Ny lektor har snöat in på reformationen
Martin Berntson, nyanställd lektor i religionsvetenskap med didaktik, har fastnat för reformationen. I sin forskning läser han kungliga brev och teaterpjäser från den tiden.
– Teaterpjäserna är roligare än vad man kanske tror. Det finns en mustig humor i dem, en väldigt grovkornig humor. Nästan som buskis ibland, säger han.
Han började på Göteborgs universitet som student redan 1991, blev så småningom doktorand och senare tillförordnad lektor. Efter fem år på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping är nu Martin Berntson tillbaka i Göteborg, den här gången som tillsvidareanställd lektor i religionsvetenskap med didaktik.
Hu
vudsakligen verkar han inom fältet kristendomens historia.
– Det handlar om att studera kristendomen både i historia och nutid utifrån dess samspel med olika faktorer som ekonomi, kultur och politik, dess möte med andra religioner och annat. Det är inte så mycket kristendom som troslära utan mer som praktik och politik, säger Martin Berntson.
Hans huvudintresse finns inom tidigmodern kyrkohistoria, perioden mellan ungefär år 1500 till 1700, mellan medeltid och modernitet. Främst är han intresserad av reformationen, hur staten och kyrkan i samverkan försökte lära folket att bli goda lutheraner och hur folket reagerade.
Läser gamla kungliga brev
– Det är framförallt där jag är insnöad – reformationstiden, hur den kommer till Sverige, hur den tas emot och hur den stås emot, varför folk blir så förbannade på den. Det fanns ett väldigt starkt folkligt motstånd mot reformationens idéer, och jag tycker att det är spännande att ta reda på varför, och även hur man svarar på detta motstånd.
Till sin hjälp har han gamla riksdagsprotokoll, olika bondemenigheters brev, kyrkomötesprotokoll, kyrkoordningar och inte minst kungliga brev. Där är han framförallt intresserad av hur det kungliga kansliet försöker förklara de förändringar i kyrkolivet som äger rum.
– Ofta är breven välskrivna, inte minst Gustav Vasas brev är väldigt genomtänkta rent retoriskt. Men mest spännande är egentligen bondebreven. Under upproren utfärdas olika brev som ger ledtrådar till det folkliga motståndet. Folk tog till vapen mot reformationen, och för att förstå det måste vi helt enkelt utgå ifrån de fragment som finns i sådana här brev, olika ledord där man förklarar varför man gör som man gör.
Musik, konst och teater användes
Men för tillfället läser Martin Berntson mest teaterpjäser. Det är lätt att tro att det lutherska huvudsakligen fördes in via predikningar och katekesförhör, men även estetiska inslag som musik, konst och teater användes som inlärningsformer. Just teaterpjäserna är ”roligare än vad man kanske tror”, menar Martin Berntson.
– Om man tänker på 1600-talet så tänker man ofta att det är något väldigt allvarligt och stelbent, men de här teaterpjäserna ger en väldigt livaktig bild, en ganska skojig bild, av den tiden. Även under medeltiden var teatern väldigt grovkornig och mustig, samtidigt som den också var religiös, så humor och religion hör ihop både under den lutherska ortodoxin och under medeltiden.
Martin Berntson tror att 1500- och 1600-talet kommer att få mer medial uppmärksamhet de närmaste åren, tack vare ett par jubileer. Det första blir år 2017, då det är reformationsjubileum till minne av när Martin Luther spikade upp sina 95 teser år 1617.
– Det kommer att uppmärksammas i Tyskland, Sverige och över världen, och skrivas en del böcker. Jag kommer själv att försöka få ihop en populärvetenskaplig bok om reformationen i Sverige till dess. År 2020 är det minne av 1520, när Stockholms blodbad ägde rum, vilket också är spännande.
Gillar att köra bil i Norrbotten
När Martin Berntson inte undervisar eller forskar ägnar han sig åt familjen: han och hustrun har tre pojkar, varav de yngsta är tvillingar. Årets höjdpunkt är på sommaren, när hela familjen bilar upp till Norrbotten.
– Det finns inget som är så vackert som att köra på en övergiven väg i norrländsk vildmark. Det är något jag finner vila i.
Martin Berntson påbörjade sin anställning som lektor i religionsvetenskap med didaktik vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion den 10 augusti 2015. Utöver att undervisa och forska är han programkoordinator för ämneslärarprogrammet i religionskunskap.