Könskrift - en ny antologi om genus i poesin

Hur står det till med genusfrågan i nordisk modernistisk lyrik? Den frågan försöker antologin Könskrift, där Johan Alfredsson är en av redaktörerna, svara på.

Antologin är en del i en skriftserie som ges ut av nätverket NorLyr – Nordisk modernistisk lyrik. Böckerna har sitt ursprung i nätverkets årliga konferenser, och denna sjunde del består av texter där genusfrågor är centrala.

En av artiklarna handlar till exempel om lyrik skriven utifrån fotografier, så kallade ekfraser, traditionellt en genre där det finns ett tydligt manligt subjekt och ett kvinnligt objekt – mannen ser kvinnan genom en kameralins.

– Hans Kristian Rustad, som har skrivit texten, visar på sentida exempel som gör upp med den könskodningen. Han tittar på vad som har hänt på det här området på senare år, hur man har försökt bryta mot de här konventionerna, säger Johan Alfredsson, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Moderskapsroller och moderskapskänslor

Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, har bidragit med en text om moderskap. Hon har utgått ifrån tre kvinnliga lyriker vid mitten av 1900-talet.

– Där tittar hon på vilka moderskapsroller och moderskapskänslor som är inskrivna i deras dikter, på ett väldigt spännande sätt, säger Johan Alfredsson.

Han är redaktör för antologin tillsammans med Susanne Kemp, Forsorgsmuseet i danska Svendborg, och Hadle Oftedal Andersen, Helsingfors universitet.

Sexuellt och kroppligt i dansk lyrik

Johan Alfredssons eget bidrag handlar om debutböckerna hos två samtida poeter, danska Ursula Andkjær Olsen och svenska Ida Börjel, och hur de på olika sätt tar avstamp i att det lyriska subjektet i sig är manligt kodat.

– De hanterar det på två vitt skilda vis, men båda har med det som en tydlig del i sina böcker. Genom att ha med det, och hela tiden förhålla sig till det, lyckas de synliggöra vad som inte tillåts inom de konventioner som gäller. I de här poetiska strategierna som de använder sig av finns därmed en stark könskritisk potential.

Flera texter i boken lyfter också fram den danska poesiscenen, som anses vara väldigt vital för tillfället, och hur den till stor del intresserar sig för kroppen.

– Ofta sexuellt explicit och kroppsligt i fysisk bemärkelse.

Normer och maktperspektiv

Frågan om kön är generellt väldigt närvarande i lyriken i dag, tycker Johan Alfredsson. Det grundar sig i att den har en kritisk funktion – dagens poesi är diskurskritisk, normkritisk och även kritisk mot sig själv som form: lyrikens form, lyrikens historia, inte minst lyrikens vilja att komprimera uttrycket.

– När man komprimerar något försvinner en massa saker. Vad är det då som styr, vad är det för strukturer och ideologier som avgör vad som får vara kvar när man komprimerar? Dagens poesi är väldigt intresserad av att studera de här processerna, och många av de ideologiska aspekterna handlar om normer och maktperspektiv: klass, sexualitet och vithetsnorm. Eftersom poesin är så inriktad på att granska de här normerna blir den också väldigt könskritisk.

Antologin Könskrift är nummer sju i skriftserien från det tvärnordiska nätverket Nordisk modernistisk lyrik, som har funnits sedan 2003. Temat i förra boken var poesi utanför diktsamlingen, och nästa kommer att handla om storformer och långdikt.