien sammanfattas också att resultaten talar för att ungdomar med obesitas och ADHD, som inte behandlas med läkemedel för ADHD, kanske inte har nytta av sedvanliga viktråd såsom de ungdomar utan ADHD och ungdomar med ADHD som behandlas med läkemedel för ADHD har (8).
ADHD behöver således uppmärksammas för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn och ungdomar, och till vuxna med obesitas (9-11). Många förbättras av farmakologisk behandling. I en svensk studie visades viktnormalisering hos hälften av de barn med ADHD och obesitas, som behandlats med läkemedel för ADHD (5). Då läkemedel för ADHD som biverkan kan ge aptitlöshet är det viktigt att nämna att det man vill uppnå med farmakologisk behandling för ADHD är att patienten skall få förbättrade exekutiva funktioner, med förbättrad aptitreglering och minskning av impulsivt ätande. I den medicinska uppföljningen behöver detta således noggrant följas upp.
I de barnmedicinska team som utreder och ger behandlingsinsatser till barn och ungdomar med obesitas är det av mycket stor vikt att uppmärksamma och utreda om det föreligger en bakomliggande neuropsykiatrisk/kognitiv funktionsnedsättning, som inkluderar ADHD.
Familjer kan också behöva stöd via Elevhälsan eller Barnhälsovården med att efterfråga en utvecklingsneurologisk/neuropsykiatrisk utredning inom sjukvården.
Senaste publicerade artiklar om obesitas hos barn och ungdomar
Lundh H, Arvidsson D, Greven C, Fridolfsson J, Börjesson M, Boman C, Lauruschkus K, Lundqvist S, Melin K, Bernhardsson S. Physical activity and sedentary behaviour amongst children with obesity - exploring cross-sectional associations between child and parent. J Act Sedentary Sleep Behav. 2025 Feb 13;4(1):2. doi: 10.1186/s44167-025-00072-0. PMID: 40217557; PMCID: PMC11960359.
----------------------------------------------------------------------------------
Garcia-Argibay M, Lundström S, Cortese S, Larsson H. Trends in Body Mass Index Among Individuals With Neurodevelopmental Disorders. JAMA Netw Open. 2024 Sep 3;7(9):e2431543. doi: 10.1001/jamanetworkopen.2024.31543. PMID: 39230900; PMCID: PMC11375475.
-------------------------------------------------------------------------------------
Landgren V, Svensson L, Törnhage CJ, Theodosious M, Gillberg C, Johnson M, Knez R, Landgren M. Neurodevelopmental problems, general health and academic achievements in a school-based cohort of 11-year-old Swedish children. Acta Paediatr. 2024 Mar;113(3):506-516. doi: 10.1111/apa.16989. Epub 2023 Oct 12. PMID: 37823347.
Referenser
1. Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar. Nationellt programområde för barns och ungdomars hälsa. Sveriges regioner i samverkan,
2. Ayano G, Demelash S, Gizachew Y, Tsegay L, Alati R.The global prevalence of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents: An umbrella review of meta-analyses. J Affect Disord. 2023;339:860-866.
3. Gillberg C. ESSENCE samlar diagnoserna till en helhet. Läkartidningen. 2014;111:CU47
4. Hölcke M, Marcus C, Gillberg C, Fernell E. Paediatric obesity: a neurodevelopmental perspective. Acta Paediatr 2008;97(6):819-21.
5. Fast K, Björk A, Strandberg M, et al. Half of the children with overweight or obesity and attention-deficit/hyperactivity disorder reach normal weight with stimulants. Acta Paediatr. Epub 20 apr 2021. doi: 10.1111/apa.15881.
6. Cortese S, Moreira-Maia CR, St Fleur D, Morcillo-Peñalver C, Rohde LA, Faraone SV. Association Between ADHD and Obesity: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Psychiatry. 2016;173(1):34-43.
7. El Archi S, Cortese S, Ballon N, et al. Negative Affectivity and Emotion Dysregulation as Mediators between ADHD and Disordered Eating: A Systematic Review. Nutrients. 2020;12(11):3292.
8. Kollin SR, Lim CS, Lee AA. The longitudinal influence of ADHD status and stimulant medication on body mass index and blood pressure among youth with obesity. Pediatr Obes. 2023;18(9):e13058.
9. Wentz E, Björk A, Dahlgren J. Neurodevelopmental disorders are highly over-represented in children with obesity: A cross-sectional study. Obesity (Silver Spring). 2017;25(1):178-184.
10. Landgren M. Obesity, yet another symptom of a neurodevelopmental disorder. Acta Paediatr. 2021;110(10):2668-2670.
11. Fernell E, Wentz E, Gillberg C. The importance of screening for ADHD in children and adolescents with obesity. Acta Paediatr. 2013;102(10):e436-7.