Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Getty Images
Länkstig

Klart förbättrad lungkapacitet senaste hundra åren

Publicerad

Hundra år av gradvis förbättrad lungkapacitet, där varje årskull varit mätbart bättre än den förra. Så har det sett ut i Europa sedan sent 1800-tal, enligt en internationell studie. Göteborgs universitet är nu med och presenterar resultaten som väntas påverka diagnoskriterier för flera lungsjukdomar.

Det är ett omfattande europeiskt forskningssamarbete som publicerar sina resultat i tidskriften The Lancet Respiratory Medicine. Eftersom lungfunktionen förbättrats så kraftigt konstaterar forskarna att vården behöver ändra sin syn på vad som är normalt.

Studien baseras på ett massivt forskningsunderlag: lungmätningar på 243 465 ickerökare i tio europeiska befolkningsstudier, varav två svenska. Studiedeltagarna är födda mellan 1884 och 1996. Lungmätningarna gjordes mellan 1978 och 2009, när studiedeltagarna var 20 till 94 år gamla.

Bättre för varje årskull

I samtliga befolkningsstudier har deltagarnas lungkapacitet mätts med spirometri. Metoden visar hur stor luftvolym en person kan andas ut under första sekunden av en forcerad utandning efter maximal inandning, och även volymen på utandningen som helhet. Värdena har justerats för ålder, kön, längd, vikt, status beträffande rökning samt från vilken studie de kommer.

Bild
Lowie Vanfleteren
Foto: Göteborgs universitet

– Vi ser en liten förbättring för varje år, där varje årskull ökade sin utandning på första sekunden med 4,8 milliliter, och per andetag med 8,8 milliliter, bara jämfört med dem som fötts ett år tidigare. Det är en fantastisk rolig utveckling att se, säger Lowie Vanfleteren, universitetslektor vid Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets KOL-centrum och en av studiens ledande författare.

Påverkar kriterier

Förbättringen av lungkapacitet på befolkningsnivå har skett i stort sett linjärt. Det innebär att födelseåret kan behöva beaktas i diagnostiska kriterier för kol andra lungsjukdomar, menar forskarna bakom studien.

– Vi måste fundera på vilka referensvärden som ska anses vara normala, och inse att förutsättningarna är helt olika för olika årskullar. Om diagnoskriterierna förblir oförändrade kan det innebära att ett för stort antal patienter bedöms uppfylla kriterier för kol, samtidigt som det också finns en risk att lungsjukdomens svårighetsgrad systematiskt underskattas, säger Lowie Vanfleteren.

Förbättringen planar ut

Det faktum att befolkningen blivit längre är en starkt bidragande orsak till att lungfunktionen förbättrats, eftersom en större bröstkorg ger mer plats för lungorna. Men även när forskarna justerat för längd och andra kända faktorer kunde de se en ökning för varje årskull. Möjliga förklaringar kan vara att vården blivit allt bättre, att färre utsätts för passiv rökning och att medvetenheten om skadliga luftutsläpp ökat.

Under de senaste åren har förbättringen av lungkapaciteten dock mattats av.

– Lungfunktionen förbättras fortfarande, men inte alls lika tydligt som tidigare. Möjliga förklaringar till att förbättringen mattats av kan vara att fetman ökat på befolkningsnivå, samtidigt som vardagsmotionen minskat, kommentarer Lowie Vanfleteren.

Studien är gjord inom den europeiska lungföreningens forskningssamarbete CADSET, med forskare från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sverige och Österrike. Försteförfattare är James P Allinson vid Imperial College London. Från Göteborgs universitet är även Bo Lundbäck och Bright Nwaru medförfattare.

Titel: Changes in lung function in European adults born between 1884 and 1996 and implications for the diagnosis of lung disease: a cross-sectional analysis of ten population-based studies