Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Universitetets arbete med praktikplatser för nyanlända granskat

Ingen analys av vad praktikanterna kan bidra med eller behöver, och handledare som får arbeta på sin fritid för att få ihop det. Göteborgs universitets arbete med praktikplatser för nyanlända synas i en internationell sociologisk tidskrift.

I samband med flyktingvågen hösten 2015 beslöt Göteborgs universitet att skapa 80 praktikplatser för nyanlända, ett arbete som snabbt drogs igång. Knappt ett år senare, hösten 2016, gjordes en kvalitativ studie där fyra av dessa praktikanter och fem handledare intervjuades.

En sak som framkom var att det fanns en dålig korrelation mellan vad praktikanterna tyckte var viktigt under praktikperioden och vad handledarna trodde att de skulle tycka var viktigt.

– För praktikanterna handlade det om konkreta, tydliga grejer: jag behöver ha på mitt CV att jag har haft praktik här, jag behöver kontakter. De pratade inte alls om att det skulle vara berikande och att de skulle utvecklas, att de skulle lära sig om den svenska kulturen. Många handledare däremot pratade om hur viktigt det var att praktikanterna skulle utvecklas, träna på svenska och växa som personer, säger Matilda Amundsen Bergström, doktorand i litteraturvetenskap.

"Otroligt kompetenta människor"

porträtt Matilda Amundsen Bergström och Camilla Brudin BorgHon är en av personerna bakom studien, som föddes efter en idé på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Dit kom en praktikant redan vintern-våren 2016, och det uppstod ett samtal om att det fanns en skevhet i universitetets strävan efter att ”hjälpa till” och vad praktikanterna faktiskt kunde bidra med.

– I studien försöker vi fokusera på i vilken utsträckning den mottagande institutionen räknar med att praktikanterna faktiskt har kunskaper med sig. Vi vill belysa att det här för det mesta är otroligt kompetenta människor som har jobbat inom akademin i sina tidigare länder, som har kunskaper och som skulle kunna befrukta vårt sätt att arbeta och se på saker, om vi bara lät det ske. Vi visar på den här lite sneda attityden, säger Camilla Brudin Borg, lektor i litteraturvetenskap som också har arbetat med studien.

Inga extra resurser

En annan sak som studien pekar på är att de mottagande institutionerna inte nödvändigtvis behövde frigöra några resurser vid mottagandet av en praktikant. Handledarna fick därmed ägna sig åt praktikanterna vid sidan av sitt ordinarie arbete.

– Det skickar dels signaler om att det inte är så viktigt, dels blir handledningen avhängig av att vissa anställda ska göra det av personliga skäl, vilket är ett otroligt ineffektivt och svajigt sätt att införa en förändring i en verksamhet. Det blir en väldigt konstig situation när hela projektet ska hänga på att enskilda individer ska vilja göra det här på sin fritid, säger Matilda Amundsen Bergström.

Arbetet drogs igång snabbt

Hon menar att det är förståeligt att arbetet med praktikplatserna drogs igång snabbt hösten 2015 när många svenskar kände att det ville göra något konkret, hjälpa till.

– Det var så mycket energi och så mycket som hände då, det hände fort – det var ju tvunget att vara så, säger Matilda Amundsen Bergström.

– Men det var inte så mycket reflektion över huvud taget: reflektion kring vad man ville, förutom att hjälpa till, reflektion över hur man såg på det här projektet och på relationen mellan universitetet och de som fick praktikplatser.

Studien har resulterat i en artikel, Internship as a Mean for Integration. A Critical Study, som nu har publicerats i Journal of International Migration and Integration, en internationell sociologisk tidskrift med inriktning mot migration och integration. Den bygger på en kvalitativ studie bestående av intervjuer med fyra praktikanter eller före detta praktikanter och fem handledare vid Göteborgs universitet.

Artikeln är skriven av Matilda Amundsen Bergström, doktorand i litteraturvetenskap, Camilla Brudin Borg, lektor i litteraturvetenskap, Hala Alaraj, tidigare praktikant på Göteborgs universitet som numera läser en master i kommunikation, och Majsa Allelin, doktorand i socialt arbete. Studien är ett samarbete mellan sociologisk och humanistisk forskning.

Oporträtt Hala Alarajm Hala Alaraj och hennes arbete vid Göteborgs universitet, bland annat med genomförandet av ett stort seminarium, går att läsa här:

Från Gaza till Göteborg med kommunikation i fokus

Praktikplats - en väg in i det svenska samhället