Levnadsvanor, stress och psykisk hälsa
Kort beskrivning
I detta övergripande epidemiologiska och allmänmedicinska forskningsprojekt studerar vi möjliga risk-och friskfaktorer i relation till stress på befolkningsnivå, samt hur primärvården kan bidra till att stödja individen i att förebygga effekter av både psykisk och fysisk stress, liksom i behandling och rehabilitering av stressjukdom.
Vi använder longitudinella data från Populationsstudien av kvinnor i Göteborg, inklusive H70-studien, som följt befolkningar under nästan 50 års tid, och applicerar kunskaper som genererats ur dessa studier i interventionsstudier i primärvården som syftar till att utvärdera effekterna av intervention mot riskfaktorer och främjande av friskfaktorer.
Bakgrund
Det finns ett stort behov av ökad kunskap om långsiktiga effekter av stress, både vad det gäller fysisk och psykisk hälsa och ohälsa, och om möjliga förebyggande åtgärder liksom behandlingsmetoder.
Den allra största delen av vården i Sverige sker i primärvården, och i detta övergripande epidemiologiska och allmänmedicinska forskningsprojekt studerar vi möjliga risk-och friskfaktorer i relation till stress på befolkningsnivå, samt hur primärvården kan bidra till att stödja individen i att förebygga effekter av psykisk och fysisk (metabol) stress, men också i behandling och rehabilitering av stress.
Metod
Vi använder longitudinella data från Populationsstudien av kvinnor i Göteborg, inklusive H70-studien, som följt befolkningar vad gäller fysisk och psykisk hälsa under nästan 50 års tid, och applicerar kunskaper som genererats ur dessa studier i interventionsstudier i primärvården som syftar till att utvärdera effekterna av intervention mot riskfaktorer och främjande av friskfaktorer.
Vi studerar
- interventionsmetoder för att minska upplevelse av stress på befolknings- och på primärvårdsnivå
- metoder som främjar individens egen förmåga att hantera stress
- behandling av stressrelaterade sjukdomar i primärvården
Vi utvärderar om metoderna är effektiva, kostnadseffektiva och positiva för individen samt huruvida de leder till möjlighet för förbättrad hälsa - oavsett socioekonomisk bakgrund.

Interventionsstudier som genererar kunskap
- Hälsolyftet
- PRIM-NET- Internet-KBT-behandling mot depression i primärvård
- PRI-SMA – Regelbunden användning av självskattnings-instrument i den allmänmedicinska konsultationen
- PRIM-CARE - Vårdsamordnare och collaborative care för psykisk ohälsa i primärvård
- CO-WORK-CARE – samordnare på vårdcentral och samtal med arbetsplatsen
- Populationsstudien av kvinnor i Göteborg
- Transfer - hur epidemiologiska forskningsresultat överförs till implementering och intervention i primärvården
Pågående studier inom forskningsplattformen
Populationsbaserade studier
Longitudinella populationsbaserade epidemiologiska studier, kohortjämförelser och tvärsnittsstudier används för ytterligare kunskapsgenerering om hälsoeffekter på lång sikt såväl som för att studera sekulära trender vad gäller psykisk och metabol stress hos kvinnor och män.
Metoder och populationer
- Populationsstudien av kvinnor i Göteborg – (Prospective Population Study of Women in Gothenburg PPSWG)
- H70 Gerontological and Geriatric Studies in Gothenburg
Interventionsstudier i primärvården
Intervention Levnadsvanor – livsstil
Hälsolyftet: Intervention Levnadsvanor i primärvård
Övergripande syfte: Att inkludera flerdimensionell livsstilintervention i studier om depression, ångest, stressrelaterade störningar och livskvalitet och arbetsförmåga.
Syfte: Att implementera programmet ”Hälsolyftet” inom primärvården och via e-hälsa i samarbete med Karolinska Institutet.
Studier av depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvård Övergripande syfte: Att undersöka om behandling av depression / vanliga psykiska störningar i primärvården kan förbättras när det gäller symtom på depression och ångest, livskvalitet, arbetsförmåga, användning av sjukvården, sjukfrånvaro och återgång i arbete.
Syfte: Syftet med fyra interventionsprojekt är att studera, i RCT, om behandling av depression / ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården kan förbättras genom:
i) Internet-kognitiv terapi (I-CBT) -behandling (PRIM-NET; utvärderingsfas)
ii) Regelbunden patientcentrerad metodik och utvärdering av depressionssymtom och förändring med hjälp av självutvärderingsinstrument, hos allmänläkare och i primärvård (PRI-SMA; utvärderingsfas)
iii) Vårdsamordnarfunktion vid vårdcentralen (PRIM-CARE; utvärderingsfas)
iv) Personcentrerad konvergensdialog på arbetsplatsen (Co-Work-Care; planeringsfas) beträffande utfall av vård (depression, livskvalitet), sjukskrivning, återgång i arbete och patient -tillfredsställelse, jämfört med behandling som vanligt /vanligt vård.
Internet-KBT-studien i primärvård (PRIM-NET)
Om studien i VG-regionens projektdatabas
Studie av användning av självskattningsinstrument för depression i primärvården (PRI-SMA)
Om studien i GUPEA
Studie av vårdsamordnare och collaborative care för psykisk ohälsa i primärvård (PRIM-CARE)
Om studien i VG-regionens projektdatabas
Studie av samverkan kring patienter med depression, ångest, stressreaktion - samordnare på vårdcentral och samtal med arbetsplatsen
Om studien i VG-regionens projektdatabas
- Björkelund C, Svenningsson I, Hange D, Udo C, Petersson E-L, Ariai N, Nejati S, Wessman C, Wikberg C, André M, Wallin L, Westman J. Clinical effectiveness of care managers in collaborative care for patients with depression in Swedish primary health care: a pragmatic cluster randomized controlled trial. BMC Family Practice. 2018;19:28 DOI 10.1186/s12875-018-0711-z
- Petersson E-L, Wikberg C, Westman J, Ariai N, Nejati S, Björkelund C. Effects on work ability, job strain and quality of life of monitoring depression using a self-assessment instrument in recurrent general practitioner consultations: A randomized controlled study. Work. 2018; 60 (1): 63-73 Doi: 10.3233/WOR-182717
- Holst A, Björkelund C, Metsini A, Madsen JH, Hange D, Petersson EL, Eriksson MC, Kivi M, Andersson PA, Svensson M. Cost-effectiveness analysis of internet-mediated cognitive behavioural therapy for depression in the primary care setting: results based on a controlled trial. BMJ Open 2018;8(6):e019716. Doi: 10.1136/bmjopen-2017-019716
- Karyotaki E, Ebert DD, Donkin L, Karyotaki E, Björkelund, C, Kawakami N, & Cuijpers P. Do Guided Internet-Based Interventions Result in Clinically Relevant Changes for Patients with Depression? An Individual Participant Data Meta-Analysis. Clin Psychol Rev. 2018;63:80-92
- Svenningsson I, Udo C, Westman J, Nejati S, Hange D, Björkelund C, Petersson E-L. Creating a safety net for patients with depression in primary care; a qualitative study of care managers’ experiences. Scand J Prim Health Care 2018; 36(4):355-62. doi: 10.1080/02813432.2018.1529018
- Holst A, Ginter A, Björkelund C, Hange D, Petersson EL, Svenningsson I, Westman J, André M, Wikberg C, Wallin L, Möller C, Svensson M. Cost-effectiveness of a care manager collaborative care programme for patients with depression in primary care: economic evaluation of a pragmatic randomised controlled study. BMJ Open 2018;8:e024741
- Skoglund I, Björkelund C, Svenningsson I, Petersson EL, Augustsson P, Nejati S, Arai N, Hange D. Influence of antidepressant therapy on sick leave in primary care: ADAS, a comparative observational study. Heliyon, 2019; 5(1): e01101
- Udo C, Svenningsson I, Björkelund C, Hange D, Jerlock M, Petersson E-L. An interview study of the care manager function – Opening the door to continuity of care for patients with depression in primary care. Nursing Open 2019;6(3):974-82
- Hammarberg SAW, Hange D, André M, Udo C, Svenningsson I, Björkelund C, Petersson EL, Westman J. Care managers can be useful for patients with depression but their role must be clear: a qualitative study of GPs' experiences. Scand J Prim Health Care. 2019;37(3):273-82
- Wiegner L, Hange D, Svenningsson I, Björkelund C, Petersson L. Newly educated Care managers’ experiences of providing care for persons with stress-related mental disorders in the clinical primary care context. Plos One. 2019;14(11);e0224929
- Svenningsson I, Petersson EL, Udo C, Westman J, Björkelund C, Wallin L. Process evaluation of a cluster randomised intervention in Swedish primary care: using care managers in collaborative care to improve care quality for patients with depression. BMC Fam Pract. 2019; 20(1):108
-
Björkelund C, Svenningsson I, Westman J, Persson EL, Hange D, Holst A, Wallin L, Udo. Vårdsamordnare för depression – effektivt grepp i primärvården. [Effects of a care manager organization for care of people with mild-moderate depression in Swedish primary care] Läkartidningen, 2019;116. pii: FSH3
Deltagare
Cecilia Björkelund
Lauren Lissner
Dominique Hange
Ingibjörg Jonsdottir
Ingmarie Skoglund
Robert Eggertsen
Jörgen Thorn
Boo Johansson
Hans Ågren
Magnus Hakeberg
Mikael Svensson
Maria Larsson
Lars Wallin
Maria Magnil
Ann Blomstrand
Carl Wikberg
Jeanette Westman
Irene Svenningsson
Eva-Lisa Petersson
Marie Kivi
Doktorander/disputerade
Maria Waller
Anna Holst
Anna-Karin Halldin
Maria Eriksson
I medierna
- Läkartidningen: Samarbete främjar hälsofrämjande (Extern länk)
- Vårdfokus: Snabbare frisk från depression med vårdsamordnare (Extern länk)
- Forskning.se: Nät-KBT och vårdsamordnare ger bättre primärvård vid depression (Extern länk)
- Vårdsamordnare på vårdcentraler ger snabbare återhämtning vid depression (Extern länk)
Vår forskning presenteras
- Vårdsamordnare psykisk ohälsa
- Stress-seminarium FORTE Visby
- EpiLife Transfer
- FORTE Talks 2019-03-29: Arbete stress och hälsa – ett svenskt perspektiv
https://www.youtube.com/watch?v=YavOlQEkfaY