Öar och kustregioner står ofta som symboler för något större när de förekommer i samtidslitteraturen. I ett nytt forskningsprojekt ska litteraturvetaren Linda K Hammarfelt utforska öars betydelse i litteraturen som platser där frågor viktiga också för fastlandet behandlas.
Linda K Hammarfelt har länge intresserat sig för ”water writing”, ett begrepp som syftar på litterära texter där vatten har en viktig roll. Ursprungligen var idén för det här projektet att beröra olika platser där vatten möter land inom litteraturen, men sedan ansökan skrevs har ämnet snävats in till att handla om öar, hur de skildras litterärt men också hur de används för att förhandla frågor som är viktiga i en viss tid eller kontext.
- Det är vanligt att öar blir symboler för något större. Ett exempel är den italienska ön Lampedusa, som har kommit att bli en symbol för skeenden och ageranden i samband med flyktingkrisen, säger Linda K Hammarfelt.
Öar har varit viktiga platser i litteraturen under lång tid. Redan i Odyssén hamnar Odysseus på olika öar som hindrar honom från att nå slutmålet, även det en ö. Många tänker kanske på Robinson Crusoe som en bok med tydligt ö-tema. Linda K Hammarfelt har dock valt att forska om samtida texter, främst inom tysk skönlitteratur. Där förekommer öar bland annat i berättelser om Östersjön och flykt från DDR. De texterna tematiserar ofta frågor om isolation, flykt och längtan. Den som levde på en av öarna i Östersjön levde nära Skandinavien, men samtidigt var det svårt att ta sig dit eftersom rörelsefriheten var begränsad.
Som litteraturvetare är Linda K Hammarfelt alltså intresserad av hur öar gestaltats litterärt. Hur uppfattar vi öar, och hur skildrar vi dem? Berättelser om hur livet borde vara eller kan komma att bli på fastlandet behandlas till exempel i utopier och dystopier som inte sällan utspelar sig på öar.
Judith Schalansky som skrivit Atlas över avlägsna öar har beskrivit öar som kontinentens fotnoter, vilket antyder att de också säger något om livet på fastlandet. Projektet kommer därför även att undersöka hur öar laddas med betydelser och används exempelvis för att diskutera relationen mellan centrum och periferi.
Enligt Linda K Hammarfelt knyter den här typen av humanistisk forskning med koppling till hav och marina miljöer också an till hållbarhetsfrågor. Exempelvis utgör stigande vattennivåer ett hot mot många öar och ögrupper, något som också litteratur och konst problematiserar.
Även när det gäller social hållbarhet kan det vara relevant att arbeta med litterära texter för att belysa aktuella frågor som exempelvis migration. I samband med flyktingkrisen 2015 talade Linda i olika forum om flykt i litteraturen.
- I en tid där debattklimatet är väldigt polariserat så tror jag att man kan använda litteraturen för att visa på nya synvinklar och frågeställningar som är relevanta, säger Linda K Hammarfelt.
Projektet Fluid encounters. Shore, harbor, archipelago as figurations of transnational subjectivity in contemporary literature har beviljats medel från Centrum för hav och samhälle i en särskild utlysning riktad till samhällsvetenskap och humaniora.