SOM-undersökningen 2018: I världens mest jämställda land står kvinnor och män allt längre från varann på vänster-högerskalan

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men hur jämställda är egentligen kvinnors och mäns politiska åsikter? Det är faktiskt inte helt lätt att säga åt vilket håll de mer långsiktiga trenderna går:

– Kvinnor har blivit mer vänster och män mer höger. Men samtidigt visar SOM-undersökningens långa tidsserier minskade skillnader i till exempel frågan om själva jämställdheten, säger statsvetaren Patrik Öhberg.

Patrik Öhberg har tillsammans med Elin Naurin, båda statsvetare vid Göteborgs universitet, tagit den nationella SOM-undersökningens långa tidsserier till hjälp för att studera skillnaderna i kvinnors och mäns politiska åsikter och intressen över de tre senaste decennierna. Den långa tidsserie med surveyundersökningar som SOM-institutet har gör det möjligt att undersöka om dagens mer polariserade samhällsklimat innebär att skillnader mellan kvinnors och mäns politiska ställningstaganden ökar eller minskar. Resultatet av analysen är inte entydigt:

– Skillnaderna mellan kvinnor och män ”borde” bli mindre ju mer jämställt Sverige blir eftersom vi mer och mer delar samma erfarenheter. Skillnaderna ”borde” också bli mindre ju mer individualistiskt samhället blir där det finns fler möjligheter att göra sina egna val, förklarar Patrik Öhberg vad tidigare forskning säger om skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller politiska uppfattningar.

Ökade skillnader i synen på Sverigedemokraterna

SOM-undersökningen visar istället att svenskarna inte alls tycker som de ”borde”. Kvinnor och män placerar sig allt längre isär på den politiska vänster-högerskalan, med kvinnorna allt längre till vänster och männen allt längre till höger.

2005 ställdes frågan om inställningen till Sverigedemokraterna för första gången i den nationella SOM-undersökningen. På en gillar-ogillarskala mellan –5 och +5 placerade sig kvinnor på –3.5 och män på –3.3, vilket i princip inte är någon skillnad alls. När samma fråga ställdes i höstens undersökning är samma siffror för kvinnor –2.8 och för män –1.7 – en signifikant skillnad. Motsvarande skillnader finns i inställningen till Vänsterpartiet: 2005 placerade sig kvinnor på –1.1 och män på –1.9, och 2018 –0.5 (kvinnor) respektive –1.6 (män). Också de här skillnaderna är signifikanta.

– Vad gäller Vänsterpartiet är skillnaden mellan kvinnor och män faktiskt ännu större.

Minskade skillnader i synen på jämställdhet

Den ökande skillnaden i placering på vänster-högerskalan avspeglas dock inte i synen på jämställdhet, där skillnaden istället minskar något över tid:

– Man skulle kunna tänka sig att skillnaden i synen på jämställdhet ökar när den faktiska jämställdheten ökar, alltså att när män utsätts för mer konkurrens så skulle de bli mer negativa till jämställdhet och tvärtom. De här argumenten har man också kunnat höra i den allmänna politiska debatten. Men det stämmer alltså inte, säger Elin Naurin.

Stabila skillnader i flera politiska sakfrågor

Vad gäller inställningen till andra politiska sakfrågor är trenden mer stabil – kvinnor och män följer varandra i flyktingfrågan (där båda grupper blivit mer kritiska under senare år), i inställningen till vård i privat regi (mer negativa), och i uppfattningen om sex timmars arbetsdag (lite mer negativa). I alla dessa exempel finns en tydlig skillnad mellan kvinnors och mäns åsikter, men skillnaderna har varken ökat eller minskat över tid.

Forskarna hittar samtidigt en minskad skillnad i uppfattningen om den offentliga sektorns storlek, där allt fler oavsett kön är positiva till en minskning:

– I just den här frågan verkar det som att om några år kommer det inte finnas någon skillnad alls.

FAKTA

• Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år av Elin Naurin och Patrik Öhberg är ett kapitel i SOM-institutets kommande antologi Storm och stiltje.
• Läs hela kapitlet Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år här (pdf).
• För mer information om kapitlet Kvinnors och mäns politiska åsikter och intresse under 30 år, kontakta Patrik Öhberg, docent och forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031–786 1537, 0760–484 585, e-post: patrik.ohberg@som.gu.se
• Kapitlen i Storm och stiltje baseras på SOM-undersökningen 2018, som bygger på ett obundet slumpmässigt urval av boende i Sverige som är mellan 16 och 85 år gamla. 21 000 personer (bruttourval) fick ett av sex delvis olika formulär som de besvarade antingen postalt eller via webben. Svarsfrekvens (netto) är 53 procent. Fullständig metodredovisning finns på SOM-institutets webbsida.
• Hela antologin Storm och stiltje släpps digitalt 27 juni, och blir då fritt tillgängligt på SOM-institutets hemsida www.som.gu.se.