Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Nya LIR.journal handlar om känslor

I ett nytt nummer av tidskriften LIR.journal utforskas kritiska perspektiv på känslor, identitet och maktordningar - ofta med ett feministiskt perspektiv.

LIR.journal no.7 heter Exploring Affect och tillkom efter ett tredagarssymposium om kärlek som hölls vid Göteborgs universitet 2015. Redaktörer för numret är Johanna Sjöstedt, fil. mag. i genusvetenskap och idéhistoria, och Johanna Lindbo, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det nya numret av LIR.journal heter Exploring Affect. Vad innehåller det?

omslag LIR.journalNumret består av en inledning och sju artiklar inom litteraturvetenskap, historia, kulturhistoria, genusvetenskap och filosofi. Det som förenar texterna är deras kritiska perspektiv på känslor, identitet och maktordningar, där frågor om förändring och frigörelse är viktiga. Merparten av artiklarna har ett feministiskt perspektiv, säger Johanna Sjöstedt.

– I den första artikeln undersöker filosofen Kasper Kristensen relationen mellan affekt, förnuft och emancipation i 1600-talsfilosofen Spinozas tänkande och knyter an till samtida diskussioner i politisk filosofi. Kulturhistorikern Alena Minchenia har studerat "skrattets politik" i receptionen av rysk satir som porträtterar Vitrysslands president Alexander Lukashenko inom oppositionella grupper i Vitryssland, med utgångspunkt i ett diskussionsforum på internet. Därefter följer två artiklar i genusvetenskap som diskuterar kön, känslor och intimitet i det senmoderna samhället.

– Linn Alenius Wallin och Klara Goedecke undersöker vänskap i en sydsvensk kontext, medan Catherine Vulliamy har studerat berättelser om kärlek och sexualitet i norra England. De avslutande tre artiklarna belyser kärlek och känslor i svensk populärkultur och litteratur. Historikern Emma Severinsson analyserar diskurser om kärlek och självförsörjande kvinnor i 1920-talets veckopress. Litteraturvetarna Anna Nygren och Johanna Lindbo undersöker relationen mellan flickor och hästar i Lena Furbergs serier, respektive subjektstillblivelse i romaner av Mare Kandre, Sara Stridsberg och Hanna Nordenhök.

Vilken är bakgrunden till numret?

– Numret baseras på det nu avslutade treåriga nordiska och baltiska nätverket Exploring affects sista år. Nätverket var verksamt 2013-2015 inom ramen för Nordiskt sommaruniversitet, som stöds av Nordiska ministerrådet. I februari 2015 arrangerades ett tredagarssymposium om kärlek på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. I juli samma år möttes nätverket för en konferens om känslor och politik i staden Druskininkai i Litauen, vilket skedde i samarbete med European Humanities University. Jag var koordinator för Exploring affect, tog initiativ till publikationen och har varit redaktör för numret tillsammans med Johanna Lindbo.

Hur kan man beskriva forskningsfältet känslostudier?

– Känslostudier – vilket är ett försök att översätta ett flertal olika engelskspråkiga beteckningar – har under de senaste decennierna växt fram som ett viktigt internationellt interdisciplinärt forskningsfält i skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Det inbegriper en mångfald inriktningar, men ett gemensamt drag inom de humanvetenskapliga ämnena är en strävan att problematisera den starka betoningen på förnuftet som genomsyrar moderniteten och uppmärksamma känslor i konstnärliga gestaltningar, i mellanmänskliga relationer och i olika kulturella och historiska kontexter.

– Till fältet hör även en intensiv teoretisk diskussion, där intresset för känslor ofta åtföljs av en ambition att omformulera centrala filosofiska begrepp, som förnuft, medvetande, subjekt, kropp, kön, makt, kritik och representation, liksom grundläggande begreppsliga och kulturella gränsdragningar: mellan människa och djur, människa och maskin och mellan män och kvinnor, för att ge några exempel.

I en av artiklarna undersöker historikern Emma Severinsson relationen mellan begreppen kärlek, äktenskap, frihet och lycka i veckopress från 1920-talet. Vad kommer hon fram till?

– Severinsson tar avstamp i hur äktenskap kontra frihet debatterades i veckopress riktad till kvinnor under 1920-talet. Då hade kvinnor precis fått rösträtt och blivit juridiskt likställda mannen i äktenskapet. Arbetsmarknaden hade sedan slutet av 1800-talet öppnats upp för kvinnor och under 1920-talet var den självförsörjande kvinnan en kulturell "typ" som debatterades i offentligheten. Hur relaterades debatterna kring äktenskapet till föreställningar om livet som självförsörjande under denna period? Vilka valmöjligheter hade den generation kvinnor som kunde skörda frukterna av kvinnorörelsens arbete?

– De rättsliga förändringarna till trots, visar Severinsson att äktenskapet uppfattades som förtryckande för kvinnor. Begreppet lycka var centralt i materialet, men kodades olika i olika diskurser. När lycka förutsatte frihet, ansågs äktenskapet leda till olycka, men när lycka i stället knöts till kärlek antogs kvinnor kunna uppnå lycka i äktenskapet. Frihet inom äktenskapet framstod som en begreppslig självmotsägelse och kärleken förblev i sin tur bunden till äktenskapet. Frihet och kärlek framställdes därför som omöjliga att förena med varandra. Läsaren av veckotidningarna konfronterades således med ett val mellan kärlek och frihet. 

LIR.journal är en vetenskaplig tidskrift som är granskad enligt peer review-modellen. Den ges ut av institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.