Intervju- och förhörsmetoder

Polisförhör­

Denna forskning rör olika psykologiska aspekter av polisförhör. Det handlar om att ta reda på hur man på bästa sätt bör förhöra en misstänkt gärningsman för att få fram så mycket och så tillförlitlig information som möjligt. Forskningen handlar till exempel om att kartlägga vilka strategier skyldiga och oskyldiga använder sig av i interaktion med en förhörsledare, för att en förhörsledare i sin tur ska kunna använda motstrategier för ett så effektivt utfall av förhöret som möjligt.

Ett av de främsta bidragen av CLIP är framtagandet av en specifik förhörsteknik för att höra brottsmisstänkta som kallas Strategic Use of Evidence, SUE-tekniken. Tekniken bygger på våra vetenskapliga fynd om hur skyldiga och oskyldiga agerar i förhörssituationen, och hur de tillgängliga bevisen bör användas. Vi har visat att den som förhör med SUE-tekniken lättare upptäcker vilka som ljuger, utan att öka risken för felaktiga utpekanden av oskyldiga. Tekniken har använts med goda resultat på både vuxna och äldre barn, samt för misstänkta i grupp och de som förhörs enskilt. SUE-tekniken har uppmärksammats stort både nationellt och internationellt, av både forskarsamhället och av praktiker. Vi fortsätter att utveckla, förfina och testa denna teknik.

Vi forskar för närvarande även på den så kallade Shift-of-Strategy-metoden (SoS). Förhörstekniken syftar till att förbättra förhörsledares förmåga att samla in information från personer som vill uppfattas som samarbetsvilliga men som samtidigt är motiverade att dölja information om sin eventuella inblandning i brott. 

Vi har i flera storskaliga projekt även forskat på hur man bäst särskiljer så kallade sanna och falska intentioner, det vill säga sanningar och lögner om framtida påstådda handlingar. Sammanfattningsvis visar forskningen att det går att öka skillnaden i beskrivningar av sådana lögner och sanningar genom att använda sig av strategiska förhörsmetoder, till exempel SUE-tekniken. Denna kunskap har relevans i verkliga rättsliga situationer där det är viktigt att kunna avgöra om en person ljuger eller talar sanning vad gäller en individs påstådda framtida handlingar. Det kan handla om att avgöra sanningshalten i påstådda skäl för inresa i ett land vid en gränskontroll, eller att avgöra om ett hot som rings in mot en skola är ett verkligt eller ett falskt hot. Forskningen visar att utan några som helst verktyg är det mycket svårt att särskilja mellan en sann och en falsk intention. Det vill säga, det är linje med vad forskningen visar kring lögner och sanningar som relaterar till en händelse som har ägt rum bakåt i tiden. 

Förhör i underrättelsesammanhang

Förhör i underrättelsesammanhang har som övergripande syfte att samla in relevant och tillförlitlig information om utförda eller planerade brott. Till skillnad från mer traditionella förhör med vittnen och misstänkta i brottsutredningar, samlas underrättelseinformation ofta in från personer som har en mer indirekt koppling till ett brott eller till en planerad framtida kriminell handling. Målet är ofta att få information om nätverk av personer med inblandning i storskaliga planer, såsom organiserad brottslighet eller planerade terrorbrott.

CLIP har tagit fram den så kallade Scharff-tekniken. I korthet handlar Scharff-tekniken om att använda sig av ett antal taktiker i förhör för att maximera utfallet. Bland annat handlar det om att vara vänlig, aldrig pressa på information, och att skapa en illusion av att förhörsledaren vet mer än var hen faktiskt vet. Våra studier på Scharff-tekniken har visat att den, i jämförelse med mer traditionella och direkt förhör, ger mer ny relevant information, bättre maskerar förhörsledarens mål, och att källor tenderar att underskatta sitt eget bidrag av ny information.