Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Studenter lär sig att kommunicera över kulturella gränser i Filippinerna

Bild: Kim Okfors

Att universitetsstudier kan bestå av mer än föreläsningar och seminarier fick fem studenter från sjöfartprogrammet erfara förra sommaren när de begav sig till Filippinerna för att studera interkulturell kommunikation.

Kommunikation över kulturella gränser, så kallad interkulturell kommunikation, har blivit en allt större del av vår vardag. De flesta av oss möter personer från andra kulturer varje dag. Men bara för att man utövar interkulturell kommunikation behöver man inte vara bra på det.

Institutionen för tillämpad IT erbjuder flera kurser i just interkulturell kommunikation med syftet att lära framtidens ledare att kommunicera på bästa sätt i en globaliserad värld. Vissa av dessa kurser går utanför ramarna på det många ser som den traditionella universitetsundervisningen. Ett exempel på en sådan kurs är Interkulturell kommunikativ kompetens, en pilotkurs som erbjöds för först gången förra hösten. Som komplement till att läsa böcker, gå på föreläsningar och delta i seminarier, fick kursens fem första deltagare Patrik Brown, 29, Kim Okfors, 26, Klara Ekström, 24, Mattias Tengmo, 24, och Per Åding, 27, resa till Filippinerna och Malayan Colleges Laguna i två månader.

Ett äventyr

- Jag vet inte om man riktigt förstod vad det innebar. Men jag personligen tyckte det lät väldigt intressant, säger Kim Okfors och hans kurskamrater håller med.

Alla fem studerar tredje året på sjökaptensprogrammet på Chalmers, och siktar därmed på att arbeta i en bransch som sedan länge präglats av en internationell arbetsmiljö. För deltagarna var därför kursen en möjlighet att utveckla viktiga professionella förmågor såväl som en spännande upplevelse.

- Kursen var lite utav ett äventyr, säger Patrik Brown. Dessutom är det särskilt viktigt att ha en djupare förståelse för den filippinska kulturen eftersom det arbetar så mycket filippinier på fartygen runtom i världen.

Målet med kursen är att ge studenterna ett brett kulturellt perspektiv på den internationella arbetsmiljön inom den maritima sektorn. Detta innebär att studenterna ska kunna analysera och anpassa sig till olika kommunikationssituationer i ett interkulturellt sammanhang.

Carl-Johan Carlsson som är kursens ledare menar att kurser som denna, som kombinerar teori och praktik på påtagligt sätt, skapar unika möjligheter för studenterna att ta till sig ny kunskap.

- Det är intressant att använda studenternas utbildningssituation som utgångspunkt genom att de observerar och reflekterar över motsvarande utbildning i en annan miljö och kontext, säger Carl Johan. Mycket i kursen handlar om att bli medveten om ens eget agerande och förhållningssätt, och hur andra kan tänkas se oss.

Som turist åker man utomlands med en helt annan inställning, och man lägger inte märke till samma saker
- Kim Okfors

Kulturkrockar

Gruppen flyttade in hos en filippinsk värdfamilj i den Filippinska staden Laguna. När de var där hade de i uppgift att analysera ett antal områden, varav sjöfartutbildningen var ett sådant område.

- Under tiden vi var där observerade vi en studenterna i ett program som motsvarade det vi själva går, berättar Kim.

Vissa skillnader var särskilt påtagliga. Bland annat är filippinska studenter yngre när de börjar universitetet än svenska. Redan vid 16 års ålder kan man påbörja en högre utbildning, vilket har både sina för- och nackdelar.

- Under lektionerna var eleverna inte särskilt involverade, utan läraren stod framme vid katedern och körde sin show, säger Patrik. Det var inte så att de uppmuntrades eller försökte ställa några kritiska frågor.
- Å andra sidan, till skillnad från i Sverige, så är utbildningen där mycket mer praktisk, påpekar Mattias.

En annan kulturell skillnad som gruppen noterade var fenomenet ”Filipino time”.

- ’Filipino time’ är lite som en ’akademisk kvart’ i Sverige fast det är utbrett över hela samhället, förklarar Klara. Man kommer lite när man kommer och man förväntas helt enkelt dyka upp efter utsatt tid.

Detta har både kulturella och strukturella orsaker, spekulerar i studenterna. De tror bland annat att det har något att göra med landets dåliga infrastruktur.

- Det finns inga tidtabeller i kollektivtrafiken, just för att trafiken fungerar så dåligt. Men istället har man bussar som går hela tiden, säger Patrik

Ett nytt perspektiv

Under tiden de var där fick de se och uppleva många olika aspekter av den filippinska kulturen. Vissa seder tedde sig obegripliga, medan andra kändes anamningsbara till den svenska kulturen. De fem studenterna är rörande överens om att hela kursen var en mycket bra och lärorik upplevelse.

- Som turist åker man utomlands med en helt annan inställning, och man lägger inte märke till samma saker, säger Kim.

Klara instämmer: - Det som gjorde den här kursen så intressant var att man snabbt började förstå att det kanske inte alltid finns något rätt eller fel. I och med det börjar man också reflektera en del över sin egen kultur.

Nu håller Carl Johan på att planera en uppföljare till pilotkursen. Ryktet om dess framgång har nått flera sjöfartsuniversitet. Bland annat har AMET University i sydöstra Indien anmält sitt intresse att delta i projektet.

- Förutom studier i Filippinerna kommer vi att kunna erbjuda studenter möjligheten att genomföra fältstudier också vid två sjöfartsutbildningar i Indien; Tolani Maritime Institute utanför Pune och AMET University i Chennai, säger Carl-Johan. Det ska bli väldigt roligt att använda dynamiken i att ha studenter på tre olika platser i världen för att på så sätt kunna jämföra och diskutera studenternas erfarenheter under kursens gång.