En studie från Göteborgs universitet om plastpellets som läcker ut i havet från industrier i Stenungsund fick stort genomslag både i Sverige och internationellt. Projektet visar att det finns mycket att vinna på att arbeta tvärvetenskapligt, även om det inte alltid är helt enkelt, menar forskarna.
Resultaten från mätningar i projektet visade att det varje år sker kontinuerliga utsläpp från produktionen av plast i det undersökta området.
– Vi uppskattar det till mellan 3 och 36 miljoner pellets. Och detta sker trots att det egentligen finns ett regelverk som ska förhindra det, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper.
Projektet startade 2014 efter att Martin Hassellöv och andra forskare vid institutionen för marina vetenskaper hade börjat studera mikroplaster i marin miljö.
– Eftersom det fanns plastindustri i vårt närområde började vi titta på Stenunge å och såg direkt att det låg plastpellets på åbankarna och stränderna runt om. Vi frågade oss hur det kunde vara möjligt och hur kan vi studera det här på ett annat sätt, säger Martin Hassellöv.
De marina forskarna kontaktade Lena Gipperth som är professor i miljörätt, och sökte pengar för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt.
– Jag tycker att det är spännande med de här tvära samarbetena. I det här fallet med plasten i Stenungsund var vi intresserade av att studera om de legala kraven är var för låga eller om det är genomdrivandet av reglerna som är problemet, så det var ett intressant case. Det visade sig dock snart att det var efterlevandet av reglerna som var problemet, säger Lena Gipperth.
När forskningsresultaten presenterades i mitten av februari blev det alltså stor respons både i Sverige och utomlands. Människor skickade bilder på hur det ser ut i andra delar av världen, och det blev tydligt att det handlar om ett internationellt problem.
– Det är positivt att det blir reaktioner men också tragiskt att det behöver gå så här långt.
Det här är saker som man kan se med blotta ögat. Men mycket av kemikaliehanteringen är mycket svårare att visa. Den här studien är bra för att den kan visa på mer komplexa frågor, säger Lena Gipperth.
De flesta reaktionerna efter publiceringen har varit positiva. Det berörda företaget har sagt att de i stort håller med om forskarnas slutsatser och att det är en viktig fråga att arbeta med. Även länsstyrelsen som är ansvarig för tillsynen säger att man behöver jobba med de här frågorna. Till och med miljöministern gick ut och uttalade sig om studien.
Det som är så roligt med tvärvetenskapliga samarbeten är att man inser att hur mycket kunskap det finns inom olika fält
Martin Hassellöv säger att de har fått helt nya kontaktytor med myndigheter och industri.
– Detta är inte heller särskilt tekniskt eller krävande att stoppa. Det finns tydliga riktlinjer för hur mas ser till att sådana här pellets inte sprids från industrin.
Hur har det fungerat att jobba tvärvetenskapligt?
– Som miljökemist hade jag kanske en naiv bild av att om man mäter en förorening och visar på förekomst så kommer det att hända saker. Där har jag fått insikt om att de juridiska näten är mer komplicerade än så, säger Martin Hassellöv.
Enligt Therese Karlsson är det en utmaning att lära sig att prata med forskare från andra discipliner. Det krävs att man hittar ett gemensamt språk och en vilja att förstå varandra.
– Det som är så roligt med tvärvetenskapliga samarbeten är att man inser att hur mycket kunskap det finns inom olika fält. Så fort man börjar lära sig att prata med varandra så förstår man att det finns möjligheter att tolka data på helt andra sätt om man använder andra perspektiv.
En annan utmaning är att det inte finns självklara plattformar för tvärvetenskaplig forskning, och att den typen av projekt inte alltid premieras när det kommer till finansiering.
– Vi ser ett större behov av den här typen av tvärvetenskapliga studier men inom forskningsfälten är det inte självklart var man kan publicera resultaten, säger Therese Karlsson.
Lena Gipperth lyfter fram att det ofta tar lång tid att skapa ett samarbete och förtroende som gör att man kan kommunicera med varandra.
– Nu har vi en fungerande grupp inför framtiden som lättare kan göra liknande studier.