Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bilden visar ett tangentbord med en knapp med texten "What to expect today".
Foto: Mostphotos, Tashatuvango
Länkstig

The capacity to work project - Vilka faktorer stärker individens arbetsförmåga och möjligheter att arbeta med psykisk ohälsa?

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
SEK 7 950 000
Projekttid
2021 - 2023
Projektägare
Institutionen för medicin

Kort beskrivning

En kunskapslucka som lyfts fram i flera vetenskapliga litteraturöversikter är varför vissa med vanlig psykisk sjukdom som depression, ångest och utmattning kan fortsätta arbeta medan andra inte kan det. Det övergripande syftet med det här projektet är därför att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnader i arbetsdeltagande mellan personer med liknande yrken och med jämförbar svårighetsgrad i sin sjukdom. Projektet ska också undersöka om och hur olika aspekter av förmåga att arbeta påverkas beroende på yrkenas olika innehåll och krav, med speciellt fokus på om yrket innebär kontakter med andra människor (klienter, patienter, elever m.m.) eller inte.

Information till arbetsgivare

Vi rekryterar just nu deltagare till vår studie om hälsa, arbetsförmåga och arbetsförhållanden. Vi söker därför kontakt med dig som är arbetsgivare, chef eller HR-ansvarig. Lämna gärna dina kontaktuppgifter i kontaktformuläret, så kontaktar vi dig för att berätta mer om vårt forskningsprojekt.

Kontaktformulär, privat sektor
Kontaktformulär, offentlig sektor

Det går också att nå ansvarig forskare professor Gunnel Hensing via e-post: gunnel.hensing@gu.se eller telefon: 031-786 6862, eller biträdande forskare Agneta Blomberg via e-post: agneta.blomberg@gu.se eller telefon: 031-786 3222.

Varför är forskningsprojektet viktigt?

Det finns inga svenska forskningsprojekt som undersökt frågan och att öka kunskapen på området är viktigt både för enskilda, arbetsgivare och samhället i stort.

Varför kontaktar vi arbetsgivaren?

För att kunna genomföra studien behöver vi rekrytera deltagare som är i arbete och bästa sättet att göra det är via arbetsgivaren. Skulle vi istället rekrytera via en befolkningsundersökning inkluderas även personer som är arbetslösa, studerar eller är pensionerade.

Hur går det till?

  • Arbetsgivaren överför en lista med de anställdas arbetsrelaterade e-postadress till Göteborgs universitet vilket i forskningssyfte är i enlighet med Dataskyddsfördordningen.
  • Enkäten administreras via e-post från Göteborgs universitet till respektive deltagare tillsammans med information om studien och hur vi behandlar personuppgifter.
  • Deltagaren ombeds att legitimera sig digitalt innan de kan besvara enkäten.
  • Enkäten tar ca 15 minuter att besvara och därefter är deltagandet klart.
  • Under 12 månader följer vi sedan upp eventuell sjukskrivningsdata via Försäkringskassans register.
Bilden visualiserar en konfliktladdad situation.
Foto: Mostphotos, Andrii Yalanskyi

För att kunna besvara frågeställningarna kommer vi att bjuda in ett större urval yrkesverksamma att besvara en webbaserad enkät som förutom frågor om hälsa och arbetsmiljö också innehåller ett nyutvecklat instrument (Capacity To Work Index). Instrumentet är speciellt anpassat för att mäta förmåga att arbeta vid symtom på vanlig psykisk sjukdom. Enkäten tar cirka 15 minuter att besvara och datainsamlingen görs i samarbete med Laboratory of Opinion Research (LORE) som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Studien är designad som en prospektiv enkät- och registerstudie. Förutom att vi samlar in data via enkäten kommer vi att följa upp arbetsdeltagande under 12 månader från baslinjemätningen. Det görs med hjälp av sjukfrånvarodata från Försäkringskassans register.

Att lämna ut personuppgifter i forskningssyfte är i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR EU 2016/679). Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter är att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e GDPR) och ändamålet för behandlingen av personuppgifter är att kunna genomföra det beskrivna forskningsprojektet. Ansvarig för personuppgifter är Göteborgs universitet kan du nå via e-post: dataskydd@gu.se eller telefon: 031-786 00 00. 

Vi bjuder in ett slumpmässigt urval av anställda inom offentlig och privat sektor. Den arbetsbaserade e-postadressen har vi fått från arbetsgivaren, men denne är inte involverad i studien på något annat sätt och kommer inte att få ta del av hur någon enskild individ svarat på enkäten. En länk till vår enkät kommer att bifogas ett mejlutskick, vill du delta klickar på länken, legitimerar dig digitalt och besvarar frågorna vilket tar ca 15 minuter. Du kan välja att svara på enkäten på svenska eller engelska och när du skickat in dina svar är din medverkan i studien klar. Deltagande i forskningsprojekt är frivilligt och man har när som helst, utan särskild förklaring, rätt att avbryta. Alla svar och resultat kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi hanterar alla personuppgifter i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR EU 2016/679), ansvarig för personuppgifter är Göteborgs universitet kan nå via e-post: dataskydd@gu.se eller telefon: 031-786 00 00. Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter är att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e GDPR) och ändamålet för behandlingen av personuppgifter är att kunna genomföra det beskrivna forskningsprojektet. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten: dnr: 783-16, daterad 7/12-2020

Vanlig psykisk sjukdom som depression, ångest och utmattningssyndrom är vanligt förekommande i den yrkesverksamma befolkningen. WHO uppskattar årsprevalensen till 27% i åldersgrupperna 18-65 år inom EU, Island, Norge och Schweiz. I Sverige är psykisk ohälsa en vanlig orsak till sjukfrånvaro och utgör en betydande risk för nedsatt arbetsförmåga. Det är också många som fortsätter att arbeta trots symtom på psykisk ohälsa och sjukdom. Den främsta förklaringen är förmodligen individuella skillnader i behov av sjukfrånvaro beroende på symptomens svårighetsgrad, hur effektiv man upplever behandling och skillnader i arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Sambandet mellan symptomens svårighetsgrad, behandling och arbetsförmåga definieras av ett dynamiskt samspel mellan personen, arbetsuppgifterna och arbetsmiljön. Men vi behöver mer kunskap om detta komplexa samspel, dels för att begränsa andelen sjukfall men också undvika långvarig sjukfrånvaro. Vårt projekt ska därför studera varför en del personer med vanlig psykisk sjukdom som depression och ångest fortsätter att arbeta medan andra blir sjukskrivna.

Syftet med studien är därför att undersöka hur olika arbetsförhållanden påverkar förmåga att arbeta hos personer som har psykiska problem jämfört med dem som inte har dessa problem. Vi har följande frågeställningar att besvara:

  • Vad är förekomsten av olika aspekter av arbetsförmåga i ett urval av den arbetande befolkningen i förhållande till vanlig psykisk sjukdom
  • Vilka samband finns mellan olika aspekter av arbetsförmåga och arbetsplatsens egenskaper?
  • Vilka aspekter av arbetsförmågan sammanfaller med hög alternativt låg sjukfrånvaro hos personer med liknande nivåer av vanlig psykisk sjukdom under 12-månadersuppföljningen?
  • Påverkas olika aspekter av arbetsförmåga beroende på arbetsmarknadssektor och har frekvens och intensitet i mellanmänskliga möten särskild betydelse för utfallet?

Forskare inom New Ways forskningsprogram har gjort flera kvalitativa studier där personer diagnostiserade med depression och ångest blivit intervjuade. Från dessa intervjuer har forskargruppen sedan utvecklat ett index: Capacity to Work Index (C2WI). Det är ett index med ett specifikt fokus på olika aspekter som är särskilt relevanta för att mäta förmåga att arbeta med vanlig psykisk sjukdom. Instrumentet ingår i den enkät som forskargruppen har utformat som förutom frågor om upplevd förmåga att arbeta består av frågor som berör följande områden: demografi, psykisk ohälsa (GHQ), välbefinnande (WHO mental wellbeing index), behandling (läkemedel, psykoterapi, samtalsstöd), arbetsmiljö (krav och kontroll, copsoq). För att kunna mäta arbetsdeltagande kommer resultaten av enkätsvaren följas upp med registerdata på den sjukfrånvaro som överstiger 14 dagar, under en uppföljningsperiod på 12 månader.