Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Händer på ett tangentbord
Foto: Natalie Greppi
Länkstig

Nedsättning av läs- och skrivförmågan som orsakats av afasi efter stroke eller operation av låggradigt gliom

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
Vetenskapsrådet: 5.300.000 sek, STROKE-riksförbundet: 150.000 sek, Afasiförbundet Sverige: 80.000 sek
Projekttid
2013 - 2020
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Finansiär
Vetenskapsrådet, STROKE-riksförbundet och Afasiförbundet Sverige

Kort beskrivning

Att skriva är en komplex aktivitet som ställer höga kognitiva krav. Därför påverkas skrivförmågan ofta vid hjärnskador. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur afasi – språkstörning efter förvärvad hjärnskada orsakad av t.ex. stroke eller tumörsjukdom – påverkar det skrivna språket. Fokus är på skrivförmåga, men även läsförmåga undersöks. Hittills har vi bl.a. konstaterat att diktamen inte säger så mycket om förmågan att skriva sammanhängande text, att typen av skrivuppgift påverkar resultatet, att viktig information om skrivförmåga kan fås genom noggrann analys av skrivprocessen, att en bokklubb kan vara mycket givande även för den som har svårt att läsa och att de som opereras för låggradigt gliom (en typ av tumör) skriver långsammare och behöver längre tid för att hitta orden när de skriver än före operationen.

Bakgrund

Afasi är en multimodal språkstörning som påverkar muntligt och skrivet språk. Afasi uppstår till följd av en hjärnskada och den vanligaste orsaken är stroke. Den som har afasi vet precis vad den vill säga men har svårt att hitta rätt ord, kan ha svårt att sätta samman orden till grammatiskt korrekta satser och kan också ha svårt att förstå vad någon annan säger. För de allra flesta är även förmågan att skriva och läsa påverkad. Läs- och skrivförmågan kan påverkas på liknande sätt, men oftast i mindre utsträckning, hos personer som opereras för tumörtypen låggradigt gliom.

Forskning och kliniskt arbete har traditionellt inriktats på rehabiliteringsinsatser för att förbättra det muntliga språket. Men i takt med att det skrivna språket blir allt viktigare för att klara sig i dagens samhälle, ökar behovet av mer detaljerad kunskap om hur skriv- och läsförmågan påverkas och hur man kan träna för att förbättra den.

Forskningsprojektet är indelat i fyra delar där två delar fokuserar på afasi och förmågan att skriva, en på förmågan att läsa och en på skrivande hos personer med låggradigt gliom. När det gäller metoder har vi utgått dels från detaljerade analyser av det som forskningsdeltagarna skriver och läser, dels från deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter. Alla data är insamlade och sammanställning av resultat pågår.

Syfte

Det övergripande syftet är att projektet ska bidra till att förbättra omhändertagandet av personer med afasi eller annan kognititv påverkan på grund av hjärnskada. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilka kognitiva processer som samverkar när en person skriver, hur dessa processer påverkas vid afasi och hur man kan träna för att förbättra förmågan att skriva och läsa.

Forskningsfrågor

  • Vilka kogntiva processer samverkar då en person med afasi skriver en sammanhängande text?
  • Vilken inverkan har träning med ett datorbaserat rättstavningsprogram på skrivförmågan för en person med afasi?
  • Vilka var upplevelserna hos de personer med afasi som deltog i en bokklubb?
  • Hur påverkades skrivande hos personer som har och opererats för låg-gradigt gliom?

Metod

Den första delen är en jämförande gruppstudie där 16 personer med afasi fick i uppgift att vid tre olika tillfällen med ett års mellanrum skriva berättelser på dator och göra ett antal språkliga och kognitiva test. Berättelserna jämfördes med motsvarande berättelser skrivna av en referensgrupp med personer utan känd neurologisk sjukdom.

Den andra delen är en behandlingsstudie med  Single Case Experimental Research (SCED) och multiple baseline. Sju deltagare med afasi fick träna att använda ett datorbaserat rättstavningsprogram under åtta veckor. För all insamling och analys av skrivdata användes tangentbordsloggning som sparar allt som skribenten gör på tangentbordet och med musen. Detta möjliggör analys av ändringar och pauser.

Den tredje delen är ett pilotprojekt där fyra personer med afasi var med i en bokklubb under tio veckor och där de sedan intervjuades individuellt om sina upplevelser. Analys gjordes även av de samtal guppen hade på träffarna.

I den fjärde och sista delen av projektet fick 20 patienter med låggradigt gliom skriva texter i ett tangentloggningsprogram före och efter operation.

Resultat

Resultaten från den första delen av projektet visade att ett stavningstest inte säger så mycket om hur en person skriver en sammanhängande text. Vidare konstaterades det att personerna med afasi gjorde många ändringar i sina texter, vilket i hög grad påverkade produktiviteten. Personerna med afasi skrev berättelser med en mindre varierad vokabulär än referensgruppen och stavade ofta fel till långa och ovanliga ord. Det vanligaste stavfelet som personerna med afasi gjorde var utelämning av bokstäver. Det finns också stavfel som är specifika för personer med afasi.

Analyserna av de ändringar som deltagarna gjorde medan de skrev sina berättelser visade att det avgörande inte är hur mycket som ändras utan hur ändringen görs. Långa och ovanliga ord är svårare att redigera och det finns en relation mellan kunskap om hur de olika bokstäverna låter och förmågan att göra ändringar på ett korrekt sätt. Analyserna visade att resultaten delvis var beroende av vilken typ av genre som berättelsen tillhörde.

Resultaten från behandlingsstudien (andra delen av projektet) visade att deltagarna klarade ett diktamenstest bättre efter träningen (sammanställning av övriga resultat pågår). Fynden från bokklubben (tredje delen) visade att deltagarna upplevde det som positivt att läsa tillsammans i grupp och att sedan diskutera det man läst, men att strukturen för arbetet måste vara flexibel och utgå från individen. Samtalsämnen som tog avstamp i boken och dess karaktärer ledde ofta vidare till andra intressanta diskussioner. I den fjärde delen av projektet visade det sig att skrivandet påverkades av operationen för låggradigt gliom. Efter operationen skrev deltagarna långsammareoch behövde längre tid för att finna ord när de skrev.

Diskussion

Traditionellt har skrivförmåga vid afasi undersökts genom dikteringstest med fokus på stavning av enstaka ord. Detta ger viss information om hur en person med afasi skriver, men resultaten här visar tydligt hur viktigt det är att ha ett betydligt vidare perspektiv och undersöka sammanhängande text i olika genrer men framförallt att också analysera det arbete som ligger bakom själva texten. I arbetet med att skriva en text ingår att formulera tankar i ord som ska placeras på papper (eller skärm) men också att planera innehållet, läsa texten, ändra formuleringar, korrigera meningsbyggnad och rätta stavfel. När vi skriver ingår vanligtvis ändringar som en naturlig och nödvändig del av skrivarbetet, men om alltför mycket energi måste läggas på stavning och redigering av stavning – vilket var fallet för deltagarna i forskningsprojektet, särskilt för dem som hade afasi efter stroke – påverkas andra aspekter eller (del)processer (inbegripet produktiviteten) negativt. Det visade sig att skrivandet påverkades mindre hos dem som opererats för låggradigt gliom än hos dem som hade afasi efter stroke. De förändringar som observerades efter operationen rörde främst tidsaspekter som skrivhastighet och pausande. Erfarenheterna från bokklubben visade att deltagarna upplevde träffarna som mycket positiva och att det var den gemensamma läsupplevelsen som var det centrala, inte den individuella läsförmågan.

Deltagare

Åsa Wengelin

Charlotte Johansson-Malmeling

Lena Hartelius

Katja Laakso

Malin Antonsson

Francesca Longoni