A-TAC screeningformulär

Nya riktlinjer

Meddelande: Tillgång till screeningformulär (15 juni 2026)

Detta screeningformulär är inte längre tillgängligt för kostnadsfri användning. Tillgång till och användning av detta instrument administreras nu genom ESSENCE-IN.com och är avgiftsbelagd per användning eller genom paketlösningar, om inte annat uttryckligen har överenskommits. Detta gäller även papperskopior som fortfarande är i omlopp.

Alla förfrågningar om användning av instrumenten ska skickas till hello@essence-in.com eller göras via https://essence-in.com/

Om A-TAC

A-TAC-formuläret (Autism-Tics, ADHD och andra komorbiditeter) är en telefonintervju ursprungligen utvecklad av Gillbergsgruppen vid Göteborgs Universitet för användning inom CATSS (Barn- och ungdomstvillingstudie i Sverige). Den kan användas av icke-barnpsykiatriker. Den ger bra indikatorer för flera diagnostiska kategorier inom ESSENCE (inklusive autism, ADHD, DCD och inlärningssvårigheter) men kan inte användas som fristående diagnosverktyg. Det har gjorts många studier som rapporterat resultat från CATSS där man använt A-TAC, och även ett antal kliniska valideringsstudier, bland dessa originalpublikationen i British Journal of Psychaitry (Hansson et al, 2006). I dessa publikationer finner man även avgränsningar för diverse indikatorer för diagnostiska kategorier.

Hur beräknas A-TAC?

A-TAC är uppbyggt av ett antal moduler som antingen var för sig eller i kombination indikerar en eventuell screening-diagnos. A-TAC har ändrat utseende under åren men grindfrågorna är det som valideringarna är baserade på. Grindfrågorna är de frågor som är ovanför det svarta strecket i varje modul. T.ex. i modul A så är det fråga 1 och i modul C så är det fråga 7–15. Frågorna under grinden (de som alltid börjar med en bokstav) är av kliniskt intresse men tillför inget i den statistiska prediktionen av en diagnos. Modulerna C och D konstituerar ADHD och modulerna H, I och J autism. Ifall en individ har svarat ”Nej” så poängsätts det som 0, ”Ja, i viss mån” poängsätts som 0,5 och ”Ja” poängsätts som 1.

Hur är A-TAC validerat?

Valideringarna är baserade på A-TAC-intervjuer där lekmän (i ett fall psykologstudenter) har ställt frågorna ordagrant till föräldrar över telefon och där överensstämmelsen sedan räknats ut genom kliniska studier eller registeruppföljningar. Det är viktigt att vara medveten om att valideringarna främst har baserats på A-TAC-intervjuer som gjorts med föräldrarna när deras barn var nio eller tolv år gamla och alltid över telefon. A-TAC har inte bara validerats i Sverige; en spansk forskargrupp har också gjort en extern validering av autismmodulen. Länkar till valideringsstudierna hittar du nedan.

Finns det gränsvärden?

Det är olika gränsvärden för olika tillstånd. Nedan finns det en tabell där autism, ADHD, inlärningssvårigheter och motorisk koordinationsstörning har ett högt och ett lågt gränsvärde beroende på vilken nivå av sensitivitet och specificitet som eftersöks. Notera att dessa är baserade på grindfrågorna (se ovan) och där varje fråga poängsätts med 0 för ”Nej”, 0,5 för Ja, i viss mån och 1 för ”Ja”. Gränsvärdena är enbart indikationer men kan ge en översikt om individens problemkonstellationer.