SOM-seminariet 2025: Gudstro, förstatligande och försvarsvilja

Den 5 mars presenterades de första resultaten och analyserna från den nationella SOM-undersökningen 2024 under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till viss del i punktform nedan. För en heltäckande bild och exakta mätresultat hänvisas till forskarnas presentationer, tillgängliga längst ner på denna sida.

Hela seminariet kan ses i efterhand via Youtube.

Samhället mot ett normalläge?

• Utvecklingen i Sverige upplevs inte fullt så negativ som 2023 men 63 procent tycker fortfarande att landet är på väg åt fel håll, jämfört med 16 procent som svarar åt rätt håll. Vänsterpartister och Sverigedemokrater är mest negativa.
• På samma sätt bedöms både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi som mer stabil än under 2023. Fortfarande svarar 28 procent att de fått det tuffare de senaste 12 månaderna.
• Lag och ordning är fortsatt det område som lyfts mest när det handlar om viktiga samhällsfrågor men även här har viss minskning skett sedan 2023. Det är fortsatt stora majoriteter som vill skärpa straffen för gängkriminella och som är mycket oroade för den organiserade brottsligheten.
• På samma tema ser Polisen sitt högsta uppmätta förtroende i SOM-undersökningens historia. 72 procent av svenskarna har ett ganska eller mycket högt förtroende för hur polisen sköter sitt arbete. Vänsterpartister och Sverigedemokrater är mest kritiska men även inom dessa grupper är det en majoritet som har förtroende.
• Förtroendet för innehållet i våra svenska medier är fortsatt högt främst för public service i form av SVT och SR. Den senaste undersökningen visar även vissa ökningar för Aftonbladet och Dagens nyheter.
• Det finns relativt stora gruppskillnader när det gäller medieförtroendet men Ulrika Andersson, medieforskare vid SOM-institutet, visar att medieaktörernas upplevda samhällsvärde spelar betydligt större roll för förtroendebedömningarna än exempelvis ålder eller var man står politiskt. Svenskarna bedömer i väldigt hög utsträckning att SVT och SR har ett stort värde för samhället, betydligt högre värde än för den enskilde respondenten personligen.

Hot, försvar och omvärld

• Undersökningen genomfördes innan såväl skolskjutningen i Örebro som Donald Trump för andra gången svors in som USA:s president. Frågor om säkerhet och omvärlden har under de senaste åren blivit allt viktigare men 2024 års undersökning visar inga toppnivåer vad gäller exempelvis oro för situationen i Ryssland eller för väpnade konflikter.
• Forskningsprojektet "Det öppna samhället" som företräds av Sten Widmalm vid Uppsala universitet har studerat upplevda hot i Sverige idag, och visar att en majoritet - 58 procent - i hög grad känner sig hotade av falsk och vilseledande information från främmande makt. Vid undersökningens genomförande var detta det som flest bedömde som hotande, högre än exempelvis Våld utanför hemmet, Klimatförändringar eller Terrorism.
• Projektet har även studerat svenskarnas försvarsvilja på två olika sätt, delvis för att möjliggöra internationella jämförelser med andra undersökningar. Båda instrumenten visar att det finns stora klyftor i försvarsviljan i befolkningen, där män, höginkomsttagare och sympatisörer till M och SD uppvisar en betydligt högre militär försvarsvilja än exempelvis kvinnor, låginkomsttagare och personer som röstar V eller MP.
• 58 procent av svenskarna har en mycket eller ganska positiv inställning till Nato och detta är en ökning sedan 2023. Åsikten om att andra Natoländer borde försvara Sverige är något vanligare än åsikten att Sverige borde försvara andra Natoländer.
• Vi ser en ytterligare ökning i stödet för införande av euro i Sverige. Det är nu en tredjedel av svenskarna som tycker detta är ett bra förslag jämfört med 41 procent som svarar dåligt förslag. Det är den mest positiva euroopinionen sedan hösten 2009.

Gudstron minskar men rekord för kyrkan

• Sedan 2010 då frågan om huruvida man tror på Gud introducerades i SOM-undersökningen har svenskarna blivit allt mindre troende. 2024 var det 67 procent som svarade nej på frågan om de tror på Gud och 33 procent som svarade ja. En anmärkningsvärd kulturell förändring på förhållandevis kort tid och ett tydligt exempel på sekularisering enligt Magnus Hagevi, professor vid Linnéuniversitetet. Mest troende är boende i Jönköpings län, där man är nästan dubbelt så benägen att svara att man tror på Gud som i Jämtland.

Bild

• Förtroendet för Svenska kyrkan har varit på stabil uppgång sedan 2016 och når rekordnivåer 2024. 40 procent har ett ganska eller mycket högt förtroende för kyrkan jämfört med 23 procent som har ett ganska eller mycket litet förtroende. Det är främst högutbildade som ökat sitt förtroende under de senaste 15 åren.
• Personer mellan 16 och 24 år har inte tappat utan snarare ökat sin tro på Gud under mätperioden, om än från lägre nivåer. 2024 var första året som denna grupp tror i lika hög utsträckning som övriga i samhället. Analysen visar också att unga med utländsk bakgrund tror i högre utsträckning än unga födda i Sverige.

Positivt kring statlig styrning

• Stödet för att låta staten ta över ansvaret för skolan från kommunerna är stort. 61 procent av svenskarna anser att det är ett bra förslag jämfört med 13 procent som svarar att det är dåligt. Även bland personer klart till höger är en majoritet positiva. 
• Den grupp som är mest negativ till ett förstatligande av skolan är de allra yngsta, personer mellan 16-29 år. Intressant nog är det också denna grupp som i lägst utsträckning vill avskaffa det fria skolvalet och som i lägst utsträckning svarar att skolan är en av de viktigaste frågorna i Sverige idag.
• Överlag har svenskarna ett högt förtroende för Systembolaget och det statliga monopolet. David Karlsson, professor vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, menar att det delvis kan förklaras med att bilden av alkoholens negativa konsekvenser för samhället är väldigt stark.
• Andelen som vill minska den offentliga sektorn i Sverige är fortsatt väldigt låg och en majoritet av svenskarna, även de till höger i politiken, tycker att det är ett dåligt förslag att bedriva mer av sjukvården i privat regi.

Vardagsliv och arbetstid

• Svenskarnas alkoholvanor har mätts i SOM-undersökningen sedan 1992 och under perioden 2010-2012 drack man som mest i landet. En tydlig trend är att yngre idag konsumerar alkohol mer sällan än äldre men dricker sig berusade oftare. I början av nittiotalet var personer 65 år och uppåt den grupp som drack i lägst utsträckning, nu är det de som dricker oftast.
• 2024 markerade ett trendbrott i den annars ganska restriktiva alkoholopinionen och förslag om att tillåta gårdsförsäljning, sänka alkoholskatten och tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker ökade alla i stöd. Andelen som snarare ville sänka skatten på alkohol minskade signifikant.
• Sex timmars arbetsdag är ett betydligt mer populärt arbetstidsförkortningsförslag än fyra dagars arbetsvecka. Opinionen kring sextimmarsdagen har varit relativt stabil sedan 2015 och 2024 var en majoritet, 53 procent, för förslaget. Kvinnor, arbetare och personer till vänster i politiken är mest positiva.
• För första gången studerades opinionen kring att begränsa skärmtiden för barn, något som svenskarna står klart bakom. 67 procent tycker att det är ett bra förslag, endast 9 procent tycker att det är dåligt. kvinnor och äldre är något mer positiva än övriga.
• Ett första försök att mäta vad svenska folket tycker bör ingå i en gemensam svensk kulturkanon genomfördes också i undersökningen. Resultaten visar att litteratur och musik är de mest populära kategorierna av verk, och när det kommer till enskilda personer toppas listan av Astrid Lindgren, långt före ABBA och Vilhelm Moberg (vars Utvandrarna-epos vara det mest frekvent nämnda enskilda verket).