Geografi 4 för ämneslärare

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i i gymnasieskolan. Kursen är den fjärde kursen i geografi för lärare. Kursen omfattar 15 högskolepoäng (hp) och ges på grundnivå.

Kursen kan ingå i följande program:

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskola (L1ÄGY)

Institutionen för ekonomi och samhälle

För tillträde till kursen krävs lägst godkänt betyg (G) på LGGE11, LGGE21, samt minst 7,5 hp med godkänt betyg (G) på LGGE31 eller motsvarande.

Delkursen består av tre delkurser:

1. Välfärdens geografier (Geographies of welfare), 6,5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Kursen syftar till att ge kunskaper om rumsliga aspekter av människors välfärd. Välfärdsbegreppets innehåll diskuteras utifrån begreppet livschanser, som rymmer både sociala och rumsliga aspekter. Det finns rumsliga aspekter som styr tillgången till livschanser, och rumsliga dimensioner i hur vi värderar de livschanser vi har tillgång till (ofta knutet till begreppet plats).

Vidare diskuteras geografiska aspekter av välfärdssamhället, med utgångspunkt i en svenska kontext och utifrån den klassiska välfärdsgeografiska frågan: vem får tillgång till vad, var och varför? Utöver att visa generella färdigheter kring vad som styr tillgången till livschanser i olika geografiska miljöer kommer studenterna också att gruppvis få fördjupa sig i geografiska dimensioner av en specifik välfärdssektor - t.ex en utbildning, hälsovård eller äldreomsorg - eller den allmänna välfärdssituationen för människor i en specifik region, som de analyserar och presenterar både muntligt och skriftligt.

Genomgående under kursen kommer välfärdsfrågorna att relateras till ett hållbarhetsperspektiv, till genusaspekter på välfärdsfrågorna samt till aktuella processer, såsom en åldrande befolkning och privatiseringstrender.

2. Ekonomisk geografi (Economic Geography), 6,5 hp

Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U)

Kursen syftar till att ge kunskap om och förmåga att kritiskt och självständigt analysera företeelser inom ekonomisk geografi. Ekonomiska aktiviteter, processer och relationer har rumsliga dimensioner och dessa hanteras som geografiska utmaningar med sociala, ekonomiska, etiska och miljöanknutna aspekter.

Kursens centrala begrepp är, utan inbördes rankning, fysisk planering, handel, transporter, [transport]infrastruktur, rum, plats, kultur, natur/miljö, hållbarhet, konflikter och makt.

Utifrån dessa begrepp utforskas och förmedlas kunskap om villkoren för ekonomisk geografi. Geografiska begrepp, processer och relationer är kopplade till rumsliga kontexter. Ekonomisk geografi inbegriper vägandet av olika intressen; mark-, luft- och vattenresurser, risker, konflikter, jämlikhet, samhällsplanering, boende, transporter och demokratiska värden.

3. Didaktik (Didactics), 2 hp

Betygsskala: Godkänd (G) och Underkänd (U)

Momenten pågår parallellt över de två övriga delkurserna och binder samman ämneskunskaperna med didaktiska moment.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• uppvisa en grundläggande förståelse för den svenska välfärdssektorns innehåll och förutsättningar.
• redogöra för, samt kunna exemplifiera och problematisera, rumsliga aspekter av människors välfärd ur ett hållbarhetsperspektiv. 
• redogöra för olika faktorer som påverkar tillgången till välfärd i olika geografiska miljöer ur ett hållbarhetsperspektiv.
• identifiera och beskriva förutsättningarna för ekonomisk geografi med utgångspunkt från olika perspektiv (t.ex. hållbarhet, sociala dimensioner), regioner, intressen och aktörer. 
• tillämpa geografiska begrepp på problem som rör ekonomisk geografi. 
• förklara vilka faktorer som skapar utgångspunkter och förutsättningar för olika ekonomiska aktiviteter och relationer. 
• visa fördjupad kunskap om geografilärarens uppdrag i svensk gymnasieskola. 
• redogöra för hur elevens uveckling och lärande kan bedömas och kommuniceras inom ämnet, bland annat genom bedömning i formativt och summativt syfte.

Färdigheter och förmåga

• visa förmåga att tillämpa begrepp och teorier om välfärdens geografier på konkreta fall. 
• visa färdigheter i att presentera, muntligt och skriftligt, vad som styr tillgången till välfärd i olika geografiska miljöer samt kunna relatera det till ett hållbarhetsperspektiv. 
• visa förmåga att identifiera, beskriva och analysera olika konsekvensutredningar med hjälp av geografiska begrepp. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att värdera potentiella geografiska konfliktlinjer som uppstår med avseende på svensk välfärd, i relation till aktuella samhälleliga processer såsom en åldrande befolkning, privatiseringstrender osv. 
• identifiera och värdera miljömässiga, etiska och sociala dimensioner inom ekonomisk geografi. 
• värdera olika maktförhållanden och potentiella konflikter som uppstår inom ekonomisk geografi.

Delkurs 1:

Kursens undervisningsformer består av föreläsningar, seminarier och grupparbete. Gruppen examineras genom en individuell tentamen samt ett grupparbete som redovisas skriftligt och muntligt.

Delkurs 2:

Kursen bygger på föreläsningar.

Delkurs 3:

Kursen bygger på obligatoriska seminarier samt en skriftlig inlämning.

Undervisningsspråk: svenska
Viss undervisning kan i förekommande fall ges på engelska.

Delkurs 1:

Kursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen samt genom ett grupparbete (project) som redovisas både skriftligt och muntligt.

Provmoment 1: Individuell tentamen (Theory), 4 hp: U/G/VG

Provmoment 2: Projektarbete (Project), 2 hp: U/G

Provmoment 3: Deltagande i obligatoriska seminarier, 0,5 hp: U/G

Delkurs 2: 

Provmoment 4: Teori (Theory), 6,5 hp: U/G/VG

Delkurs 3: 

Provmoment 5: Skriftlig inlämning samt aktivt deltagande vid seminarier, 2 hp: U/G

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För betyget Godkänd (G) på kursen som helhet krävs minst godkänt resultat på kursens samtliga moment. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen som helhet krävs dessutom minst 70% Väl godkänd (VG) på delkurserna inom kursen där betygsskalan U/G/VG tillämpas.

Anonym skriftlig utvärdering görs efter varje delkurs samt en avslutande anonym skriftlig utvärdering för hela kursen. Ansvarig för att det genomförs är delkursansvarig lärare respektive kursansvarig lärare.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Analysen och eventuella åtgärdsförslag publiceras i Canvas.