Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ett barn pekar på en jordglob.
Foto: Amy Humphries/Unsplash
Länkstig

Forskning för en värld i förändring – tvärvetenskapliga Gothenburg Research Institute fyller 30 år

Publicerad

I en allt mer komplicerad värld växer behovet av gränsöverskridande forskning för att vi ska kunna förstå vår tillvaro. Det gör verksamheten på tvärvetenskapliga Gothenburg Research Institute viktigare än någonsin. 2020 fyllde forskningsinstitutet 30 år, och siktet är stadigt inställt på framtiden.  

Coronapandemi, växande social oro, handelskonflikter, klimathot och digitalisering; Världen förändras på olika sätt och vi med den.

Många av de frågor vi ställer om oss själva och vårt samhälle är så komplexa att de kräver gränsöverskridande samarbete för att kunna få ett svar. Det är sådan forskning som bedrivs på tvärvetenskapliga Gothenburg Research Institute/GRI, på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Forskning för att förstå vår värld

2020 var det 30 år sedan GRI drog igång verksamheten, men syftet är fortfarande att undersöka olika delar av samhället och näringslivet – alltså tillvaron omkring oss.

Under åren som har gått har forskningen breddats, och i dag finns det flera långsiktiga forskningsprogram, tillsammans med Centrum för konsumtionsforskning, som är ett forskningscentrum placerat vid GRI. Forskningen hanterar områden som på olika sätt är aktuella och relevanta att studera djupare. Det handlar om vilka mekanismer som driver konsumtionen, bank- och finanssektorn, integration, stad och land, samhällets riskfrågor och digitalisering. Det förs hela tiden diskussioner om vilka områden inom som behöver bevakas och undersökas på ett djupare plan:

– GRI är en fantastisk arena för idéer som möts och olika sätt att arbeta som forskare. Den programforskning som har arbetats fram under de här 30 åren, och som är ett sätt att få olika forskningsområden och inriktningar att mötas och komma på nya projekt tillsammans på ett strukturerat sätt är oerhört viktig, säger Ulla Eriksson-Zetterquist, som är föreståndare på GRI och professor i företagsekonomi.

Forskning som är en del av samhället

Bild
Ulla Eriksson-Zetterquist
Ulla Eriksson-Zetterquist, föreståndare på GRI.
Foto: Hillevi Nagel

Ulla Eriksson-Zetterquist menar dock att det som även gör forskningen på GRI så dynamisk är närheten till näringsliv och samhälle:

– Det syns inte alltid utåt, men är helt avgörande för att vi forskare ska få nya idéer för hur vi ska kunna testa vår forskning i den konkreta verkligheten.

GRI är en fantastisk arena för idéer som möts och olika sätt att arbeta som forskare. (Ulla Eriksson-Zetterquist)

Samspelet med samhälle och näringsliv är ovärderligt för ett forskningsinstitut som GRI, säger Michael McGrath, ordförande i styrelsen för GRI samt operativ chef på Stena Recycling:

– Det är nödvändigt för oss inom GRI att hela tiden kunna identifiera viktiga utvecklingar och händelser, där man kan bidra till diskussionen med ett akademiskt perspektiv, säger han, och poängterar vikten av en ständig samhällsdialog:

– Eftersom GRI jobbar med tvärvetenskapliga frågor är det helt nödvändigt för verksamheten att ha ett konstant inflöde av vad som sker runt omkring oss. Forskningen är avgörande för att vi ska kunna ha ett dynamiskt samhälle, och för att lyckas måste vi ha en öppen kommunikationslinje mellan akademin, universitetet och de olika aktörerna i samhället, säger han.

Bild
Michael McGrath
Michael McGrath, GRI-styrelse.
Foto: Stena Recycling

Eftersom GRI jobbar med tvärvetenskapliga frågor är det helt nödvändigt för verksamheten att ha ett ständigt inflöde av vad som aktuellt i samhället. (Michael McGrath, GRI:s styrelse)

Björn Torsteinsrud, som också sitter GRI-stiftelsens styrelse, samt är verksam på Handelsbanken, håller med:

Bild
Björn Torsteinsrud
Björn Torsteinsrud, GRI:s styrelse.
Foto: Handelsbanken

– Det är en stark symbios. Samhället utvecklas ju genom stöd och hjälp från forskningen, samtidigt som forskningen hjälper oss att förstå hur samhället verkligen fungerar. Den forskning som bedrivs på GRI behövs just för att ge den här kunskapen om hur saker och ting hänger ihop ur ett bredare perspektiv.

Samhället utvecklas ju genom stöd och hjälp från forskningen, samtidigt som forskningen hjälper oss att förstå hur samhället verkligen fungerar. (Björn Torsteinsrud)

Det krävs dock att forskningen når ut, säger Michael McGrath:

– Vi behöver ständigt arbeta på att ha en levande diskussion där det sker ett utbyte. GRI bör satsa mycket på just det, säger han.

Viktig koppling mellan forskning och näringsliv

Michael McGrath är medveten om att det ibland kan vara svårt att få ihop det här. Vi lever i ett handlingsorienterat samhälle med ett näringsliv där beslut ofta fattas under tidspress, jämfört med forskning och vetenskap som tar tid och bygger på empiri och förståelse för komplexa samband. 

– Forskningen kan ta så lång tid att kopplingen till samhället och näringsliv går förlorad. Det här är något som måste motarbetas. Det är helt avgörande att nya forskningsresultat i form av artiklar och andra publikationer, samt andra vetenskapliga bidrag, verkligen når ut  till de aktörer som behöver den här kunskapen för att fatta välgrundade beslut, säger han.

Många frågor i coronapandemins spår

Tvärvetenskapliga GRI är mycket väl positionerat i den på många sätt osäkra värld vi upplever just nu, säger Michael McGrath, och ger ett exempel i form av coronapandemin:

– Det krävs att man kan ta med de socioekonomiska, politiska och ekonomiska konsekvenserna av pandemin för att ha en del i dialogen kring vilka långsiktiga och djupgående samhällskonsekvenser vi kommer att se. Om till exempel näringslivet vill diskutera med universitet eller politiker så handlar det om att ha med alla möjliga aspekter på deras anställda, deras kunder, ekonomi och hälsa. För att kunna ha den typen av multinivå-diskussion är tvärvetenskaplig forskning nästan en förutsättning.

Ett av många områden där coronapandemin fått enorma konsekvenser är flygbranschen. I den här situationen kan tvärvetenskaplig forskning ge svar på många frågor, menar Charlotte Ljunggren, som inte bara är medlem i GRI-stiftelsens styrelse, utan även är direktör för marknad och kommersiell utveckling på det statliga bolaget Swedavia som driver tio av Sveriges största flygplatser:

– Det finns mängder med frågor just nu. Vad är det som gör att folk ska börja flyga igen? Hur behöver vi jobba med ett harmoniserat regelverk beträffande testkapacitet till exempel. Vad har det betytt för samhället att flyget näst intill har haft näringsförbud och varit borta under en period? Hur har det till exempel påverkat antalet arbetstillfällen, säger hon.

Miljöfrågan är ett annat område där hon vill se mer tvärvetenskaplig forskning:

– Vad har hänt nu när vi inte har flugit på ett tag, och jobbar flyget med rätt åtgärder vad gäller biobränslen och omställningen till elflyg? Det är några frågor som den tvärvetenskapliga forskningen på GRI skulle kunna ge kunskap om.

Bild
Charlotte Ljunggren
Charlotte Ljunggren, GRI:s styrelse.
Foto: Maria Rademark

Många gånger har jag önskat mig att flera använder sig av den kunskap som forskningen tar fram. (Charlotte Ljunggren)

Förutom coronapandemin menar Charlotte Ljunggren att det finns flera faktorer som gör att världen känns lite orolig i nuläget, och där forskningens betydelse blir allt viktigare:

– Det handlar om att vi ska få fram saklig fakta på bordet. Många gånger har jag önskat mig att flera använder sig av den kunskap som forskningen tar fram. Speciellt i den här situationen som vi befinner i oss i. Jag ser att forskning går över politik och gynnar samarbete och faktiskt motverkar polarisering, det är nog det viktigaste. Alltså saklig fakta och samarbete.

GRI mot framtiden

När nu GRI verkat i 30 år, så är det alltså tydligt att behovet av den tvärvetenskapliga forskningen på institutet är viktigare än någonsin. Samtidigt måste GRI ständigt arbeta på att nå ut, säger Charlotte Ljunggren:

– Jag tror att vi skulle behöva synas mer, och fler företag behöver även få kunskap om Gothenburg Research Institute, för att ta del av det fantastiska arbete som sker här.

Det finns även diskussioner om att ytterligare stärka GRI:s tvärvetenskapliga profil. Det säger Henrik Agndal, medlem i GRI-stiftelsens styrelse, samt prefekt på företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan:

– Inom de strategiska diskussionerna som jag varit inblandad i inom fakulteten så vi pratat om att ytterligare stärka GRI:s profil som Handelshögskolans tvärvetenskapliga forskningsinstitut. Det är ju många forskare som är kopplade till GRI som har andra bakgrunder än från de ekonomiska och juridiska vetenskaperna.

Bild
Henrik Agndal
Henrik Agndal, GRI:s styrelse/professor i företagsekonomi.
Foto: Johan Wingborg

Henrik Agndal menar att det är viktigt att GRI behåller någon form av koppling till Handelshögskolans kärnämnen, men att det också måste få finnas en bredd i verksamheten:

– Som jag ser det så är tanken att GRI även i fortsättningen ska vara en välkomnande miljö för folk som har olika bakgrunder och kan ge olika input för att förstå samhällsfenomen och samhällsekonomiska fenomen.

Jag ser en stor möjlighet att utveckla utbytet av forskare från olika dela av världen. (Henrik Agndal)

Henrik Agndal vill framöver se att GRI fortsätter att locka forskare från hela Sverige, men även internationellt:

– Jag ser en stor möjlighet att utveckla utbytet av forskare från olika delar av världen. GRI kan i ännu större utsträckning bli ett centrum för forskare som inte bara har olika disciplinära bakgrunder, utan även olika geografiska hemvister.

Han menar att det kan ge ytterligare infallsvinklar i forskningen:

– Det är ju fantastiskt spännande att man kan ha forskargrupper som består av individer med olika disciplinära bakgrunder från alla världsdelar som samlas kring ett fenomen.

Stora möjligheter att utveckla det internationella samarbetet

Rolf Solli är professor i företagsekonomi och har varit med från GRI:s start för 30 år sedan, bland annat i form av föreståndare. Han håller med om att det finns stora möjligheter att öka GRI:s internationella samarbete. Särskilt nu när digitaliseringen gått framåt så kraftigt i spåren av coronapandemin:

– Jag ska nu ha ett digitalt möte med forskare i Australien angående ett projekt vi jobbar med. Senare i eftermiddag blir det ett annat möte med nordiska forskare.

Bild
Rolf Solli
Rolf Solli, professor i företagsekonomi.
Foto: Hillevi Nagel

Även om det självklart är bra att mötas ansikte mot ansikte, så ser jag stora möjligheter. (Rolf Solli)

– Även om det självklart är bra att mötas ansikte mot ansikte, så ser jag stora möjligheter. Det här är något som minskar avståndet mellan forskare i olika delar av världen och som skapar spännande möjligheter framöver, både för GRI och vetenskapen i stort.