Ingrid Gustafsson disputerar med avhandling om standardisering

Ingrids avhandling i offentlig förvaltning bär titeln Organisering av standarder, certifiering och ackreditering som en global styrregim.

Pressmeddelande:

Stort och okänt system bakom produktmärkningar

KRAV-märkta livsmedel. CE-märken på mobiler och leksaker. Inramade ISO-diplom på väggen hos tandläkaren och kemtvätten. Symbolerna visar att oberoende organisationer genom standardiseringar, certifieringar och ackreditering alltmer tar över kontrollen av produkter och tjänster från statliga organ. Detta leder till att det är svårt att utkräva ansvar och att den demokratiska insynen minskar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Konsumenter ställer allt fler frågor om olika varors innehåll och produktion – är till exempel produkten giftig eller arbetar barn med tillverkningen? I vår globaliserade värld kan konsumenten sällan ställa en direkt fråga till producenten, som kan befinna sig på andra sidan jordklotet.

Ett sätt att kontrollera och styra produkter och organisationer är genom internationella standarder, certifieringar och ackrediteringar. Tillsammans är de verktyg i vad som i avhandlingen kallas en global styrregim. Denna styrregim kontrollerar även myndigheter och är därmed en del av den offentliga förvaltningen. Men vem styr i styrregimen?

Detta ville Ingrid Gustafsson belysa i sin avhandling. I studien har hon intervjuat företrädare för certifieringsorganisationer, produkttillverkare, tillsynsmyndigheter och ackrediterinsorganisationer. Hon har också gjort observationer vid bland annat seminarier och andra sammankomster för branschen, liksom analyser av offentliga utredningar, propositioner, EU-förordningar, författningar med mera som täcker perioden 1972–2014.
– Under den här fyrtioårsperioden har en komplex styrregim vuxit fram genom olika privatiseringsreformer, från ett system med helt statlig kontroll till ett system där företagen själva kontrollerar sina produkter, säger hon.

Ett företag följer uppsatta standarder för produkterna de producerar. Att standarden följs kontrolleras sedan av ett certifieringsföretag. Detta följer i sin tur en standard, något som kontrolleras via ett ackrediteringsorgan som också följer en standard för sitt arbete, vilket kontrolleras genom europeiska och internationella organisationer.
– På så sätt skapas i styrregimen en ordning där både styrande och styrd följer standarder och där gränsen mellan styrande och styrd suddas ut, säger Ingrid Gustafsson.

Även den offentliga sektorns organisationer påverkas av standarders utbredning. Många myndigheter använder standarder i sitt dagliga arbete: Swedac, Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket för att nämna några.
– Man kan säga att standarder, när de används av myndigheter, klipper den demokratiska styrkedjan eftersom de skapas i privaträttsliga standardiseringsorganisationer, säger Ingrid Gustafsson.

– Det betyder att myndigheter använder regler som inte är skapade i riksdagen och som därmed står utanför medborgarnas kontroll. Så den styrregim jag studerat utgör något av en privaträttslig domän där många tror att staten på något sätt kontrollerar eller ansvarar för produkter, säger Ingrid Gustafsson.

Samtidigt påpekar hon att en nationell reglering inte längre är möjlig för en stor del av de produkter vi konsumerar.
– Även om den globala styrregimen går att ifrågasätta ur ett demokratiskt perspektiv, är alternativen svåra att formulera. Svenska myndigheter kan inte kontrollera produktionen av leksaker i Kina. Användandet av standarder och konsekvenserna av det för den offentliga sektorns demokratiska organisation är något som kommer med globaliseringen och den kan vi inte stoppa.

Avhandlingens titel: Organisering av standarder, certifiering och ackreditering som en global styrregim

Kontakt:
Ingrid Gustafsson, e-post: ingrid.gustafsson@spa.gu.se, telefon: 070–483 2251

Avhandlingen är e-publicerad här http://hdl.handle.net/2077/47395