Hoppa till huvudinnehåll
Bild
elever med digitala läromedel
Foto: iStock
Länkstig

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt hur digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärarnas undervisning.

Digitaliseringen av skolan sker i allt högre takt. Bland annat ersätts tryckta läroböcker av digitala läromedel som är konstruerade för att kontinuerligt och i realtid samla in data om eleverna och deras kunskaper.

Bild
marie utterberg moden
Marie Utterberg Modén

Idén bakom teknikutvecklingen är att skapa en undervisning som stödjer varje elev individuellt och att undervisningen därefter ska anpassas efter behov. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, ger läromedlet automatiskt rekommendationer i form av olika matematikuppgifter direkt till eleverna utifrån deras resultat.

– Det skapar problem för lärarna som använder det gemensamma klassrummet för att uppmuntra till matematiska diskussioner. Såväl möjligheten att arbeta didaktiskt för att stödja elevernas kollektiva lärande som chansen att få tillgång till elevernas kunskaper blir mycket svårare, säger Marie Utterberg Modén, doktorand och avhandlingens författare.

Verktyget tog över vissa arbetsuppgifter

Forskningen som ligger till grund för avhandlingen är genomförd i grundskolan, främst i årskurserna 7-9, med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med 41 matematiklärare.

Sammanlagt består avhandlingen av fyra delstudier där det framgår att lärarna upplevde att verktyget tog över vissa delar av deras arbetsuppgifter, utan att vara transparent i de automatiserade besluten.

– Lärarna är ansvariga för att stödja eleverna i linje med läroplanen. Då blir det ett problem att anpassade, så kallade adaptiva, funktioner som är inbyggda i de digitala läromedlen ger didaktiska rekommendationer och vägleder eleverna utan att läraren känner sig delaktig, säger hon.

Förändrar lärarens roll i klassrummet

Marie Utterberg Modén poängterar att motsättningarna i klassrummen mellan den tryckta läroboken - som har en lång tradition inom matematikundervisningen - och nya digitala läromedel också ska ses som en möjlighet till utveckling.

– Det finns mycket som är bra med dessa läromedel, som att lärarna lättare identifierar elever som riskerar att inte nå målen och därmed kan ändra undervisningen, säger hon.

Enligt avhandlingen måste digitala läromedel förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och undervisningen i klassrummet.

Det blir inte minst tydligt när digitala läromedel ska integreras i en etablerad miljö där tryckta läroböcker länge varit det dominerande verktyget för att förmedla ämnesinnehåll och undervisningsstruktur.

–  Det kan framstå som att tekniken bör designas utifrån klassrummets förutsättningar, men det går också att argumentera för att det är nödvändigt att förändra skolan generellt för att ta stöd av de digitala teknologierna, säger hon.

Titel: Teaching with digital mathematics textbooks - Activity theoretical studies of data-driven technology in classroom practices

Fakta
  • Marie Utterberg Modén är ursprungligen matematiklärare och arbetar med kvalitetsutveckling inom grundskolan. Hon försvarade sin avhandling den 15 oktober.
  • Försäljningen av digitala läromedel till skolor utan tryckta komplement har ökat de senaste åren.
  • Valet att använda digitala läromedel sker vanligtvis på rektors- eller huvudmannanivå i stället för av lärare, även om kartläggningen av beslut inte är fullständig.

Källa: Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap SOU 2021:70