Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny studie: Coronakommunikationen fungerade sämre i utsatta förorter

Svensk-Somaliska Läkarföreningen reagerade tidigt på att det var många med somaliskt ursprung som dog av covid-19 och som bodde på Järvafältet i Stockholm.
En ny forskningsrapport från JMG slår fast att kriskommunikationen inte har fungerat i utsatta områden – informationen om coronaviruset nådde inte ut lika snabbt där som i övriga Sverige.
– Myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar forskaren Peter Esaiasson.

Det har spekulerats mycket om de höga dödstalen i covid-19 bland boende i utsatta områden. Olika förklaringar har lyfts fram, exempelvis trångboddhet, språkbarriärer, låg tillit till offentliga institutioner, livsstilsfaktorer och klassförhållanden, men även hur kommunikationen fungerat.

Ny studie om kommunikationen i förorter

Nu har forskare inom forskningsprojektet KRISAMS vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) undersökt kopplingen till kriskommunikation och i vilken utsträckning personer som bor i två utsatta områden i Göteborg tagit del av information och nyheter om corona.

– Det visade sig att det tog längre tid för informationen att nå ut i förorter än i övriga delar av landet, säger Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av de fyra forskarna bakom den nya studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020 (JMG).

Sämre förutsättningar

Studien handlar om en av förutsättningarna för krisbekämpningen i utsatta områden – hur boende har informerat sig om coronaviruset.

Vilka val av informationskällor har de boende gjort, hur prioriterar de mellan svenska och utländska nyhetsmedier, sociala medier, myndigheters webbplatser och personlig kommunikation med familj och vänner?

Slutsatsen är att boende i förorten har haft sämre förutsättningar att hitta krisinformation från myndigheter om corona.

Andra informationskanaler

– Det beror delvis på att boende i förorterna letar information från annat håll, än övriga befolkningen, förklarar Peter Esaiasson. En del tar inte del av information från svenska kanaler, fler söker nyheter från utländska medier och sociala medier, vilket i sin tur kan bero på bristande tillit till svenska myndigheter, att de inte identifierar sig med Sverige och inte kan svenska språket så bra. Inom forskningen talar man även om så kallade nyhetsundvikare, dvs. personer som nästan aldrig tar del av nyheter.

Myndigheterna måste bli bättre

En annan slutsats är att svenska myndigheter inte lyckats med sitt uppdrag att nå ut med information till alla. Inom kriskommunikationsforskning betonas alltid att informationen måste anpassas efter målgrupper, men här har funnits brister i myndigheternas kommunikation.

– En slutsats är att myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar Peter Esaiasson. Man kan inte bara göra på det vanliga sättet, utan måste hitta nya sätt att kommunicera med de som undviker svenska nyhetsmedier.

Viktigt arbete att göra

– Kriskommunikation handlar inte enbart om att göra insatser när något händer. Ska man verkligen få kriskommunikation att fungera måste informationskanalerna till medborgarna finnas på plats redan när krisen är ett faktum. Här finns det viktigt arbete att göra, inte minst i utsatta förortsområden. Det visar vår studie tydligt, fastslår professor Bengt Johansson, forskargruppsledare för området kris- och riskkommunikation vid JMG.

Mer information

SVT Nyheter

Se nyhetsinslag på SVT Nyheter och intervju med professor Peter Esaiasson här

Om studien

Studien bygger på en frågeundersökning i flera steg med boenden i Hjällbo och Östra Bergsjön. Forskarna har kontaktat och intervjuat stora urval av boende i stadsdelarna flera gången, både i personliga intervjuer och via webbenkäten. Svaren på frågorna har jämförts med en motsvarande undersökning bland befolkningen i övriga Sverige. Båda frågeundersökningarna har genomförts i samarbete med Opinionslaboratoriet LORE som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Studien ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) som sedan flera år bedrivs vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

Kris- och riskkommunikationsforskning vid JMG

Kris- och riskkommunikation är ett av profilområdena inom forskningen vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).

Under snart tre decennier har JMG forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat i samband med andra samhälleliga kriser, såsom fågel- och svininfluensan samt ebola.

Nu följer forskarna rapporteringen om det nya coronaviruset (Covid-19), bland annat i det pågående forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) och på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Läs mer

JMG:s forskare om corona
JMG:s forskning om kris- och riskkommunikation

 

Text: Cajsa Malmström