Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Historiskt fartyg
Idag erkänns historiska fartyg offentligt som en viktig del av Norges kulturarv.
Foto: Erik Goth Småland
Länkstig

Volontärarbete viktigt för äldre fartygs bevarande och för eget välbefinnande

Publicerad

Volontärarbete för att skydda historiska fartyg i Norge skapar värden både för det norska samhället och för frivilligarbetarna själva, visar en avhandling i kulturvård vid Göteborgs universitet.

Kulturvårdaren Erik Goth Småland har undersökt hur fartygsbevarandet i Norge har utvecklats under de senaste hundra åren. Han har studerat samhällsengagemanget för de historiska fartygen, undersökt volontärarbetarnas delaktighet i fartygens bevarande och vad volontärarbetet personligen betytt för de inblandade.

Fartygen spelar en viktig roll för identitet

De historiska gamla fartygen har spelat en viktig roll i hur norrmän tänker på sin historia och sin nationella identitet.

Bild
 De historiska gamla fartygen har spelat en viktig roll i hur norrmän tänker på sin historia och sin nationella identitet
Foto: Erik Goth Småland

–  Idag erkänns historiska fartyg offentligt som en viktig del av Norges kulturarv. Och skeppen får en hel del statlig finansiering varje år för bevarande. Den norska staten deltar inte bara i finansiering av dockning och reparationer av listade fartyg på kommersiella varv, utan uppmuntrar också till volontärverksamhet, säger Erik Goth Småland.

Den norska staten bidrar inte bara till att finansiera reparationer och material för att göra de historiska fartygen havsvärdiga, vilket kan ta ett decennium eller mer, men uppmuntrar också till volontärarbete.

–  Denna volontärinsats är oerhört viktig för att återställa och upprätthålla det maritima arvet i Norge, men lite har hittills varit känt om bakgrunden, organisationen, omfattningen och påverkan.

Det frivilliga engagemanget har ökat

Efter en litteraturöversikt, en undersökning av data från 82 volontärledare och 14 strukturerade intervjuer med volontärer, fann Erik Goth Småland att fartygsbevarandet ofta börjar med att ett fartyg som känns viktigt för lokalsamhället riskerar att gå förlorat.

–  Efter 1964 blev frivilligorganisationer permanenta organisationer som tog hand om sina egna fartyg. 1967 finansierades bevarandet första gången av staten och sedan 70-talet har Norge sett en kontinuerlig ökning av fartygsfrivilligorganisationer och volontärer.

Men ingen har hittills undersökt vilka volontärerna är och omfattningen av deras ansträngningar.

–   I Norge är volontärer som arbetar med skeppsbevarande mest äldre män, med en stark relation till regionen och ofta även det specifika fartyget. Men volontärarbete bör inte ses som gratisjobb. Jag har gjort en uppskattning av volontärernas ansträngning och fann då att det årliga värdet kan vara över 5,5 miljoner euro.

Det ideella arbetet har också en viktig inverkan på volontärerna själva. Studierna visar att den sociala kontakten, kopplingen till lokalsamhället och till fartygenss historia var avgörande.

–   Volontärernas upplevelser under projekten främjar deras egen upplevda hälsa och livskvalitet. Och studien ger en bättre förståelse för bakgrund, motivation och omfattning av frivilligt engagemang. Resultat som har betydelse för frivilligorganisationerna själva och för kulturarvsförvaltning.

Kontakt:

Erik Goth Småland, erik.smaaland@ra.no,  +47 98202739

Avhandlingens titel: Frivillig innsats i norsk fartøyvern – Historisk bakgrunn, omfang og frivilligheit.

Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/64378

Foto: Erik Goth Småland