Johan Söderberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, har beviljats forskningsmedel under tre år för projektet Köns- och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls‐ och utbildningsvetenskap.
– Jämställdhetsintegreringen av forskningspolitiken är en hett omdebatterad fråga där det finns starka, ideologiska motsättningar. Vad som känns särskilt kul med det här forskningsprojektet är att vi kan föra vidare en tradition innanför vetenskapsteoriämnet av att bedriva ”forskning om forskning”.
Hur knyter det an till annat du jobbat med?
– I förstone ser det ut som en helt ny inriktning med kvalitetsbedömningar av genusperspektiv i forskningsansökningar, men det finns överlappning med min pågående studie av alternativ missbruksbehandling. I bägge fallen handlar det om omstridda bedömningar av vad som ska hållas för trovärdiga och giltiga kunskapsanspråk som görs i gränslandet mellan aktivism/ideologi och forskning/vetenskap, säger Johan Söderberg.
De medsökande är Evelina Johansson Wilén, genusvetare vid Örebro universitet, och Vanja Carlsson på Förvaltningshögskolan.
Kartläggning av mediedebatt
– Vi har på sätt och vis redan påbörjat arbetet. I somras skrev vi tre som ingår i projektet en längre artikel i tidskriften Respons där vi kartlade mediedebatten om jämställdhetsintegreringen och genusvetenskapernas roll innanför forskningspolitiken.
Länk till texten i Respons nr 4 (extern webbplats)
Skriver om Descartes
Frans Svensson, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, får en RJ Sabbatical från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Anslaget är avsett att hjälpa forskare att avsluta långt gången forskning och innebär att han kan forska på heltid under ett år.
– I mitt fall rör det sig om att försöka avsluta ett bokprojekt om René Descartes moralfilosofi, vilket är ett ämne som jag har arbetat med under flera år, säger Frans Svensson.
Text: Monica Havström
Mer om projekten
Köns- och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls- och utbildningsvetenskap
Johan Söderberg, genusstudier
Forskning om forskningsetik, 4 197 000 kronor
Forskningspolitik för att motverka könsdiskriminering inom akademin, som tidigare fokuserade på anställningsvillkor och karriärvägar för kvinnor, har utvidgats med riktlinjer om att integrera köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll. Utvidgningen legitimeras utifrån att perspektiven inte uteslutande rör etiska och politiska värden, utan förbättrar forskningens kvalitet.
Policyn vittnar om en institutionalisering av feministisk vetenskapsteoretisk kritik mot systematisk snedfördelning i peer review-systemet. Samtidigt är den föremål för meningsskiljaktigheter. Enligt vissa stärks den vetenskapliga objektiviteten med de nya riktlinjerna, medan andra menar att forskningen politiseras och vetenskapens värdeneutralitet sätts i fara. Tolkningen och tillämpningen av de nya kvalitetskriterierna aktualiserar dessa skillnader i synsätt på hur etiska värden kan införlivas i den vetenskapliga praktiken.
Syftet med forskningsprojektet är att studera hur integrering av köns- och genusperspektiv som en indikator på vetenskaplig kvalitet tolkas och tillämpas inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, där gränsen – mellan etiska och politiska värden å ena sidan – och vetenskapliga värden å andra sidan – är särskilt svår att dra.
Studien omfattar forskningspolitiska riktlinjer och debatter samt beviljade forskningsanslag och utvärderingar, samt intervjuer med projektledare och bedömare, som gjorts i de svenska forskningsråden FORTE och Vetenskapsrådet 2018-2021.
En mall för livet: Descartes etiska perfektionism
Frans Svensson, filosofi
Sabbatical, 990 000 kronor
Syftet är att färdigställa en forskningsmonografi om René Descartes (1596-1650) moralfilosofi. Projektet involverar både en sammanfattning och en vidareutveckling av flera års tidigare arbete med ämnet. Projektet är viktigt eftersom Descartes moralfilosofi, i kontrast till hans epistemologi och metafysik, ännu så länge har utforskats i väldigt begränsad utsträckning, både vad det gäller dess centrala komponenter (till exempel perfektion, dygd, det högsta goda, fri vilja, ock lycka) och ifråga om hur de relevanta komponenterna hänger samman. I monografin kommer jag att presentera en tolkning av Descartes moralfilosofi i dess helhet och argumentera för att vi däri finner en distinkt och intressant form av etisk perfektionism.
Monografin kommer att fylla en lucka i litteraturen om Descartes filosofi. Den torde erhålla uppmärksamhet främst från specialister på tidig-modern filosofi, men även från forskare i moralfilosofi och dess historia i allmänhet.
Läs också om
