Samhällsvetenskaplig bredd på Ämnets dag

Ämnets dag arrangerades av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Av de 130 lärare som anmält sig deltog 80. Det här är ett referat från dagen.

Det behövs både goda förlorare och vinnare i demokratin

”Allt som är bra är inte demokrati och demokrati är inte alltid bra, den kostar saker. Håller ni med om det?” Så inledde statsvetaren Peter Esaiasson sin föreläsning. Enligt honom är demokrati ett sätt att lösa sociala konflikter utan att använda våld – inget ideal utan ett praktiskt system för att få samhället att fungera.

Han förklarade att kärnan i en fungerande demokrati är att majoriteten vinner och att förlorarna accepterar resultatet. Samtidigt betonade Peter Esaiasson att det är svårt att förlora: ”vi ogillar negativa besked mer än vi gillar positiva besked, och att förlora genererar negativa känslor”. Ett vanligt sätt att hantera de känslorna är enligt honom att människor börjar att misstro själva systemet. Därför anser Peter Esaiasson att demokratin behöver goda förlorare som accepterar spelreglerna, men också goda vinnare som följer regelboken så att förlorarnas rättigheter inte urholkas.

Flera utmaningar för återvändande svenskar

Sociologerna Maja Cederberg och Ylva Wallinder berättade om sitt forskningsprojekt där de undersöker hur svenska familjer som bott utomlands upplever återkomsten till Sverige. Gruppen utgör den största inkommande migrantgruppen och består till stor del av resursstarka familjer som ofta antas ha lättare att integreras än andra.

Hittills har forskarna intervjuat 17 familjer om deras förväntningar inför hemkomsten och hur verkligheten sedan blev. Projektet fokuserar på erfarenheter vid hemkomsten i bred bemärkelse, men presentationen fokuserade särskilt på föräldrars och barns erfarenheter av skolan. Forskarna konstaterar att det inom en och samma familj kan finnas flera olika berättelser om hur det är att flytta hem. Föräldrar beskriver svårigheter med att orientera sig i det svenska skolsystemet och att hitta bostad i områden med ”rätt” skolor. Barnen berättar i sin tur om att det kan vara svårt att få vänner, och känner sig “hemma” i Sverige till olika utsträckning. Forskningen visar alltså att återflytten till Sverige kan vara förknippat med olika utmaningar.

Vad är vinkeln, grejen, kroken?

En journalist är alltid på jakt efter en nyhet – eller efter vinkeln, grejen eller kroken om man så vill. Enligt Ulf Benkel, universitetsadjunkt vid JMG och frilansjournalist, är vinkeln ett av journalistens viktigaste verktyg. Den tar läsarens perspektiv och vägleder genom ett ämne. För att något ska bli en nyhet behöver det väcka intresse, vara okänt eller oväntat, eller påverka människors liv, förklarade Ulf Benkel. Ämnet får gärna ligga nära i tid och rum och ha hög igenkänning. Allmänintresset väger tungt för en journalist, menar han.

”En nyhet kan också ge ett nytt perspektiv på det som alla redan pratar om – en kombination av allmänintresse, läsarperspektiv och något oväntat”, berättade Ulf Benkel.

Han talade också om det så kallade ”caset” som metod, där en journalist exempelvis beskriver arbetslöshet genom att också intervjua en enskild person. Ett annat begrepp som journalister använder är ”kalenderkrokar”, som syftar på när medier uppmärksammar årsdagen av en händelse. Föreläsningen avslutades med en workshop där publiken fick spela Ulf Benkels ”vinkel-bingo”.

Diplomati och förhandlingar under den nukleära tidsåldern

Förhandlingar för att minska hotet från kärnvapen har pågått sedan dessa massförstörelsevapen uppfanns, berättade statsvetaren Ulrika Möller. När USA fällde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 insåg världens ledare att mänskligheten stod inför ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. För att hantera den nya hotbilden inleddes förhandlingar inom FN som pågick mellan 1946 och 1949. Diplomatin gick trögt och ledde aldrig fram till några avtal, förklarade hon.

Först 1970 trädde det så kallade icke-spridningsavtalet i kraft. Bland internationella överenskommelser är avtalet ett av dem med flest medlemmar. För 55 år sedan fanns fem kärnvapenstater i världen. Idag finns nio, och samtliga ägnar sig åt att modernisera sina arsenaler. Åttio år av diplomati och förhandlingar har inte lett till någon verklig nedrustning, konstaterar Ulrika Möller. Men arbetet fortsätter. Vid Alva Myrdal Center där hon är verksam pågår tvärvetenskaplig forskning om kärnvapennedrustningens många dimensioner.

Kritiskt tänkande eller expertauktoritet?

Sociologen Leo Berglund talade om spänningen mellan två sätt att se på kunskap: å ena sidan tron på vetenskapens auktoritet och behovet av att lita på experter, å andra sidan idealet om att människor ska lära sig att tänka själva. Vad får det här för konsekvenser i skolan? 

Leo Berglund betonade att kritiskt tänkande betyder olika saker inom olika värdesystem.  Lärare kan värdera politik och samhällsutveckling, vetenskap och problemlösning eller bildning och individens frigörelse, och de kommer då att göra olika tolkningar av hur problemet med expertauktoritet ska hanteras i undervisningen.

Klurigt att definiera vad som är propaganda

”Begreppet propaganda är så belastat att ingen vill kännas vid det”, berättade kommunikationsforskaren Nicklas Håkansson. Enligt honom är begreppet svårt att definiera – går det ens att skilja propaganda från annan kommunikation som syftar till att påverka eller övertala människor? Nicklas Håkansson utlovade inget bestämt svar på den frågan, men han beskrev hur man kan resonera.

Om mottagaren blir vilseledd, om informationen är osann eller förvrängd, eller om relevant information utelämnas, då är hen troligen utsatt för propaganda. Detsamma gäller om en person utsätts för hot eller påtryckningar som får hen att agera mot sitt eget intresse.

Nicklas Håkansson förklarade också att propaganda ligger bortom frågan om lögn eller sanning. Den kan bestå av korrekta uppgifter som i sig är oproblematiska, det är snarare hur berättelsen byggts upp som man bör vara kritisk till.

Text: Anna-Karin Lundell

Bild