Myndighetsutövning i socialt arbete - förutsättningar och konsekvenser

Kursen är en kärnkurs på avancerad nivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng samt i masterprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen omfattande 90 högskolepoäng.

För tillträde till kursen krävs att den studerande genomgått termin 1 - 5 samt 7,5 högskolepoäng från termin 6, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs universitet, med godkänt resultat eller socionomexamen omfattande 210 högskolepoäng, alternativt kandidatexamen i socialt arbete omfattande 180 högskolepoäng eller kandidatexamen i annat näraliggande område.

För att vara behörig till kursen krävs att den studerande antagen till kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen genomgått termin 1 samt kurserna SQ4361 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod II, 7,5 hp och KSO003 Verksamhetsförlagd utbildning för kompletterande socionomutbildning, 2,5 hp, alternativt en profilkurs SQ4241-9, 10 hp, med godkänt resultat.

Kursen ger ett brett perspektiv på myndighetsutövning vilket utgår från såväl en förvaltningsrättslig som en mer allmänt hållen förståelse av begreppet där myndighetsutövningens förutsättningar och konsekvenser för professionellt socialt arbete inkluderas. För det sociala arbetet centrala områden så som rättssäkerhet, sekretess, självbestämmande liksom frågor som rör etik, förhållningssätt och mänskliga rättigheter behandlas.

Följande teman behandlas:

• Lagstiftningen problematiseras utifrån perspektiv som moral och värderingar, maktordningar samt den sociala och organisatoriska kontext som lagen utövas inom.
• Studenten tränas i att analysera, kritiskt värdera och förhålla sig till samt reflektera över myndighetsutövningens roll i det sociala arbetet. Särskild vikt läggs vid förhållandet mellan stöd och kontroll i myndighetsutövande verksamhet med fokus på etik, professionellt förhållningssätt och makt, samt hur myndighetsutövning påverkas av att offentlig verksamhet läggs ut på privata aktörer.
• Möjligheter och hinder för samverkan samt dess betydelse inom myndighetsutövande verksamheter.
• Innebörden av utvärdering, evidensbaserad praktik och kvalitetsarbete i socialt arbete diskuteras och problematiseras ur ett myndighetsutövande perspektiv. Studenten ges utrymme att identifiera sina förvärvade kunskaper relaterade till myndighetsutövning och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper inom socialt arbete

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för aktuell forskning och förklara juridikens roll i det sociala arbetet samt analysera och problematisera begreppet myndighetsutövning
• relatera myndighetsutövning och dess konsekvenser till den sociala och organisatoriska kontext i vilken den utövas
• analysera olika former av makt förknippade med myndighetsutövning
• översiktligt redogöra för kvalitetsarbetets betydelse vid myndighetsutövning

Färdigheter och förmåga

• visa prov på integration av juridisk kompetens och professionell hållning vid interaktion och samverkan med kollegor och brukare på såväl individ-, grupp,- organisations- och samhällsnivå
• urskilja behov av ytterligare juridisk kompetens samt visa förmåga att söka denna kunskap
• tillämpa teoretiska kunskaper om utvärdering i socialt arbete
• visa prov på hur teorier om ledning kan tillämpas i myndighetsutövning i socialt arbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa fördjupad förståelse för, kritiskt värdera och integrera juridiska och etiska perspektiv vid myndighetsutövning i socialt arbete med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter
• visa fördjupad insikt i olika etiska problem relaterade till myndighetsutövning inom socialt arbete samt självständigt reflektera över den egna yrkesrollens betydelse
• identifiera och värdera sina kunskaper och färdigheter samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete.

Kursens arbetsformer består av undervisning: föreläsningar, seminarier och övningar, fältanknutna moment, grupparbeten och eget arbete.

Genom föreläsningar förmedlar lärarna grundläggande kunskap inom ett aktuellt ämnesområde, men de är också dialogbaserade och ska stimulera till ett kritiskt tänkande. Seminarierna och övningar genomförs på olika sätt, men den gemensamma nämnaren är att de är lärarledda och syftar till att ge en fördjupad förståelse av aktuell litteratur samt som ett forum för övning och diskussion om bl.a. tillämpning i praktiskt socialt arbete. Särskilda rättsfallsseminarier anordnas.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen examineras genom fyra enskilda skriftliga arbeten. För godkänt på kursen krävs dessutom närvaro och aktivt deltagande vid kursens samtliga 14 examinerande övningar och seminarier. Vid frånvaro eller icke aktivt deltagande krävs igentagningsuppgift. Vid frånvaro från mer än tre av dessa övningar och seminarier är igentagning inte tillräcklig utan momentet får göras om vid nästa kurstillfälle.

Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

I det fall kursen har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Vid examination genom seminariedeltagande samt därtill hörande dokumentation används betygsskalan Underkänd (U) och Godkänd (G). Detsamma vid det avslutande skriftliga arbetet. De övriga tre skriftliga arbetena bedöms med Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För G på kursen som helhet krävs lägst G på samtliga examinerande moment. För VG på kursen som helhet krävs VG på minst två av de tre skriftliga arbetena där VG är möjligt.

Kursutvärdering sker fortlöpande genom dialog med studenterna samt genom skriftlig utvärdering vid kursens slut. Resultatet av utvärderingen och eventuella förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion.