Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

LIR-forskare får medel från Vetenskapsrådet

Fyra forskare från institutionen för litteratur, idéhistoria och religion finns med i olika projekt när Vetenskapsrådet delar ut årets medel. Det handlar om rekonstruktioner av kulturarv, förlossningsdepressioner och vilka avtryck Mellanösternkonflikterna sätter i svenska klassrum.

När Vetenskapsrådet delar ut 2016 års forskningsmedel är det projektet Kulturarv för försoning – Rekonstruktion av kulturarv i en tid av våldsam fragmentering som får mest medel vid Göteborgs universitet. Projektledare är Michael Landzelius, föreståndare för Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) som delas mellan Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola.

Sju forskare från sex institutioner

Projektet får 12 miljoner kronor, sträcker sig mellan åren 2016 och 2020 och involverar sju forskare från sex institutioner. Bland forskarna finns två på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion (LIR): idéhistorikern Klas Grinell och teologen Ola Sigurdson.

Vad ska projektet leda till?

– Såväl historiska, empiriska beskrivningar som mer praktiskt orienterade förslag på hur kulturarvsarbete kan bli en kraft för försoning, säger Klas Grinell.

– För egen del är jag mest intresserad av kulturarvsarbetets försonande potentialer, både teoretiskt och praktiskt. Vad gäller exemplen går mina intressen närmast Geziparken i Istanbul och svenska moskébyggen.

Frågan om försoning

Ola Sigurdson kommer mer att titta på frågan om försoning ur ett teoretiskt och teologiskt perspektiv.

– Jag har ett teoretiskt intresse för de här frågorna, inte minst frågan om försoning i relation till rumslighet. Försoning är en central teologisk frågeställning, och det är möjligen en av sakerna som gör att har jag något att bidra med här, säger Ola Sigurdson.

IS har plundrat kulturarv

Klas Grinell menar att kulturarv är ett område som diskuteras allt mer.

– Kulturarvsförstörelse har nyligen börjat räknas som krigsbrott. Inte minst IS har systematiskt både förstört och plundrat kulturarv för att både finansiera krigsföring och utplåna spåren av motståndarnas historia. Det finns också sedan i alla fall Balkankrigets efterspel också en praktisk erfarenhet av att använda kulturarvsrestaurationer för att skapa dialog och försoning, säger Klas Grinell.

Föreställningar om moderskap

Ett annat projekt som får medel från Vetenskapsrådet är Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser, som leds av Anna Williams vid Uppsala universitet.

Projektet får 5 250 000 kronor fördelat på tre år och kombinerar områdena litteraturvetenskap, genusvetenskap, medicin och reproduktiv hälsa. Från LIR är litteraturvetaren Cecilia Pettersson med.

– Projektet handlar om att belysa olika föreställningar om moderskap i samtiden. Det är uppdelat i tre delar, där en del handlar om sårbarhet och psykisk ohälsa. Där kommer jag bland annat att arbeta inom fältet biblioterapi och göra en större studie som undersöker om litteratur kan fungera som en väg till tillfrisknande och återhämtning för kvinnor som har drabbats av förlossningsdepression, säger Cecilia Pettersson.

Hon kommer även att göra en litteraturvetenskaplig studie över olika föreställningar om moderskap, tabun och bilden av den perfekta modern.

Hur konflikter i Mellanöstern påverkar svensk skola

Det tredje projektet där institutionen för litteratur, idéhistoria och religion finns med är Globala konflikter med lokala konsekvenser – lärande och diskussioner om Mellanösternkonflikter i svenska klassrum. Projektet har fått tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet och löper mellan åren 2017 och 2020.

– Vi ska analysera hur konflikterna i Mellanöstern diskuteras i och påverkar svensk skola. Projektet kommer dels att innehålla klassrumsobservationer, dels intervjuer med lärare om hur de förhåller sig till de här frågorna, vilka strategier de har eller eventuellt inte har, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är medsökande i projektet och kommer att arbeta med det på 20 procent under de kommande tre åren. Hans roll blir att sätta konflikterna i ett globalt sammanhang.

Kan ge upphov till främlingsfientlighet

Arbetet ute i skolorna kommer huvudsakligen att skötas av projektledaren Karin Kittelmann Flensner, som disputerade i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet i våras men nu arbetar vid Högskolan Väst. Hon kommer både att studera skolor som har starka kopplingar till Mellanöstern – exempelvis har många elever med släktingar kvar i området – och skolor som saknar eller har svag anknytning dit.

Göran Larsson:

– Vi vill se om kopplingar till Mellanöstern ger upphov till konflikter mellan och inom grupper av elever, hur situationen i till exempel Syrien och Irak påverkar de svenska klassrummen, men också se om läget i Mellanöstern kan ge upphov till främlingsfientlighet och anti-muslimska åsikter i skolan.

Ett syfte med projektet är att kartlägga hur det ser ut i skolan i dag, ett annat är att utveckla metoder som lärare kan använda i klassrummet. Dessa metoder kommer att kunna användas på lärarutbildningen och i fortbildning av lärare.