Hallå där, Anna Cregård

Du deltar i två olika forskningsprojekt just nu. Vad handlar de om?
– I det ena projektet undersöker vi chefers rörlighet i kommunala förvaltningar. Vi har under de senaste åren sett en ökad omsättning inom vissa chefsgrupper i offentlig sektor och det sägs även ha varit svårt att få unga att vilja bli chefer. I projektet tittar vi därför på vad det är som göra att chefer stannar kvar och varför de slutar. Detta i syfte att identifiera vilka faktorer som påverkar rörligheten bland chefer i offentlig sektor.

– Det andra projektet jag deltar i syftar till att hitta nya samarbetsformer med den interna företagshälsovården för att arbeta hälsofrämjande. Med Västra Götalandsregionen som fall tittar vi på hur ett förbättra samarbetet mellan HR-avdelning, linjechefer och företagshälsan kan leda till ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Varför har du intresserat dig för ledar- och chefskap inom offentlig sektor?
– Jag har inriktat mig på det sedan jag började vid Förvaltningshögskolan. Det är ett stort och intressant fält. Allt är ju ledarskapsfrågor egentligen. Det finns dessutom mycket att göra på området, både praktiskt vad det gäller chefsrollen, men också teoretiskt. Forskningsfältet har utvecklats mycket sedan jag började och växt en hel del.

- Tidigare var forskningen mer normativt inriktad på hur chefskaptet bör se ut. Nu har chefsrollen professionaliserats och forskningen har utvecklats till att bli mer kritisk. Man tittar mer på hur förutsättningarna i organisationer påverkar chefer.

Samverkan mellan universitet och samhälle är en drivande idé bakom Förvaltningshögskolan. Hur ser du som viceprefekt med samverkansansvar på samverkansuppdraget?
– Jag tycker att samverkan är viktig av två anledningar. Dels är det viktigt att få input till vår utbildning och forskning. Som forskare kan vi inte enbart hitta på våra problemställningar helt själva. Genom samverkan får vi dessutom tidiga signaler på att det sker förändringar i omvärlden. Samverkan är också viktig för att ge input till våra samarbetsparter. Det kan exempelvis ske genom att vi berätta om våra resultat för dem eller bjuds in som experter för att diskutera en specifik fråga. På Förvaltningshögskolan har vi även satsat mycket på våra uppdragsutbildningar.

– Jag tror det är viktigt att vara jämbördiga parter i samverkan för att skapar förtroende och förståelse för varandras arbete. Mest stolt är jag över vår samverkan inom KOLV, Förstärkt förvaltningsforskning och mer kvalificerad förvaltningsutbildning i Västsverige där vi har ett samverkansavtal med kommuner i Göteborgsregionen samt med Västra Götalandsregionen. Det är en bra konstruktion av jämbördiga parter.