Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

El Sistemas verksamhet har potential till social förändring

Publicerad

Kör- och orkesterskolan El Sistema har som målsättning att bryta segregationsmönster. Ny forskning visar att det finns potential för en uppluckring av kulturella kategorier. Detta förutsätter dock en medvetenhet om de integrationsdiskurser som bärs upp inom verksamheten – och som i värsta fall istället kan leda till en ökad polarisering mellan olika grupper.

El Sistema. Foto: Lee KearneyFoto: Lee Kearney

Artikeln, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Music Education Research, baseras på en studie som gjorts i samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och Musikhögskolan i Malmö. Den bygger på undersökningar av kör- och orkesterskolan El Sistemas verksamhet i Göteborg och i Malmö och intervjuer med företrädare för verksamheten.

Syftet har varit att undersöka vilka idéer om integration som förekommer inom El Sistema i Sverige och hur dessa idéer artikuleras av företrädare för verksamheten.

Vill bryta segregationsmönster

El Sistema startade sin verksamhet i Sverige 2010, baserad på en modell utvecklad i Venezuela under 1970-talet. Verksamheten riktar sig till barn och ungdomar och har som övergripande målsättning att med musiken som verktyg bryta segregationsmönster typiska för svenska storstadsregioner och att verka för ökad integration av marginaliserade grupper.

En annan målsättning för El Sistema är att göra västerländsk konstmusik tillgänglig för alla medborgare.

Två parallella sätt att tala om integration

Åsa Bergman. Foto: Johanna HillgrenForskningsstudien har tidigare bland annat fokuserat på de musikpedagogiska idétraditioner som bärs upp inom verksamheten, på dess strategier för att åstadkomma social inkludering och på hur musiken i verksamheten legitimeras.

– Resultatet som redovisas i vår senaste artikel visar på att det förekommer två parallella sätt att tala om integration inom El Sistema. Människors likheter betonas, men samtidigt framhålls vikten av att ta människors särart i beaktande, säger Åsa Bergman, forskare och lektor i kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Både likheter och särart poängteras

Den universalistiska diskursen återges bland annat i sångtexter där barn positioneras som världsmedborgare och där likhet mellan alla barn poängteras, men också i talet om den kollektiva El Sistema-identitetens potential att hämta gemensam kraft och styrka ur.

Den separatistiska diskursen kopplas å sin sida till hur kulturella olikheter poängteras som viktiga att värna och till hur kulturella olikheter manifesteras vid olika konsertframträdanden på ett sätt som i studien problematiseras med hjälp av postkoloniala teorier.

– I vår studie uppmärksammas också hur de två diskurserna ibland hamnar på kollisionskurs med varandra, som till exempel när kulturella olikheter talas om som något som man motvilligt vill förhålla sig till, samtidigt som symfoniorkesterinstrument beskrivs kunna neutralisera de kulturella olikheter som trots allt finns och där musik av Brahms och Beethoven beskrivs som en kulturell universell rättighet att ha tillgång till, säger Åsa Bergman.

Kan skapa plattform mellan diskurser

Utifrån postkoloniala teorier problematiseras om El Sistema på grund av sin förankring i upplysningstidens ideal kan bidra till att cementera samhälleliga maktordningar – stick i stäv med verksamhetens övergripande målsättning.

– Medan den universalistiska diskursen riskerar att osynliggöra maktordningar finns en risk att den separatistiska diskursen leder till att olikheter förstärks genom att de överdrivs, säger Åsa Bergman.

I artikeln uppmärksammas dock en möjlighet till förändring:

– Utifrån postkoloniala teorier går det också att skapa en plattform mellan den universalistiska och den separatistiska diskursen där identiteter kan förhandlas och omförhandlas. Utifrån en sådan plattform skulle El Sistema kunna ta ett ytterligare steg mot social förändring, säger Åsa Bergman.

Artikeln Struggling for integration: universalist and separatist discourses within El Sistema Sweden publicerades i Music Education Research den 20 oktober.

Länk till artikel: www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14613808.2016.1240765

Kontakt:
Åsa Bergman, forskare vid institutionen för kulturvetenskaper, tel: 0704-915 112, e-post: asa.bergman@gu.se