Styrning av primärvården – en balansakt
Hur kan primärvården styras när kraven på evidens, likvärdig vård, personcentrering, innovation, ökad tillit och kontroll drar åt olika håll? En ny avhandling i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet visar att styrningen inte handlar om att överbrygga ett enkelt gap mellan policy och praktik, utan om att balansera olika kunskaper, värden och mål.
Att styra primärvården är en komplex uppgift. Regionernas beställarfunktion har en avgörande roll när det gäller att sätta ramarna för primärvårdens arbete, genom uppdragsbeskrivning, ersättningssystem och uppföljning. Mot bakgrund av skiftande mål och varierande behov mellan vårdcentralerna är det en utmaning att skapa ett ändamålsenligt system med lika villkor för alla.
I sin avhandling visar Helena Lagerlöf hur regionernas beställarfunktioner behöver hantera de spänningar som uppstår när nationella riktlinjer, kunskapsstöd och utredningar möter lokala behov och förutsättningar.
Avhandlingen är resultatet av ett samarbete mellan Region Västmanland och Göteborgs universitet, där arbetet delvis varit kopplat till regionens översyn av primärvårdens uppdrag, ersättning och uppföljning. Ett delarbete fokuserar på hur vårdcentralernas chefer upplever Region Västmanlands implementering av Nationella riktlinjer för ohälsosamma levnadsvanor.
– Styrningen handlar inte bara om att implementera riktlinjer, utan om att ständigt balansera olika mål och värden och göra medvetna val som påverkar både kvalitet och tillit i systemet. Det kräver ett professionellt omdöme på beställarnivå, säger Helena Lagerlöf.
När kunskap, värden och mål krockar
Avhandlingen belyser bland annat den spänning som uppstår mellan å ena sidan Tillitsdelegationens fokus på ökat handlingsutrymme och tillit, och å andra sidan kunskapsstyrningens betoning på evidenssammanställning och följsamhet till riktlinjer. En annan spänning handlar om utmaningen att prioritera mellan långsiktigt förebyggande arbete och patienter med störst behov, samtidigt som kraven på tillgänglighet ökar.
– Resultaten visar att det så kallade gapet mellan policy och praktik bättre kan förstås som sammanvävda spänningar där kunskap, värden och mål ständigt förhandlas, i valet mellan olika sätt att beskriva uppdraget, samt olika ersättnings- och uppföljningsmodeller. Det är denna typ av professionellt omdöme som avgör hur styrningen faktiskt fungerar, säger Helena Lagerlöf.
Kräver medvetna val
Två av artiklarna i avhandlingen fokuserar på nationella riktlinjer och hur de möter lokala behov, medan de två övriga analyserar vilka typer av kunskap och styrning som används i avtalsrelationer för att balansera ansvar, tillit och kontroll.
– I en tid då välfärdsbrottslighet hamnat i fokus har kraven på styrning förändrats mot ökad kontroll, men det är inte självklart hur styrning mot välfärdsbrott kan integreras med styrning mot utveckling och ökad kvalitet.
– Beroende på hur kontrollen utövas kan den både stärka och undergräva den tillit som behövs för att driva utveckling och förbättra kvalitet, säger Helena Lagerlöf.
Att styra kräver medvetna val och en förmåga att se helheten. Avhandlingen bidrar med insikter som kan göra styrningen av primärvården mer samstämmig och hållbar i en tid av ständig förändring.
Kontakt:
Helena Lagerlöf, tel: 076-496 9102, e-post: helena.lagerlof@regionvastmanland.se
Avhandlingen Navigating knowledge and values in primary care governance försvaras vid en disputation den 5 december, klockan 13.30 i Näckrossalen, J330, på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.
Länk till avhandlingen: https://hdl.handle.net/2077/89815