Arbetsintegrerande sociala företags arbetsmarknads integration av utrikes födda kvinnor: Policyrekommendationer

Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) har som syfte att skapa jobb och utvecklingsmöjligheter för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De kombinerar affärsverksamhet med stödinsatser som arbetsträning och rehabilitering, ofta inom den sociala ekonomin.

Verksamheterna finansieras både genom försäljning av varor och tjänster och genom uppdrag från offentliga aktörer. Forskning visar att ASF ofta arbetar med en helhetssyn på individen, vilket bidrar till att fler närmar sig arbetsmarknaden – även om processen kräver tid och långsiktighet.

Samtidigt står ASF inför flera utmaningar. Det handlar bland annat om att skapa hållbara affärsmodeller och långsiktig finansiering, samt att stärka samarbetet med offentlig sektor. En annan viktig utvecklingsfråga är att bättre nå och inkludera utrikes födda kvinnor, en grupp som ofta hamnar utanför arbetsmarknadsinsatser.

Forskningsprojektet Kvinnor för integration har undersökt hur ASF kan utveckla arbetssätt som stärker just denna målgrupp. Resultaten visar hur metoder kan förbättras, spridas och bidra till ett mer inkluderande arbetsliv.

Policyrekommendationer

• Skapa långsiktiga och stabila samarbeten med ASF:
  Kommuner och andra offentliga aktörer bör aktivt vårda och stabilisera sina relationer med arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Stabilitet i relationer, finansiering och uppdrag är avgörande för att ASF ska kunna planera, bygga kapacitet och utveckla hållbara arbetsintegrerande insatser. I stället för projektbaserade eller temporära samarbeten behöver offentliga aktörer agera som långsiktiga och förutsägbara partners.
• Utveckla målgruppsspecifik kompetens i ASF:
  ASF behöver fortsätta att utveckla och fördjupa sin målgruppsspecifika kompetens. Särskilt viktigt är att integrera språkträning och arbetspraktik i den dagliga verksamheten samt att utforma insatser utifrån en fördjupad förståelse för målgruppens faktiska livsvillkor, resurser och begränsningar. Genom att bygga och bevara denna specialiserade kunskap kan ASF stärka kvaliteten i sina insatser och bidra till mer långsiktigt hållbara integrationsprocesser.
• Stärk nätverk för lärande och kapacitetsuppbyggnad:
  Nätverk mellan ASF, kommuner och andra aktörer bör ges en mer central och långsiktig roll. Nätverken fungerar som arenor för kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och kollektivt lärande och är särskilt viktiga i tider av osäkerhet eller neddragningar. Att investera i och upprätthålla nätverksstrukturer är därför inte en tillfällig åtgärd utan en strategisk förutsättning för kapacitetsuppbyggnad och innovation.
• Erkänn ASF som strategiska partners i integrationspolitiken:
  Beslutsfattare behöver i större utsträckning erkänna ASF som centrala aktörer i arbetsmarknadsintegration. I stället för att behandla dem som perifera eller tillfälliga inslag i välfärdssystemet bör de ses som medskapande partners i utformningen av integrationspolitik. Detta innebär att ASF involveras i policyutveckling, offentlig upphandling och långsiktig planering.

Om författarna

Nanna Gillberg är docent i företagsekonomi vid Institutionen för företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Maria Norbäck är professor i företagsekonomi vid Institutionen för företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning vid förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.

Emma Ek-Österberg är docent i offentlig förvaltning vid förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.

María José Zapata Campos är professor i management och organisation och universitetslektor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.