Lokal kunskap viktig för det marina kulturarvet
På vilket sätt tas lokal kunskap tillvara när kustsamhällen förändras? Och vilken hänsyn tas till kulturarvet när regioner ska utvecklas? I forskningsprojektet "Att förvalta ett kulturlandskap i förändring" används antropologiska metoder för att undersöka hur lokala intressenter kan engageras i beslutsfattande och hur lokal kunskap kan tas till vara i förändringsprocesser.
Avfolkning, arbetslöshet och stigande vattennivåer är några exempel på utmaningar som påverkar många kustsamhällen. För att skapa arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i glesbefolkade kustområden riktar EU särskilda insatser där också vikten av att bevara det lokala kulturarvet betonas. Frågan är hur stor hänsyn som tas just till kulturarv när många intressen ska samsas.
Delaktighet i förvaltningen av resurser
I ett nytt forskningsprojekt som stöds av centrum för Hav och samhälle följer forskarna Annelie Sjölander Lindqvist och Simon Larsson arbetet i projektet "Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla", där åtta kustkommuner ska arbeta fram gemensamma överenskommelser kring användningen av de marina resurserna.
- Alla ska vara delaktiga i förvaltningen av gemensamma resurser, det är en demokratifråga, säger Annelie Sjölander Lindqvist.
Hon är socialantropolog och humanekolog och har forskat mycket kring förvaltning av naturresurser. Hennes forskning fokuserar på lokala perspektiv kring förvaltning och hur konflikter uppstår.
Annelie Sjölander Lindqvist och Simon Larsson. Foto: Albin Dahlin
Lokal kunskap värdefull
Simon Larsson som också är socialantropolog menar att antropologin väl lämpad för att undersöka frågor om miljökonflikter då det i grunden handlar om hur människor tänker.
Lokal kunskap kan vara mycket värdefull för att åstadkomma en hållbar förvaltning
- Regleringar får ingen verkan om folk inte följer dem. Man måste förstå hur folk tänker lokalt, säger Simon Larsson.
Utveckling och planering av kustområden innebär ofta konflikter mellan olika intressen.
- Misslyckas beslutsfattarna förstå detta är det olyckligt. Om man inte förstår lokala värden tappar människor förtroende som i sin tur leder till missnöje, säger Annelie Sjölander Lindqvist.
Inbjudan till dialog
Simon Larsson lyfter fram att det handlar mycket om kommunikation. Dialogprocesser måste vara legitima och då krävs det att de berörda blir inbjudna till dialog. Som deltagare måste man uppleva att man får säga sin åsikt och blir lyssnad på.
- Det finns mycket forskning som visar hur det går att göra för att dialogprocesser ska bli någorlunda lyckade. Ändå görs samma misstag om och om igen, säger Simon Larsson.
Deltagande observationer
När det gäller frågan om kulturarv är det viktigt att det skapas en gemensam förståelse bland de berörda. En fiskare och en turistföretagare kan ha helt olika bilder av vad begreppet innebär. Kulturarv har ett värde för turismen, och i projektet vill man undersöka om detta kan integreras konkret i förvaltningen. Forskarna genomför intervjuer och deltagagande observationer på möten med gruppen för havsanvändning inom det mellankommunala kustzonsprojektet.
Det naturvetenskapliga perspektivet har haft ett extremt företräde
Observationer från mötena ligger till grund för intervjuerna, en antropologisk metod som handlar om att undersöka vad människor säger att de gör, och sedan jämföra med vad de faktiskt gör i praktiken. Som komplement görs det även intervjuer med exempelvis fiskare för att få med det lokala perspektivet.
Annelie Sjölander Lindqvist och Simon Larsson pekar på att en sådan här studie kan bidra till att öppna upp en förståelse för olika perspektiv när det gäller förvaltning och resursanvändning.
- Det naturvetenskapliga perspektivet har haft ett extremt företräde, och det starka fokuset på det ekologiska har bidragit till konflikter, säger Annelie Sjölander Lindqvist.