Utvecklat kompetenscentrum för interkulturellt samarbete?

Bild

Forskningsrådet för interkulturell dialog (FiD) diskuterades och utvärderades i seminarium på Jonsereds herrgård den 31 oktober 2019. Deltog gjorde representanter från Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Västra Götalandsregionen tillsammans med erfarna parter från civilsamhället.

Forskningsrådet för interkulturell dialog - ett svar på misslyckad integrationspolitik

Forskningsrådet för interkulturell dialog bröt ny mark mellan akademi och samhälle när det bildades år 2014. Forskning hade visade att svensk integrationspolitik till stor del byggde på anpassning till icke problematiserade svenska normer och vad som brukar kallas för assimilation, snarare än integration. Rådet skulle därför bidra till fortsatt forskning och en god samhällsutveckling.

Sedan starten för fem år sedan har rådet bland annat genomfört forskning i dialog med olika aktörer i regionen, initierat uppdragsutbildning och arrangerat årliga konferenser och seminarier kring aktuella frågor där forskning möter praktik.

Vid seminariet på Jonsereds herrgård utvärderades rådets arbete och nya mål och riktningar sattes upp för det fortsatta arbetet. En självklar deltagare var Rasoul Nejadmehr, processledare för Forskningsrådet för interkulturell dialog tillika med regionalutvecklare på Västra Götalandsregionen.
– Integration handlar om att skapa ett öppet samhälle där alla invånare, oavsett etniskt ursprung och kulturell bakgrund, kan försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor utan att behöva ge upp sin kulturella identitet, säger Rasoul Nejadmehr.

Alla måste ta ansvar

Han poängterar att ingen skall behöva stå utanför arbetsmarknaden, näringskultur- och föreningslivet på grund av sitt etniska ursprung. För det krävs att alla tar sitt ansvar.
– Integration är en ömsesidig process som innebär ansvar för såväl samhället som den enskilda i fråga om mänskliga rättigheter och skyldigheter, säger Rasoul Nejadmehr.

Forskningsrådet för interkulturell dialog Forskningsrådet för interkulturell dialog (FID) är en grupp forskare från tre lärosäten, Göteborgs universitet, Högskolan Väst och Högskolan i Borås.

Forskningsrådet har haft i uppdrag av Västra Götalandsregionen att bedriva studier i interkulturell dialog. har arbetat för att utveckla en arena för samverkan mellan olika aktörer, Initiera nya forskningsprojekt i samverkan med olika aktörer inom Västra Götalandsregionen, forskare kan även söka medel den vägen.

Integration – ett respektfullt utbyte

Man har i rådet även organiserat sig för att synliggöra och nyttiggöra av forskningsresultat, sammanställt befintlig och pågående forskning, samt genomfört forskning i dialog med olika aktörer i regionen och initierat uppdragsutbildning. Därtill har man även arrangerat årliga konferenser och seminarier kring aktuella frågor där forskning möter praktik.

En av medlemmarna i rådet är Johannes Lunneblad, professor Institutionen för pedagogik, kultur, lärande vid Göteborgs universitet.
– Interkulturell dialog är ett öppet och respektfullt åsiktsutbyte, baserat på ömsesidig förståelse och respekt, säger Johannes Lunneblad.

Han förklarar att rådets sätt att arbeta bygger på affirmativa och transformativa kunskapsstrategier.
– Det handlar mer än om stödjande åtgärder. Det är också en fråga om att förändra strukturer till att bli mer inkluderande och likvärdiga.

"Bottom up-perspektiv" som arbetsmetod

Adnan Abdul Ghani, Projektledare Rädda barnen Region Väst, lägger an ett ”Bottom-up perspektiv” när han diskuterar integrerande arbete utifrån sitt arbete på Restad gård i Vänersborg. Där har det handlat om empowerment, deltagandeprocesser och självorganisering – organiserat utifrån människor själva och inte uppifrån.

– Interkulturellt arbete var lösning på flera av våra problem och behov. För att kunna hjälpa till med jobbfrågor, nå ut med information, utbildning och vård krävdes att vi jobbade interkulturellt och ställde oss frågan vad integration egentligen är.

Genom att jobba på gräsrotsnivå, i samarbete med lokalsamhället, och inte enbart utifrån auktoriteter har de lyckats skapa en gemensam plattform där många röster får komma till tals.
– Det finns ett stort behov av mötesplatser där människor kan prata om både likheter och skillnader.

Kompetenslyft i skolan

Med centret i Vänersborg har de jobbat helt utan extra finansiering, och istället har arbetet byggt på volontärer för att starta aktiviteter och skapa organisering.
– Vi har byggt en plats där integration kan genomföras i praktiken. På så vis har vi lyckats få folk att komma hit. Men nu behöver vi hjälp från andra samhällsinstitutioner för att kunna fortsätta arbetet.

Redan i skolan behöver arbetet med interkulturella dialoger börja, menar Adnan Abdul Ghani. För att gå i land med det krävs ett rejält kompetenslyft, inte minst i lärarkåren, poängterar han.
– Det behövs integrationspedagoger och interkulturella resurscentra, vi behöver jobba med de här processerna på många olika sätt.

Nya samarbeten för nya perspektiv

Alla de deltagande forskarna och seminariedeltagarna i Jonsered vittnar om att förutsättningen för forskningen och dess kvalitet är att man kan ta sig ut ur det egna lärosätesperspektivet, och dess strukturer, för att se samhället med nya ögon. Helst i dialog med andra parter, som andra högskolor och övriga verksamheter.

Kompetenscentret kan driva den typ av insatser som redan pågår men i större skala och i mer strukturerad form, exempelvis genom fortbildningar. Något som förutsätter samverkan mellan Högskolan väst, Göteborgs universitet och högskolan i Borås, men även Västra Götalandsregionen. Gärna med Högskolan väst i täten.

– Jag ser gärna regionen som huvudpart med ansvar för forskningsrådet i framtiden, vilket vi i rådet har diskuterat ganska mycket. Regionen skulle kunna ha ansvar för att en styrgrupp som tar hand om förankringsarbetet, säger Johannes Lunneblad.

En gemensam begreppsapparat

En annan aspekt av integration är, att samhället skulle vinna på att vi hare en gemensam begreppsapparat. Irina Sandomirskaja, professor i interkulturella frågor på Södertörns högskola, menar att för att lyckas med integrationen krävs att vi diskuterar oss fram till vad vi egentligen menar med våra olika begrepp. Något som hon menar är en förutsättning för att utvecklingen ska gå framåt och att vi rör oss åt samma håll.

– Vi borde kunna kopiera institutioner som finns i Europa för att finna liknande samhällsstrukturer för att kunna kommunicera kring olika samhälleliga och olika frågeställningar.

Annars är risken stor att den som styr tolkningen av begreppen också definierar innebörden av dialogiska processer, menar Irina Sandomirskaja. Hur processerna benämns påverkar i sin tur hur de uppfattas, kommuniceras, förmedlas och likaså påverkar olika situationer, grupperingar och sammanhang.

Irina Sandomirskaja resonerar även kring dialogbegreppet och menar att det oftast har tolkats som något som utesluter konflikt.
– Den dominerande uppfattningen är att dialog skapar en demokratisk arena utan konflikt, vilket i själva verket är det en rent ideologisk hållning. Om man läser den ryske språkteoretikern och litteraturkritikern Michail Bahtin, så är inte dialog något som garanterar försoning. Och det är klokt att ha i åtanke även när vi diskuterar interkulturell dialog och integration, menar hon.

Vikten av att forskning används

Lina Nyby Renholm på Mixgården poängterar att det behövs större insatser för att kunna arbeta med frågor som rör integration inom våra egna förvaltningar.
– Vi behöver input från forskningen för att kunna utveckla vårt arbete. Vi har haft besök av olika forskare som hjälpt oss med att sätta ord på vår verksamhet och våra problem, och kring analysen av våra verksamheter.

Problemet som Lina Nyby Renholm ser är att forskningsresultatet analyseras när man startar upp nya, liknande verksamheter, men inte i utvecklingen av befintliga verksamheter.
– Om den forskning som görs ändå inte används – vad skall vi då ha den till? Frågar hon sig.

Forskningsrådets fortsatta framtid

Seminariet diskuterade vidare kring hur forskningen implementeras i det praktiska arbetet, vilka goda exempel som finns och vikten av att hela samhället jobbar med integration, att det inte är en specifik grupp av människor som ska integreras. Att Göteborgs universitet finns i Hammarkullen var ett sådant exempel som lyftes fram vad det gäller betydelsen av att hela samhället jobbat aktivt kring de här frågorna.

Deltagarna resonerade gemensamt kring framtiden för Forskningsrådet för interkulturell dialog. Någon menade att rådet i framtiden inte bör ligga inom regionstaben, det är en organisatorisk omöjlighet. Andra påpekade att det är inte är en ekonomisk fråga för regionen, utan snarare handlar om organisationsfilosofi.

Är det då lärosätena som ska ta initiativ till ett utvecklat regionalt kompetenscentrum för interkulturell dialog, med smart organisation och forskningsagenda? Och vilken roll ska Västra Götalandsregionen i så fall ha? Med tanke på att de tre samverkande lärosätena är belägna i regionen och att forskningsresultaten ska nyttogöras? Hela idén bygger ju på samverkan mellan forskningen och övriga samhället, i detta fall regional sådan.