Bild
uppslag ur bok av Justine Siegemund
Uppslag ur boken Die Chur-Brandenburgische Hoff-Wehe-Mutter av Justine Siegemund
Länkstig

Gamla böcker om förlossningsvård bevaras på Biomedicinska biblioteket

Publicerad

När vetenskapen fick medvind under 1600-talet började läkare intressera sig mer för barnafödande, vilket ledde till att jordegummors gamla kunskaper sattes på pränt i böcker. Biomedicinska biblioteket konserverar nu flera gamla böcker som de fått i donation från Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Jenna Harju, konservator på Biomedicinska biblioteket, ger här insyn i arbetet med böckerna.

Bild
Uppslag ur bok av Johan von Hoorn 1679

Böckerna visar på hur förlossningsvården utvecklats från att främst bygga på muntlig tradition till att bli ett erkänt vetenskapligt fält.

Bland donationen finns Johan von Hoorns verk från 1697, med den långa titeln "Den swenska wäl-öfwade jord-gumman hwilken grundeligen underwijser huru med en hafwande handlas, en wåndande hielpas, en barna-qwinna handteras, och det nyfödda barnet skiötas skal". Boken lyfte för första gången fram barnafödandets teori och praktik, ett ämne som tidigare förvaltats muntligt av barnmorskor. Författaren Johan von Hoorn (1662-1724) ansågs vara den vetenskapliga förlossningskonstens fader i Sverige. Han grundlade den vetenskapliga obstetriken och ordnade det svenska förlossningsväsendet. Boken är den första svenska handboken för barnmorskor, samt det första kompletta medicinska lärobok att publiceras i Sverige.

Bild
Uppslag ur boken Die Chur-Brandenburgische Hoff-Wehe-Mutter
Uppslag ur boken Die Chur-Brandenburgische Hoff-Wehe-Mutter. Justine Soegemund, 1741.
Bild
Uppslag ur boken Die Königl.-Pruessische und Chur-Brandenburgische Hoff-Wehe-Mutter av Justine Siegemund, 1741.
Uppslag ur boken Die Königl.-Pruessische und Chur-Brandenburgische Hoff-Wehe-Mutter av Justine Siegemund, 1741.

Den nya förlossningsvården kom att bli ett fält dominerat av universitetsutbildade män, vilket återspeglas i den vetenskapliga litteraturen. Däremot finns det exempel på kvinnliga författare, bland annat två böcker av den tyska hovbarnmorskan Justine Siegemund (1636-1705) som byggde på hennes erfarenheter kring komplicerade förlossningar. Hennes manualer var skrivna på tyska och vände sig främst till praktiserande barnmorskor. Hennes böcker kom att bli en av de mest använda förlossningsmanualerna från den tiden.

Som konservator vill jag säkerställa att bokens värde som historisk källa inte går förlorat utan att boken långsiktigt bevaras för framtida generationer. Därför gör jag så få förändringar som möjligt för att inte riskera att förändra bokens karaktär.

Konserveringen av böckerna kommer bland annat innefatta rengöring, samt lagning av revor. Johan von Hoorns bok har varit välanvänd vilket lett till att pärmen lossnat från inlagan. Här gäller det att göra så liten inverkan som möjligt i originalmaterialet men samtidigt se till att boken klarar av hantering i specialläsesalen. Äldre och rara böcker förvaras i universitetsbibliotekets klimatanpassade magasin på Humanistiska biblioteket, men kan beställas fram till den övervakade specialläsesalen. Böckerna kan vara av intresse för alla som är intresserade av historisk förlossningsvård.

Bild
Jenna Harju, konservator på Göteborgs universitetsbibliotek
Jenna Harju, konservator på Göteborgs universitetsbibliotek

Biomedicinska biblioteket har sedan tidigare boksamlingen av Sahlgrenska sjukhusets grundare Pehr Dubb. Boksamlingen har ett stort medicinhistoriskt och lokalhistoriskt värde för Medicinareberget. Samlingen återspeglar hans tids dagsaktuella ämnen som plågade samtidens Europa, såsom veneriska sjukdomar och gula febern. Samlingen innehåller även böcker om den tidens nya idéer och uppfinningar som elektrisk behandling och magnetism, fältmedicin och fältkirurgi, hygien, biologi och tekniska uppfinningar med mera.

Bloggen Marginalia skriver om specialsamlingar, handskrifter och arkiv.