Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bilden visar en kvinnas stressade arbetssituation på ett kontor.
Foto: Mostphotos
Länkstig

New Ways – psykisk hälsa i arbetslivet

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Psykiska problem som depression och ångest är vanliga bland yrkesverksamma. Forskning visar att personer med psykiska problem har en högre risk än andra att bli sjukskrivna, ofta i långa sjukfall och i vissa fall också att få permanent sjukersättning. New Ways är inriktat mot att öka kunskapen om hur man kan identifiera, behandla och stödja personer med depressions- och ångestsjukdom så att de kan behålla sin förmåga att arbeta och minska behovet av sjukskrivning. Vårt mål är att den nya kunskap som tas fram i New Ways ska förstärka kapaciteten i arbetslivet att möta och stödja personer med psykiska problem att behålla sin förmåga att arbeta. Målet är också att bidra till att primärvården förbättrar sin kompetens i att identifiera och behandla patienter med depression och ångest där det föreligger risk för sjukfrånvaro.

Forskningsområden

  • hälsolitteracitet
  • tidig identifiering samt stöd och behandling i primärvården
  • tidig identifiering samt ökad kunskap i arbetslivet
Bilden visar en kvinnas stressade arbetssituation vid hemarbete.
Foto: Mostphotos

Aktuella forskningsprojekt

Chefers kunskap om depression och ångest och hur de gör när de stödjer medarbetare med nedsatt arbetsförmåga på grund av dessa besvär, det är en saknad pusselbit när det gäller att förstå psykiska besvär på arbetsplatsen. Projekt undersöker chefers attityder, kunnande, åtgärder och strategier när det gäller att stödja medarbetare med depressions- och ångestbesvär. Frågor om detta skickades i en webb enkät till 5556 chefer hösten 2017. Här finns publicerade studier och flertal analyser pågår. I en kvalitativ studie med åtta fokusgrupper våren 2019, intervjuades sedan chefer om deras erfarenhetsbaserade förståelse av hur arbetsförmågan påverkas hos medarbetare med depression och ångest. De fick också diskutera hur de praktiskt gör när de stöttar dessa medarbetare. Analyser pågår och manus kommer att skickas för publicering under 2021.

Forskare:
Monica Bertilsson, projektledare
Agneta Blomberg
Gunnel Hensing

Detta doktorandprojekt fokuserar på att utvärdera effekterna av interventioner i primärvården riktade mot att identifiera och behandla vanliga psykiska sjukdomar. Projektet består av två delar.

Den första delen är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i primärvård med syfte att utvärdera användningen av ett screeningverktyg (Work Stress Questionnaire 'WSQ'). Screeningverktyget WSQ är utvecklat för att tidigt identifiera personer med arbetsrelaterad stress. Delstudie 1 syftar till att utröna ifall läkares användning av WSQ i primärvård påverkar vidare vårdkontakt hos studiedeltagarna och  om det är någon skillnad i sjukvårdsbehandling mellan de studiedeltagare som fått intervention jämfört med kontroll.

I projektets andra del utvärderas implementeringen av vårdsamordnare i primärvård, en funktion med ansvar för stöd och regelbunden kontakt med patienter diagnosticerade med vanlig psykisk sjukdom. Syftet med denna del av projektet är att utvärdera om vårdcentraler med vårdsamordnare  har en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling och fler avslutade psykoterapibehandlingar (delstudie 2),  samt kortare nettosjukskrivningstid (delstudie 3)  jämfört med vårdcentraler utan tillgång till en vårdsamordnare.

Forskare:
Cecilia Björkelund
Tove Hedenrud
Gunnel Hensing
Kristina Holmgren
Christine Sandheimer, projektledare
 

MentALLY-projektet syftar till att skapa en tillgänglig vård för psykisk ohälsa där patienter behandlas av rätt instans av personal med goda förutsättningar för att bedriva behandling med patientdelaktighet. Projektet vill utveckla ett ramverk för europeiska länder och aktörer utifrån kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och den allmänna debatten kring hälso- och sjukvården för psykisk ohälsa.

Projektet har tre övergripande syften. Det första fokuserar på att samla in data relaterade till ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, patienters perspektiv och den allmänna debatten om psykisk hälsa. Det andra syftet är att utveckla ett ramverk som är tillämpligt för att uppnå tillräcklig tillgång till korrekt vård när det gäller diagnos och behandling och det tredje syftet är att tillgängliggöra verktyg och metoder som kan öka effektiviteten och optimera psykoterapeutiska behandlingar. Projektet riktar sig till yrkesverksamma som arbetar inom primärvård och specialiserad vård vid psykisk ohälsa, f.d. patienter och möjliga patienter som söker vård, deras sociala nätverk, allmänheten, akademiker, beslutsfattare och journalister.

MentALLY-projektet

Forskare:
Malin Axelsson
Gunnel Hensing, projektledare
Viktor Schønning
Simon Øverland

Syftet med det här projektet är att utveckla och testa en metod för förbättrad kommunikation mellan patient, läkare och chef kring psykisk hälsa och arbete. Baserat på tidigare forskning om arbetsförmåga vid psykisk ohälsa har vi utvecklat Resurslappen – ett formulär som handlar om patientens arbetssituation, hur den nedsatta hälsan påverkar förmågan att arbeta och vilka anpassningar som kan göras på arbetsplatsen. Med hjälp av Resurslappen diskuterar patienten sin situation med sin läkare och sedan med sin chef. Resurslappen har använts under en period i vanlig klinisk verksamhet i primärvården. Inom kort kommer vi att utvärdera vad deltagarna tyckte om Resurslappen och om den har påverkat deras sjukfrånvaro. 

Forskare:
Annika Jakobsson
Lena Nordeman
Paula Nordling, projektledare
Ingmarie Skoglund
Stephen Stansfeld
Simon Øverland

Detta projekt undersöker om bättre arbetsrelaterad hälsa och arbetsnöjdhet kan uppnås genom ett annat arbetssätt än det som används idag. Personcentrerad vård (PCV) är ett arbetssätt där det finns ett partnerskap mellan patient/närstående och hälso- och sjukvårdspersonalen. Syftet med projektet är att utvärdera om personcentrerad vård påverkar arbetshälsan bland hälso- och sjukvårdpersonal som arbetar på en sjukhusavdelning. Detta projekt kommer att ge ytterligare kunskap om hur förändrat arbetssätt inom hälso- och sjukvården påverkar arbetsrelaterad hälsa, sjukfrånvaro och om det finns en avsikt att avsluta sin anställning. Projektet kommer att undersöka effekten av PCV på två sätt. Den första delen innehåller ett frågeformulär som ges till vårdpersonal vid tre tillfällen (baslinje, 6 månaders och 12 månaders uppföljning). I den andra delen kommer vi att undersöka sjukfrånvaro och omsättningsnivåer och jämföra mot andra sjukhus i Västra Götaland, analysera dessa data över tid och jämföra mot vårdavdelningar som inte har implementerat PCV. Förväntningarna är att implementeringen av PCV i vårdavdelningen kommer att leda till högre arbetsnöjdhet, mindre samvetsstress och en jämnare arbetsbelastning. Sammantaget kan personalens förbättrade arbetsrelaterade hälsa förväntas minska sjukfrånvaro och personalomsättning.

Forskare:
Monica Bertilsson
Inger Ekman
Andreas Fors
Gunnel Hensing
Cornelia van Diepen, projektledare

Det övergripande syftet är att undersöka om arbetsförmågan och dess olika funktioner (C2WI) skiljer sig åt bland individer med liknande symtom på vanlig psykisk sjukdom hos de som fortsätter arbeta och de som blir sjukskrivna under uppföljningstiden. Vi har utvecklat ett index baserat på resultat från kvalitativa intervjustudier - Capacity To Work Index (C2WI) baserade på personer med vanlig psykisk sjukdom. Indexet (C2WI) utgör kärnan i de frågeformuleringar som ingår i en större enkät som kommer att distribueras till ett stort antal anställda inom skilda yrkeskategorier.

En kunskapslucka som lyfts fram i flera vetenskapliga översikter är varför vissa personer med depression och ångest kan fortsätta att arbeta medan andra med liknande arbeten och svårighetsgrad i depression och ångest hamnar i sjukskrivning. I projektet C2WI utvecklas ett frågeformulär (Capacity to Work Index) för att undersöka just detta. C2WI baseras på tidigare kvalitativa studier om vad arbetsförmåga är, som utförts inom New Ways forskargrupp. Projektet kommer att använda indexet i en större enkätundersökning som distribueras till ett omfattande urval av anställda inom regioner, kommuner och privata företag i västra Sverige få ökad kunskap kring arbetsförmåga hos individer med depression och ångest i ett befolkningsperspektiv.

Forskare:
Agneta Blomberg
Gunnel Hensing, projektledare
Carin Staland Nyman
Christian Ståhl

Många män med vanlig psykisk ohälsa som depression och ångestsjukdomar söker inte vård. I detta doktorandprojekt vill vi undersöka varför det är så. Studierna baseras på enkätdata från olika slumpmässiga urval av befolkningen i Sverige. Barriärer till vård kan uppkomma på flera steg: man upplever ej behov av vård trots symtom, söker ej vård, och tycker inte att vården är tillräcklig när man söker. Första studien undersöker om sannolikheten att möta barriärer på dessa steg skiljer sig åt beroende på kön, utbildning och födelseland. Andra studien undersöker om de män som mött barriärer på dessa steg mår sämre än dem som inte gjort det. Tredje och fjärde studien undersöker mäns attityder till sjukskrivning för depression, och om hälsolitteracitet är kopplat till mäns lägre vårdsökande.

Forskare:
Bo Burström
Gunnel Hensing
Jesper Löve
Sara Olsson, projektledare

Work Instability Scale - Common Mental Disorders (WIS-CMD) är ett forskningsprojekt där syftet är att utveckla ett instrument som kan användas i kliniska miljöer och på arbetsplatser för att tidigt upptäcka tecken på sviktande arbetsförmåga hos anställda som fortfarande är i arbete men med depression och ångest.

Forskare:
Monica Bertilsson
Louise Danielsson, projektledare
Gunnel Hensing
Kristina Holmgren


Bakgrund

Programmets huvudsakliga utgångspunkt och antagande är identifiering och behandling av de psykiska problemen i hälso- och sjukvården samt en tidigt insatt och anpassad rehabilitering som kan stärka arbetsförmågan samt förebygga kort- respektive lång sjukfrånvaro. Mot bakgrund av att förmågan att arbeta ligger till grund för försörjning, social tillhörighet och strukturer i vardagen är det viktigt att personer inte utesluts på grund av bristande kunskap eller fördomar bland chefer och arbetsledare om psykiska problem eller på grund av brister i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.