Inriktning naturgeografi/klimatologi
Andra året på Geovetenskapliga kandidatprogrammet kan du välja inriktning mot naturgeografi eller klimatologi som det också kallas. Utbildningen ger dig kunskap om klimatet och dess effekter på människa och samhälle och passar dig som vill arbeta med klimatfrågeställningar.
Naturgeografi behandlar samspelen mellan landskap, biosfär, hydrosfär, atmosfär och människa. Hur har miljön och landskapet har utformats och vilka förändringar vi ser idag och på lång sikt framöver? Eftersom naturgeografer jobbar nära naturen utgör fältarbeten en central del i utbildningen, där du får använda dina förvärvade teoretiska kunskaper i praktiken, men också att bekanta dig med de fältmetoder som används ute i yrkeslivet. Förutom goda grundkunskaper om klimatet och dess effekter, kommer du även att få specialiserad kunskap om geografiska informationssystem (GIS), datahantering och modellering.
Som naturgeograf eller klimatolog kan du arbeta med globala eller regionala miljöproblem, inte minst klimatförändringar och växthusgaser, men även luft-, mark- och vattenföroreningar, erosionsproblematik, försurning och annan miljöförändring.
Det här läser du under programmet
År 1
Hösttermin
Vårtermin
- Geografiska informationssystem (GVS150) eller Geografiska informationssystem, GIS (GVS075) och Naturvetenskapliga verktyg för geovetare (GVG200)
- Geovetenskaplig metodik (GVN400)
År 2
Hösttermin
- Regional miljögeovetenskap (GV2001)
- Hydrologi och hydrogeologi (GV2002)
- Dataanalys för geovetare (GV2500)
- Fjärranalys och geografiska informationssystem, GIS (GV2300)
Vårtermin
- Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap (NTH001)
- Geovetenskap projektkurs (GV2006)
- Klimatförändringar och samhället (NG0220)
År 3
Hösttermin
- Fältkurs i Subarktis - naturgeografi och ekologi (NG0210)
- Earth Systems Sciences (GV0340)
- Tillämpad klimatologi (GVN340)