I detta övergripande epidemiologiska och allmänmedicinska forskningsprojekt studerar vi möjliga risk-och friskfaktorer i relation till stress på befolkningsnivå, samt hur primärvården kan bidra till att stödja individen i att förebygga effekter av både psykisk och fysisk stress, liksom i behandling och rehabilitering av stressjukdom.

Vi använder longitudinella data från Populationsstudien av kvinnor i Göteborg, inklusive H70-studien, som följt befolkningar under nästan 50 års tid, och applicerar kunskaper som genererats ur dessa studier i interventionsstudier i primärvården som syftar till att utvärdera effekterna av intervention mot riskfaktorer och främjande av friskfaktorer.

Bakgrund

Det finns ett stort behov av ökad kunskap om långsiktiga effekter av stress, både vad det gäller fysisk och psykisk hälsa och ohälsa, och om möjliga förebyggande åtgärder liksom behandlingsmetoder.

Den allra största delen av vården i Sverige sker i primärvården, och i detta övergripande epidemiologiska och allmänmedicinska forskningsprojekt studerar vi möjliga risk-och friskfaktorer i relation till stress på befolkningsnivå, samt hur primärvården kan bidra till att stödja individen i att förebygga effekter av psykisk och fysisk (metabol) stress, men också i behandling och rehabilitering av stress.

Metod

Vi använder longitudinella data från Populationsstudien av kvinnor i Göteborg, inklusive H70-studien, som följt befolkningar vad gäller fysisk och psykisk hälsa under nästan 50 års tid, och applicerar kunskaper som genererats ur dessa studier i interventionsstudier i primärvården som syftar till att utvärdera effekterna av intervention mot riskfaktorer och främjande av friskfaktorer.

Vi studerar

interventionsmetoder för att minska upplevelse av stress på befolknings- och på primärvårdsnivå
metoder som främjar individens egen förmåga att hantera stress
behandling av stressrelaterade sjukdomar i primärvården

Vi utvärderar om metoderna är effektiva, kostnadseffektiva och positiva för individen samt huruvida de leder till möjlighet för förbättrad hälsa - oavsett socioekonomisk bakgrund.

Klicka här för att se bilden i större skala.

Figuren beskriver hur epidemiologiska forskningsresultat överförs till implementering och intervention i primärvården. Via länkarna nedan når du respektive projekt.

Interventionsstudier som genererar kunskap

Hälsolyftet
PRIM-NET- Internet-KBT-behandling mot depression i primärvård
PRI-SMA – Regelbunden användning av självskattnings-instrument i den allmänmedicinska konsultationen
PRIM-CARE - Vårdsamordnare och collaborative care för psykisk ohälsa i primärvård
CO-WORK-CARE – samordnare på vårdcentral och samtal med arbetsplatsen
Populationsstudien av kvinnor i Göteborg
Transfer - hur epidemiologiska forskningsresultat överförs till implementering och intervention i primärvården

Pågående studier inom forskningsplattformen

Populationsbaserade studier

Longitudinella populationsbaserade epidemiologiska studier, kohortjämförelser och tvärsnittsstudier används för ytterligare kunskapsgenerering om hälsoeffekter på lång sikt såväl som för att studera sekulära trender vad gäller psykisk och metabol stress hos kvinnor och män.

Metoder och populationer

Interventionsstudier i primärvården

Intervention Levnadsvanor – livsstil
Hälsolyftet: Intervention Levnadsvanor i primärvård
Övergripande syfte: Att inkludera flerdimensionell livsstilintervention i studier om depression, ångest, stressrelaterade störningar och livskvalitet och arbetsförmåga.
Syfte: Att implementera programmet ”Hälsolyftet” inom primärvården och via e-hälsa i samarbete med Karolinska Institutet.

Studier av depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvård Övergripande syfte: Att undersöka om behandling av depression / vanliga psykiska störningar i primärvården kan förbättras när det gäller symtom på depression och ångest, livskvalitet, arbetsförmåga, användning av sjukvården, sjukfrånvaro och återgång i arbete.
Syfte: Syftet med fyra interventionsprojekt är att studera, i RCT, om behandling av depression / ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården kan förbättras genom:

i) Internet-kognitiv terapi (I-CBT) -behandling (PRIM-NET; utvärderingsfas)

ii) Regelbunden patientcentrerad metodik och utvärdering av depressionssymtom och förändring med hjälp av självutvärderingsinstrument, hos allmänläkare och i primärvård (PRI-SMA; utvärderingsfas)

iii) Vårdsamordnarfunktion vid vårdcentralen (PRIM-CARE; utvärderingsfas)

iv) Personcentrerad konvergensdialog på arbetsplatsen (Co-Work-Care; planeringsfas) beträffande utfall av vård (depression, livskvalitet), sjukskrivning, återgång i arbete och patient -tillfredsställelse, jämfört med behandling som vanligt /vanligt vård.

Internet-KBT-studien i primärvård (PRIM-NET)
Om studien i VG-regionens projektdatabas

Studie av användning av självskattningsinstrument för depression i primärvården (PRI-SMA)
Om studien i GUPEA

Studie av vårdsamordnare och collaborative care för psykisk ohälsa i primärvård (PRIM-CARE)
Om studien i VG-regionens projektdatabas

Studie av samverkan kring patienter med depression, ångest, stressreaktion - samordnare på vårdcentral och samtal med arbetsplatsen
Om studien i VG-regionens projektdatabas

Publikationer

Deltagare

Cecilia Björkelund

Lauren Lissner

Dominique Hange

Ingibjörg Jonsdottir

Ingmarie Skoglund

Robert Eggertsen

Jörgen Thorn

Boo Johansson

Hans Ågren

Magnus Hakeberg

Mikael Svensson

Maria Larsson

Lars Wallin

Maria Magnil

Ann Blomstrand

Carl Wikberg

Jeanette Westman

Irene Svenningsson

Eva-Lisa Petersson

Marie Kivi

Doktorander/disputerade

Maria Waller

Anna Holst

Anna-Karin Halldin

Maria Eriksson

Redovisning av forskningsbaserad metodutveckling

Vårdsamordnare vid psykisk ohälsa i primärvården (PDF)

pdf, 2.33 MB

I medierna

Vår forskning presenteras

Vårdsamordnare psykisk ohälsa
Stress-seminarium FORTE Visby
EpiLife Transfer
FORTE Talks 2019-03-29: Arbete stress och hälsa – ett svenskt perspektiv
https://www.youtube.com/watch?v=YavOlQEkfaY

Senast ändrad

13 mars 2024