Tre forskningsprojekt inom fysik beviljades anslag från Vetenskapsrådet
Tre forskare vid institutionen för fysik fick bidrag från Vetenskapsrådets utlysningar Röntgen-Ångström Cluster 2021 samt naturvetenskap och teknikvetenskap 2021: Vitali Zhaunerchyk, Sviatlana Shashkova och Bernhard Mehlig.
Dynamisk struktur hos kirala molekyler
Vitali Zhaunerchyk har beviljats bidrag från Röntgen-Ångström Cluster 2021, och får 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet Dynamisk struktur hos kirala molekyler på elektronrörelens tidsskala studerad med frielektronlasrar. Projektets mål är att få insikt i de bakomliggande processerna i kirala system på elektronrörelens tidsskala, och att förstå bildandet och utvecklingen av kiral fragmenteringsdynamik i biologiskt relevanta molekyler, som peptider.
– Ett olöst pussel är varför biopolymerer på jorden till övervägande del består av homokirala byggstenar; L-formen av aminosyror och D-formen av monosackarider. Att förstå molekylär kiralitet, förutom grundläggande perspektiv, är avgörande för exempelvis medicin och farmakologi, säger Vitali Zhaunerchyk.
Ett konsortium av svenska och tyska forskare har bildats inom ramen för projektet.
Cellulär heterogenitet vid aggregering av proteiner
Sviatlana Shashkova har beviljats ett etableringsbidrag på 4 miljoner för forskningsprojektet En molekyl i taget: hur enskilda celler varierar i anpassning till metabolisk stress. Sviatlana Shashkova börjar därmed på institutionen för fysik som biträdande universitetslektor. Målet med projektet är att kvantifiera effekten av cellulär heterogenitet vid aggregering av proteiner inducerad under metabolisk stress med hjälp av superupplösande fluorescensbildtagning av levande celler.
– Genom att avslöja cellulär variabilitet vill vi visa strategier som celler åtar sig för att anpassa sig till metabolisk stress. I framtiden kan detta tillämpas på hela organ och flercelliga organismer för att förstå orsaker och cellulära svar på metabola sjukdomar, säger Sviatlana Shashkova.
Turbulenta aerosoler
Bernhard Mehlig har beviljats 3,8 miljoner för forskningsprojektet Statistiska egenskaper i komplexa system, som studerar turbulenta aerosoler. Turbulens har en betydande effekt på aerosolers fysiska egenskaper då det rör om och blandar partiklarna. Turbulensens påverkan väcker ett antal frågor, men är svårt att mäta då det finns många olika mekanismer som kan påverka denna komplexa dynamik.
– På grund av dessa svårigheter har vi valt att istället förenkla problemställningen genom att formulera statistiska modeller som vi med stor noggrannhet kan analysera med hjälp av matematiska metoder och datorberäkningar, säger Bernhard Mehlig.