Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Att fullgöra skolans demokratiska uppdrag: Mötet med rasistiskt hat och nationalsocialism i klassrummet

Den svenska skolan har efter andra världskriget haft som uppdrag att motverka rasism. Detta uppdrag har – beroende på hur rasismen har spelat ut sig och hur dess orsaker har förståtts – förändrats över tid. Under slutet av 1980-talet kom skinnskallekulturen att uppmärksammas allt mer, inte minst i de lokal­samhällen där det fanns en fastare förankring. Under den här perioden kom skolan att bli en viktig arena för att motverka högerextremism. Forskning har visat att högerextremistiska grupperingar finns stadigvarande i samma områden och att detta vållat särskilt stora utmaningar för skolorna i dessa områden. Skolans uppdrag har också skärpts ytterligare sedan 2010, då Sverige fick sin första handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism. Genom att införa arbete mot våldsbejakande extremism har ytterligare förväntningar riktats mot skolans ansvar för problem som är djupt inbäddade i samhället. Trots de höga förväntningar som ställs på skolan, finns det få studier om skolans arbete för att motverka rasism. Föreliggande studie avser att bidra till detta kunskapsfält, genom att studera hur skolor belägna i geografiska områden med en hög reproduktion av högerextremism arbetar för att motverka rekrytering till högerextrema sociala praktiker i skolor.

Projektets frågeställningar är:

  • Hur förstås och hanteras närvaron av rasistiska och högerextrema sociala praktiker av rektorer och skolhälsovård?
  • Hur beskriver lärare sitt pedagogiska arbete med elever involverade i rasistiska sociala praktiker, eller elever som uppfattas som i riskzonen för att rekryteras till högerextrema och nynazistiska grupperingar?
  • Vilka erfarenheter av pedagogiska interventioner har elever och hur förstår de närvaron av rasism och högerextremism?
  • Hur kan skolväsendet och utbildning bidra till att motverka reproduktion av rasistiska sociala praktiker, som kan leda till högerextrem radikalisering?
  • Under vilka omständigheter riskerar skolor att bidra till att upprätthålla en reproduktion av rasistiska sociala praktiker?

Projektet består av fyra delstudier och bygger på en etnografisk metodologi, främst i form av intervjuer, observationer och etnografi. Tre skolor på tre orter, som historiskt haft hög närvaro av rasism och högerextremism, utgör basen för undersökningen. I delstudie 1, intervjuas rektorer och personal från skolhälsovården om hur den långvariga geografiska närvaron av nynazism förstås och hanteras i skolkontexten. Avsikten med denna delstudie är att erhålla en förståelse för hur reproduktionen av en rasistisk social praktik och högerextrema organisationer tar sig uttryck, manifesteras och hanteras. I delstudie två fokuseras pedagogers erfarenheter av rasistisk närvaro i skolan och det arbete de utför i form av preventiva insatser. I delstudie 3 fokuseras skolelevers erfarenheter av olika interventioner och deras tankar om rasistisk närvaro. I urvalet kommer vi inte specifikt rikta oss till elever som uppfattas som särskilt utsatta, utan vi vill snarare fånga hur elever på skolan, som är delaktiga i olika typer av interventioner, uppfattar dessa och sin situation på skolan. Projektet avslutas med delstudie 4, i vilken resultaten ifrån delstudie 1–3 sammanförs och analyseras, i avsikt att utveckla en lämplig teoretisk begreppsapparat för att förstå och motverka att unga människor dras in i rasistiska miljöer. Teoretiskt bygger projektet på institutionell etnografi. Projektet kommer att bidra till forskningsläget på minst tre nivåer. För det första leder det till kunskaper om skolans betydelse och roll i samhället i stort. För det andra bidrar projektet, på en organisatorisk nivå, till att synliggöra betydelsen av och eventuella brister i de pedagogiska interventioner som utförts med avsikt att motverka rasism och extremism på skolan. Slutligen, kommer projektet även att bidra på en individnivå, där lärare och annan pedagogisk personal, liksom elever, får redogöra för sina erfarenheter av skolbaserade interventionsprogram.

Fakta

Finansiär
Vetenskapsrådet, 2020-03111

Projekttid
2021-2023

Delaktiga institutioner och forskare:

Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för Pedagogik, Kommunikation och Lärande, samt forskare vid Segerstedtinstitutet

Christer Mattson, lektor i pedagogik, föreståndare för Segerstedtinstitutet

Jesper Andreasson, docent i sociologi, Linnéuniversitetet