Fortsättningskurs i historia

Sidans innehåll

Kurs

HI1210

Grundnivå

30 högskolepoäng (hp)

Gå till Fortsättningskurs i historia

Om litteraturlistan

Giltig fr.o.m

Hösttermin 2025 (2025-09-01)

Beslutsdatum

2025-06-23

Litteraturlista, HI1210
Fortsättningskurs i historia

HI1210, helfart, campus (HI1210, halvfart, distans, finns i slutet av listan)

Gällande samtliga delkurser så kan arbetsmaterial till vissa övningar tillkomma. Det kommer att finnas tillgängligt på Canvas. Även andra mindre justeringar (artiklar) i listan kan förekomma.

Delkurs 1. Historia som vetenskap

Alexandersson, Kristina, Källkritik på internet. Internetstiftelsen i Sverige (IIS). Länk: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/Links to an external site.

Aronsson, Peter, 'Den historiska romanen och historikerna: Vilhelm Mobergs Rid i natt! i debatten', Vilhelm Moberg i blickpunkten / redaktör: Ingrid Nettervik., 1999, s. 174-208 (tillhandahålles via Canvas)

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (huvudbok, köpes/lånas)

Hassing, Anders, Vollmond, Christian, Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Studentlitteratur 2018 (huvudbok, köpes/lånas)

Hagerman, Maja, ”Historikern som populärhistoriker: En författares iakttagelser om den historiska kunskapens kretslopp”, i David Ludvigsson och Martin Åberg (red.), Historikern i samhället – roller och förändringsmönster (Möklinta: Gidlunds 2021), s. 194–213. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Kjeldstadli, Knut, ”Historiografi 1: Från myt till vetenskap”, i Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Nilsson Hammar, Anna, ”Digital history”, Scandia 81:2 (2015), s. 99–110, https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/17287Links to an external site..

Nyberg, Kenneth, ”Historikern som forskare i en digital värld”, i David Ludvigsson och Martin Åberg (red.), Historikern i samhället – roller och förändringsmönster (Möklinta: Gidlunds 2021), s. 93–112. (Manusversion, tillhandahålles via Canvas.)

Ulrich Fritsche & Mark Spoerer "Introduction: Digital History", Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte / Economic History Yearbook 64:1, 2023 https://doi.org/10.1515/jbwg-2023-0001 (8 sidor)

Ågren, Maria, ”Synlighet, vikt, trovärdighet – och självkritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning”, Historisk tidskrift 2005:2. Länk: http://www.historisktidskrift.se/ht1/fulltext/2005-2/2005-2_249-262.htmLinks to an external site.

Åmark, Klas, ”Historiografi 2: Svensk historieskrivning”, i Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Österberg, Eva, ”Kultur, genus och samtiden”, i Artéus, Gunnar & Åmark, Klas (red.), Historieskrivningen i Sverige, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Delkurs 2. Tematisk fördjupning 1 (två teman: A och B)
**
A. Mode, kläder, människor och samhälle, Eva Andersson *
*Bok
*Forssberg, Anna Maria & Sennefelt, Karin (red.), Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur*, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014

Artiklar och bokkapitel som elektronisk resurs
Andersson, Eva I, Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg, 2006, utdrag
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16894/5/gupea_2077_16894_5.pdf

Hellsing, My, ”Shopping som socialt kitt vid det svenska hovet från sent 1700-tal till tidigt 1800-tal” i Shopping i Stockholm: sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850, Stockholmia förlag, [Stockholm], 2023, elektronisk resurs: https://www.jstor.org/stable/jj.7616626.5

Ilmakunnas, Johanna, ”Konsten att avbilda arbete. Kvinnors sysselsättningar och vardag på Pehr Hilleströms genremålningar från 1770-talet till 1880-talet” i Historisk Tidskrift för Finland 103, 2018:1, 1–45, Elektronisk resurs: https://journal.fi/htf/article/view/80404/42643

Nyberg, Klas, ”The production of international fashion in state-sponsored manufactures in Sweden 1740-1810 Part 1”. Elektronisk resurs: https://media.fupress.com/files/pdf/24/11722/29754

Severinsson, Emma, ” Vackra och välklädda: Konstruktioner av respektabla svenska kvinnor under 1950-talet” i Hübinette, Tobias & Wikström, Peter (red.), Sveriges avrasifiering: svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden, Karlstad University Press, Karlstad, 2023 https://www.kriterium.se/chapters/e/10.59217/kriterium.47.f

Styles, John, “Fashion, Textiles and the Origins of Industrial Revolution” 2022: http://spinning-wheel.org/2022/05/re-fashioning-industrial-revolution-fibres-fashion-and-technical-innovation-in-british-cotton-textiles-1630-1780/

*Artiklar på Canvas*
Ahlberger, Christer, Vävarfolket: hemindustrin i Mark 1790-1850, Institutet för lokalhistorisk forskning, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1988, utdrag

Andersson, Eva I: ”Dangerous Fashions in Swedish Sumptuary Law” i Riello, Giorgio & Rublack, Ulinka (red.), The right to dress: sumptuary laws in a global perspective, 1200-1800, Cambridge University Press, New York, 2019, s 143-164.

Dackling, Christina, ”Kläder under klubban – begagnade kläder på landsbygdsauktioner i 1780-talets Blekinge” i RIG, Kulturhistorisk tidskrift nr 2022.

Grenander-Nyberg, Gertrud, ”Sociala förhållanden inom den framväxande sömnadsindustrin”, Folkets historia 24:1 1996, s 25-34.

Helmius, Agneta, 'Sprätthöken: en manlig livsstil i svensk debatt under 1700-talet' i De Wit Sandström, Ida & Fredriksson, Cecilia, À la mode: mode mellan konst, kultur och kommers, Makadam i samarbete med Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet, Göteborg, 2016

Martens, Vibe M, “The Theft of Fashion. Circulation of fashionable textiles and garments in eighteenth century Copenhagen” i Mathiassen, Tove Engelhardt, Nosch, Marie-louise, Ringgaard, Maj, Toftegaard, Kirsten & Venborg Pedersen, Mikkel (red.), Fashionable encounters: perspectives and trends in textile and dress in the early modern Nordic world, Oxbow Books, Oxford, 2014

Myrdal, Janken, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk Tidskrift 127, 2007:3

Severinsson, Emma: ”Det finns fashion i allt. Svenska modetidningar och modets demokratisering” i Severinsson, Emma & Warkander, Philip (red.), Modevetenskap: perspektiv på mode, stil och estetik, Första upplagan, Appell förlag, Stockholm, 2021

Taylor Lou, ”Föremålsbaserade perspektiv på Dräkt och textilhistoria” i Nilsson, Bo G. & Garnert, Jan (red.), Påklädd, uppklädd, avklädd: om kläder, kropp och identitet, Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2005.

*
Tema B. Att rama in det förflutna? Om historisk periodisering och regionalisering, *Peter Sandberg**
Kathleen Davis and Michael Puett (2015): “Periodization and ‘the Medieval Globe’: a Conversation”. The Medieval Globe 2.1, 1-14.

Carola Dietze (2008): “Toward a History on Equal Terms: a Discussion of Provincializing Europe”. History and Theory 47, 69-84.

Reinhart Koselleck (1981): “Modernity and the Planes of Historicity”. Economy and Society 10.2, 166-183.

Delkurs 3. Tematisk fördjupning 2 (tre teman: A, B och C)

*Tema A. Att minnas det förflutna: Historiska minnesstudier*, Stefan Aquirre Quiroga
**Utdragen ur böckerna nedan kan köpas, lånas på bibliotek eller finns tillhanda på Canvas.

Aguirre Quiroga, Stefan. White Mythic Space: Racism, the First World War and Battlefield 1. Berlin 2022. [utdrag, canvas]

Ahlsén, Maria, Johanna Berg och Kristina Berg, ”Hela historien? Tjugo frågor till en utställning.” I Aronsson, I.-L., Meurling, B. & Uppsala universitet (red.), Det bekönade museet: genusperspektiv i museologi och museiverksamhet. Uppsala 2005. [canvas]

Assmann, Aleida. "Re-framing memory. Between individual and collective forms of constructing the past." I Karin Tilmans, Fran van Vree & Jay Winter (red.), Performing the Past: Memory, History, and Identity in Modern Europe. Amsterdam 2010. [canvas]

Assmann, Jan. ”Collective Memory and Cultural Identity.” New German Critique 65, 1995. [canvas]

Bijsterveld Muñoz, Andrés. “National identity in historical video games: An analysis of how Civilization V represents the past.” Nations and Nationalism 28:4, 2022. [canvas]

Crozier-De Rosa, Sharon och Calivini-Lefebvre, Marc. “The Suffrage Movement and the Politics of Memory.” Social History 116, 2023. [canvas]

de Groot, Jerome. Consuming History: Historians and heritage in contemporary popular culture. London 2009. [utdrag, canvas]
Erll, Astrid. “Travelling Memory.” Parallax 17:4, 2011. [canvas]

Gagnesjö, Maria. “Väst och den orientaliska skräcken: Slaget vid Thermopyle på vita duken,” i Isak Hammar och Ulf Zander (red.), Svärd, Sandaler och Skandaler: Antiken på film och TV. Lund 2015. [canvas]

Gregory, Jenny. ”Statue Wars: Collective Memory Reshaping the Past.” History Australia 18:3, 2021. [canvas]

Hogan, Michael J. “The Enola Gay Controversy: History, Memory, and the Politics of Presentation,” i Michael J. Hogan (red.), Hiroshima in History and Memory, Cambridge 1996. [canvas]

Jacobs, Janet. “The memorial at Srebrenica: Gender and the social meanings of collective memory in Bosnia-Herzegovina.” Memory Studies 10:4, 2017. [canvas]

Johansson, Roger. “Bilden av Ådalshändelserna 1931 – 70 år av kamp om historien.” Historisk Tidskrift 122:2, 2002. [canvas]

Ristić, Katarina. “Far-right digital memory activism: Transnational circulation of memes and memory of Yugoslav wars.” Memory Studies 17:4, 2023. [canvas]

Montgomery Ramírez, Paul Edward. “Colonial representations of race in alternative museums: The ‘African’ of St Benet’s, the ‘Arab’ of Jorvik, and the ‘Black Viking’.” International Journal of Heritage Studies 27:9, 2021. [canvas]

Nora, Pierre. “Between Memory and History: Les Lieux de Mémoire.” Representations 26, 1989. [canvas]

Siddi, Marco och Gaweda, Barbara. “The national agents of transnational memory and their limits: the case of the Museum of the Second World War in Gdańsk.” Journal of Contemporary European Studies 27:2, 2019. [canvas]

Saunders, Richard H. “Genius and Glory: John Singleton Copley’s “The Death of Major Peirson.” The American Art Journal 22:3, 1990. [canvas]

Weiss, Holger. “The Cultural Heritage of Slavery in the Nordic Countries.” I Stephan Conermann, Claudia Rauhut, Ulrike Schmeider och Michael Zeuske (red.), Cultural Heritage and Slavery: Perspectives from Europe. Berlin 2023. [canvas]

*Tema B. Nöd, bröd och farsoter. Om ohälsans demografi och idéer,* Daniel Larsson
**Alla titlar tillhandahålls av lärare, eller finns tillgängliga via länk på Canvas

Bengtsson Tommy, Ohlsson Rolf, Äventyret Sverige: en ekonomisk och social historia, kapitlet ”Sveriges befolkning. Myter och verklighet”, 1993

Demografiska databasen, Umeå universitet, Kyrkböcker – historik, 1993

Drakman, Annelie, ”Den dödliga stanken av miasma. En analys av smittspridningsteorin som präglade 1800-talsmedicinen”, Historisk tidskrift, 2023

Fridlizius, G, ”The Mortality Decline in the First Phase of the Demographic Transition: Swedish Experiences”, i Pre-Industrial Population Change, 1984

Hallberg, E, Havrefolket. Studier i befolknings- och marknadsutveckling på Dalboslätten 1770-1930, diss, Göteborgs universitet 2013, utdrag

Hansson, S O, “Medicinhistoria på nytt sätt”, Folkvett, nr 1/2007, recension av David Woottons bok Bad Medicine: Doctors Doing Harm Since Hippocrates (Oxford University Press 2006)

Johannisson, K, ”Livets gränser. Födelse, sjukdom och död 1750-1900”, ur Bryta, bygga, bo. Svensk historia underifrån, Gunnar Broberg, Ulla Wikander, Klas Åmark (red), 1994

Lappalainen M, ”Death and Disease During the Great Finnish Famine 1695–1697”, Scandinavian Journal of History 39, nr 4, 2014

Larsson, D, Kolera. Samhället, idéerna och katastrofen 1834, 2015 (utdrag)

Larsson, D, Den dolda transitionen. Om ett demografiskt brytningsskede i det tidiga 1700-talets Sverige, diss, Göteborgs universitet 2006, olika kapitel

Livi-Bacci, M, kap. “Famine and want”, Population and Nutrition, 1991 (utdrag)

Nilsson, I, Petersson, H-I, Medicinens idéhistoria (utdrag)

Sköld, P, Kunskap och kontroll. Den svenska befolkningsstatistikens historia, 2001 (utdrag)

Sundin J, Hogstedt Chr, Lindberg J, Moberg H (red), Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, Statens folkhälsoinstitut 2005, kap. 1, 2, 4 och 8.

Utterström, G, ”Some Population Problems in Pre-Industrial Sweden”, Scandinavian Economic History Review, vol. II, nr 1, 1954

*Tema C. Från revolution till revolution: stat och genus i Europa 1789–1968, *Christina Reimann
**Alla titlar är åtkomliga via nätet eller tillhandahålls av lärare (Canvas etc)

Barbara Caine, Glenda Sluga, Gendering European history 1780-1920, London: Leicester Univ. Press, 2000

Annette F. Timm and Joshua A. Sandborn, *Gender, Sex and the Shaping of Modern Europe. *A History from the French Revolution to the Present Day, Bloomsbury, 2022.

Joan W. Scott, ‘Gender: A Useful Category of Historical Analysis’, The American Historical Review 91 (5) 1986, 1053–1075.

Ida Blom, ‚Gender and Nation in International Comparison’, in: Ida Boom, Karen Hagemann, Catherine Hall (eds), Gendered nations: nationalisms and gender order in the long nineteenth century, Berg, 2000, 3–26.

Krista Cowman, Nina Javette Koefoed and Åsa Karlsson Sjögren (eds), *Gender in Urban Europe. *Sites of Political Activity and Citizenship, 1750-1900, Routledge, 2014. Introduction, 1–14.

Karen Offen, ‘Challenging Male Hegemony: Feminist Criticism and the Context for Womens’ Movements in the Age of European Revolutions and Counterrevolutions, 1789–1860, in: Sylvia Paletschek and Bianka Pietrow-Ennker (eds.), Women's emancipation movements in the nineteenth century: a European perspective, Stanford: Stanford University Press, 2004.

Philippa Levine, ‘Introduction: Why Gender and Empire’, in: Philippa Levine (ed.), Gender and Empire, Oxford University Press, 2004, 1–13.

Ann-Sofie Ohlander, ‘The invisible child? The struggle for a Social Democratic family policy in Sweden, 1900-1960s’, in: Gisela Bock and Patricia Thane (eds), Maternity and Gender Policies: Women and the Rise of the European Welfare States, 1880-1950s, New York: Taylor & Francis, 1994.

Mary Louise Roberts, Civilization without Sexes. Reconstructing Gender in Postwar France, 1917-1927, University of Chicago Press, 1994. Introduction: This Civilization No Longer Has Sexes.

Alexandria N. Ruble, ‘Creating Postfascist Families: Reforming Family Law and Gender Roles in Postwar East and West Germany’, Central European History 53 (2020), 414–431.

Sarah M. Evans, ‘Sons, Daughters, and Patriarchy. Gender and the 1968 Generation’, American Historical Review 114 (2), 2009, 331–347.

Delkurs 4. ”Att skriva och förmedla historia”

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (bok, köpes/lånas), särskilt kap. 4 och 6

Hassing, Anders, Vollmond, Christian, Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Studentlitteratur 2018 (bok, köpes/lånas), särskilt kap. 3

Larsson, Daniel, Pia Lundqvist, Uppsatsen: dess delar och dess formalia, hänvisningsteknik (sida, Canvas)

HI1210, halvfart, distans

Gällande samtliga delkurser så kan arbetsmaterial till vissa övningar tillkomma. Det kommer att finnas tillgängligt på Canvas vid kursstart. Andra mindre justeringar i listan kan förekomma.

Delkurs 1. Historia som vetenskap

Andersson, Gudrun, ”Kvinnans underordning. Axiom eller öppen fråga?”, Historisk tidskrift, 1997, (artikel, finns som länk på Canvas)

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (bok, köpes, lånas)

Historisk tidskrift, 2005:2, Tema källkritik, (finns som länk på Canvas)

Historisk tidskrift, 2013:3, Tema metod, (finns som länk på Canvas)

Kjeldstadli, Knut, ”Historiografi 1: Från myt till vetenskap”, i Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag)

Myrdal, Janken, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk tidskrift, 2007 (finns som länk på Canvas)

Nilsson, Göran B, ”Den källkritiska processen. En studie i sunt förnuft”, Scandia 2008 (artikel, finns som länk på Canvas)

Nyberg, Kenneth, Om digital historia, 2013 (artikel, finns som länk på Canvas)

Larsson, Daniel, Pia Lundqvist, Om historievetenskapligt skrivande (länkas, Canvas)

Sjöberg, Maria, ”Kvinnans underordning – en undantagshistoria?”, (artikel, finns som länk på Canvas)

Sjöberg, Maria, ”Från kvinnohistoria till genushistoria”, 2001, i Perlestam 2001 (artikel, finns som länk på Canvas)

Åmark, Klas, ”Historiografi 2: Svensk historieskrivning”, i Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag)

Delkurs 2. Tematiska studier 1, två teman (A och B)

*A. Att rama in det förflutna? Om historisk periodisering och regionalisering, *Peter Sandberg**
Kathleen Davis and Michael Puett (2015): “Periodization and ‘the Medieval Globe’: a Conversation”. The Medieval Globe 2.1, 1-14.

Carola Dietze (2008): “Toward a History on Equal Terms: a Discussion of Provincializing Europe”. History and Theory 47, 69-84.

Reinhart Koselleck (1981): “Modernity and the Planes of Historicity”. Economy and Society 10.2, 166-183.

B. Från revolution till revolution: stat och genus i Europa 1789–1968, Christina Reimann**
**(Alla titlar tillhandahålls av lärare eller finns tillgängliga digitalt)

Barbara Caine, Glenda Sluga, Gendering European history 1780-1920, London: Leicester Univ. Press, 2000

Annette F. Timm and Joshua A. Sandborn, Gender, Sex and the Shaping of Modern Europe. A History from the French Revolution to the Present Day, Bloomsbury, 2022.

Joan W. Scott, ‘Gender: A Useful Category of Historical Analysis’, The American Historical Review 91 (5) 1986, 1053–1075.

Lynn A. Hunt, The Family Romance of the French Revolution, University of California Press, 1992, Chapter 4, The Bad Mother, 89-123

Krista Cowman, Nina Javette Koefoed and Åsa Karlsson Sjögren (eds), *Gender in Urban Europe. *Sites of Political Activity and Citizenship, 1750-1900, Routledge, 2014. Introduction, 1–14.

Padma Anagol, The Emergence of Feminism in India, 1850–1920, Taylor & Francis, 2006. Chapter: Women’s Agency and Resistance in Colonial India: An Introduction, 1–18.

Philippa Levine, ‘Introduction: Why Gender and Empire’, in: Philippa Levine (ed.), Gender and Empire, Oxford University Press, 2004, 1–13.

Ulrike Schaper, ‘Sex drives, bride prices and divorces: Legal policy concerning gender relations in German Cameroon 1884-1916’, in: Oliver Janz und Daniel Schönpflug (eds.), Gender History in a Transnational Perspective. Biographies, Networks, Gender Orders, Berghahn books, 2014, 243-269.

Mary Louise Roberts, Civilization without Sexes. Reconstructing Gender in Postwar France, 1917-1927, University of Chicago Press, 1994. Introduction: This Civilization No Longer Has Sexes.

Jochen Hung, The Modernized Gretchen. Transformations of the ‘New Woman’ in the late Weimar Republic, German History 33 (1) 2015, 52–79.

Alexandria N. Ruble, ‘Creating Postfascist Families: Reforming Family Law and Gender Roles in Postwar East and West Germany’, Central European History 53 (2020), 414–431.

Sarah M. Evans, ‘Sons, Daughters, and Patriarchy. Gender and the 1968 Generation’, American Historical Review 114 (2), 2009, 331–347.

Delkurs 3, Tematiska studier 2 (7,5 hp), två teman, A och B

A. Nöd, bröd och farsoter. Om ohälsans demografi och idéer, Daniel Larsson

Alla titlar tillhandahålls av lärare, eller finns tillgängliga via länk på Canvas